Pandemin visar att det behövs MER personal inom sjukvården. Men i länet står nedskärningarna på 565 miljoner fast! Även äldreomsorgen pressas.

Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________

Detta blogginlägg är en bearbetning av vad en partikamrat som är undersköterska har skrivt

Ingress
Redan före coronapandemin pyrde missnöjet bland vårdpersonal, patienter och anhöriga runt om i landet. Efter över ett år med pandemin, och de väldiga påfrestningar som denna inneburit, har nu stämningen nått bristningsgränsen på en rad håll. Bland annat i Västmanland, Östergötland och Västerbotten.

Jag kommer att ta upp fyra olika exempel på protester runt om i Sverige. Protesterna riktar sig mot de stora brister som coronapandemin har avslöjat inom bland annat sjukvård och äldreomsorg. Dessa brister utgör skäl för att ta strid för att stoppa verkställandet av de planer som finns på ytterligare nedskärningar inom sjukvård och äldreomsorg.

Det som krävs är naturligtvis motsatsen.

Har coronapandemin visat på någonting är det behovet av mer pengar för ökad personaltäthet samt förbättrade arbetsvillkor inom sjukvård och omsorger. Men detta kommer inte att ske utan strid. Varför? Därför att år 2019 beslöt hela 17 av Sveriges 21 regioner om ytterligare nedskärningar inom sjukvården. Dessa beslut står fast. Låt mig ge några exempel:
*I Region Västerbotten beslöts att det skulle skäras ned med 565 miljoner i sjukvården under treårsperioden 2020-2021-2022,
*I Region Norrbotten beslöts att det skulle skäras ned med 700 miljoner i sjukvården under samma treårsperiod,
*I Region Stockholm beslöts att det skulle skäras ned med 1100 miljoner i sjukvården bara under förra året (2020).

Trots coronapandemin kvarstår dessa väldiga, och riksomfattande, beslut om nedskärningar inom sjukvården. Här i Västerbotten har inget beslut fattats om att riva upp nedskärningspaketet på 565 miljoner. Beslutet kvarstår. Och har börjat verkställas.

Del ett
Protesterna i Östergötland lönade sig. I juni 2020 överlämnade Vårdförbundet (huvudsakligen sjuksköterskornas fackförbund) i Östergötland en namninsamling till regionledningen med krav på ordentlig kompensation till den personal som inte fick ta ut fyra veckors sammanhängande semestrar under juni, juli och augusti.

Inför årets semestrar har regionstyrelsen beslutat att personal som behövs för att säkra pandemivården ska få en ersättning motsvarande 290 procent av ordinarie lön  – om de flyttar sin semester för att täcka personalbehovet under sommarmånaderna. Detta är ett direkt resultat av protesterna inför förra sommaren. Detta måste ses som en seger för personalen.

Samtidigt är missnöjet stort bland Vårdförbundets medlemmar i Östergötland. På fackets facebooksida har flera medlemmar framhävt att det viktigaste är rätten till fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Detta inte minst på grund av behovet av återhämtning efter ett år med en väldigt hård press. Situationen bäddar för fortsatt kamp för mer resurser till sjukvården.

Del två
Riskerar livet på jobbet – straffas ekonomiskt. Undersköterskor inom äldreomsorgen i Umeå kommun är kritiska mot att personal som smittas av coronaviruset på jobbet straffas ekonomiskt. En undersköterska, som intervjuas i Västerbottens-Kuriren (20/4), berättar att hon stängdes av från jobbet efter att, ovetandes, ha besökt en brukare som hade covid-19.

Under avstängningen, som varade under nio dagar, tvingades undersköterskan att ansöka om s.k. smittbärarpenning från Försäkringskassan. Denna smittbärarpenning ersätter knappt 80 procent av lönen – och som mest 810 kr per dag.

Hade undersköterskan varit anställd vid Region Västerbotten hade en sådan avstängning gett undersköterskan full lön under avstängningsperioden. Umeå kommun har brist på undersköterskor. Då kommunen behandlar sina undersköterskor sämre än den andra stora arbetsgivaren (regionen) riskerar detta att förvärra bristen på undersköterskor.

Del tre
I april berättade IVA-sköterskan Carina Vendlegård i Västerås för Sveriges Radio P1 om varför hon, i höstas, lämnade intensivvårdsavdelningen vid Västmanlands sjukhus efter tio år. Carina Vendlegård beskrev det hårda trycket under pandemin som det främsta skälet till att hon sagt upp sig.
Arbetssituationen på IVA påverkade även hennes vardagsliv. Hon fick sömnsvårigheter, fick ta dubbel dos av magsårsmedicin samt blev otrevlig, gråtmild och trött. Även flera av hennes kolleger hade antingen slutat eller blivit sjukskrivna. När hon lämnade IVA för att istället jobba med andra typer av vård beskrev hon det som att hon ”fick nytt liv”.

Det pressade läget på intensivvården, med en personalstyrka på bristningsgränsen, understryker det akuta behovet av en rejäl upprustning av sjukvården. Inte fortsatta nedskärningar.

Del fyra
Vårdpersonal protesterar mot uppskjuten vaccinering. Personalen vid Psykakuten på Norrlands Universitetssjukhus NUS protesterar mot att de ska vaccineras mot coronaviruset först under fas 4 – den sista fasen. Efter att ha försök förklara för sina chefer varför även de borde vaccineras tillsammans med övrig vårdpersonal, även de arbetar ju inom sjukvården på NUS, har personalen ledsnat. Och gått ut med hård kritik av sina överordnade i media.

Förklaringen som personalen fick var att psykakuten hade ett lägre patientflöde än den ”vanliga” (somatiska) akuten. Personalens svar var att peka på att psykakutens personalstyrka hade minskats. Det lät så här:
– Vi har i och för sig färre patienter men vi är också en mindre personalgrupp så risken är att det blir en stor skada om vi får in smittan i vår personalgrupp, berättar en av de intervjuade ur personalen för Västerbottens-Kuriren.

Del fem
Var fjärde IVA-sköterska överväger att säga upp sig. Det är idag fler covidpatienter som behöver intensivvårdas än under pandemins andra våg. Samtidigt råder det stor brist på IVA-sjuksköterskor. I februari varnade Vårdförbundet för att var fjärde IVA-sköterska i landet övervägde att säga upp sig.

Avslutning
Idén är att samla olika initiativ till en gemensam manifestation med betoningen på behovet av mer resurser till sjukvård och äldreomsorg. Arbetarpartiets tanke är att det borde genomföras en bred uppvaktning av statsminister Stefan Löfven i samband med riksdagens öppnande den 14 september.

Själva sprider vi en partipolitiskt obunden namninsamling för bland annat just mer resurser till sjukvård och äldreomsorg.

En samling av olika initiativ, från skilda delar av Sverige, skulle rikta en skarp signal till makthavarna om att det måste bli ett slut på nedskärningspolitiken. En gemensam manifestation, då riksdagen öppnar den 14 september, skulle även höja kampmoralen hos personalen runt om i landet.