Här är girighetens lista över de 19 politiker som fuskat med omställningsstödet – varför tar (V) i Umeå inte avstånd från detta?

Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________

I måndags skrev jag om Ulrika Edman.
Här nere följer alla 19 på den girighetens lista som Expressen tagit fram.
De enda riksdagspartier som inte finns med på denna lista är Kristdemokraterna och Liberalerna.

Efter listan följer mina kommentarer.

1. Edman verkar ha missat att politiska förtroendeuppdrag inte är en tillsvidareanställning på ett stabilt företag. En hel- eller deltidsarvodering är något mitt emellan en visstidsanställning och en ”timtid”. Som förtroendevald måste du räkna med att väljarna kan avsätta dig, redan efter fyra år, då det är dags för val igen (visstidsanställning på fyra år). Men till detta kommer att du, som förtroendevald, inte kan kvarstå på vissa positioner ifall du förlorar förtroendet inom ditt eget parti. Och detta kan gå fort – ifall du exempelvis inte accepterar majoritetens vilja på ett årsmöte (timtid).

2. De ersättningar som vissa politiker har idag är orimliga. Den politiker i Umeå kommun som tjänar mest idag ligger på cirka 1,6 miljoner kr per år. Detta är, minst sagt, för mycket.

3. För politiskt valda är det riskfyllt att bygga upp en livsstil – boende, bilar, Bahamas – som om de hade en välbetald tillsvidareanställning då de egentligen har något som är mindre tryggt än en visstidsanställning. Den som lever på ett politiskt förtroendeuppdrag är alltså dels beroende av väljarnas förtroende, dels av förtroendet hos sina partikamrater. Om något av dessa två förtroenden förbrukas tvingas de att kliva av. Detta kan gå fort. Min gissning är att Edman hade skaffat sig en livsstil som ”tvingade” henne att agera på ett sätt som inte lämnar en god eftersmak. Detta var nämligen ”andra varvet” då Edman, på kort tid, visar att hennes tal om alltför stora politikerförmåner endast var tomt tal. Då det gäller henne själv.

4. Det bästa du kan göra som hel- eller deltidsarvoderad politiker är att på olika sätt spara den ibland väldigt stora inkomstökning som du plötsligt kan komma i åtnjutande av. Och fortsätta att leva ungefär som tidigare. För, återigen, förtroendeuppdragen är ingen tillsvidareanställning. På ett stabilt företag. Och blir du beroende av höga inkomster, i din egenskap av förtroendevald politiker, kan ditt liv slås i spillror ifall du hastigt tvingas lämna uppdraget.

5. Politiker ska naturligtvis inte kunna ta dubbla ersättningar. Det är helt sanslöst att skrivningarna i Umeå kommun gör det möjligt att ta ut omställningsstödet – trots politikerna i fråga har fått ett jobb. Jag och det parti jag tillhör är för principen att det ska finnas ett omställningsstöd. Skälet till detta är att den som tar på sig ett heltidsuppdrag – exempelvis då personen är 30 och sedan tappar uppdraget vid 46 (efter fyra mandatperioder) – ofta har det svårt att återfå sitt gamla jobb efter sexton år. Företaget kanske inte ens finns kvar – eller så har arbetets karaktär förändrats så mycket att personen är ”förbrukad”. Därför anser vi att det är rimligt, med ett rimligt högt, omställningsstöd under en tid då politikern söker efter ett nytt jobb.

Men det ska inte gå att fuska – reglerna måste genast skrivas om!

6. Vänsterpartiet i Umeå ska inte tro att väljarna glömmer. Inte heller deras egna (v)äljare glömmer. De kan (v)älja fortsatt tystnad. Men denna tystnad skriker.

Det ska inte gå att fuska.
Detta bör (V) i Umeå kunna klämma ur sig.