Kommunen har lånat upp 9800 milj sedan år 1622. En politisk majoritet i Umeå vill nu öka dessa lån med 60 % – på fem år! Hjälp oss stoppa detta

 

Ingress
1. Det krävs två trendbrott i Umeå kommun. Det första handlar om att det väldiga skuldberget måste börja krympas. Behovet av detta trendbrott är akut. Den plan för framtida lån som lagts fram i budgeten för nästa år avslöjar att tanken är att fortsätta att öka lånen. Och det handlar om en ökning med hela 55-60 procent i jämförelse med summan av de samlade lånen år 2020! Denna väldiga ökning av lånen på 55-60 procent är tänkt att ske under endast fem (5) år! Detta måste stoppas. Istället är det dags att börja betala av på de lån som kommunens förvaltningar och bolag har ackumulerat sedan år 1622. Detta var året då Umeå grundades.
2. En ny arbetsorganisation måste till präglad av anställningstrygghet, delaktighet och ökad bemanning där så behövs. Dagens arbetsorganisation – med för många förvaltningar/nämnder som är svåra att samordna, otrygga ”allmänna” visstidsanställningar och en ledarskapskultur som bygger på rädsla – måste avskaffas. Detta är det andra nödvändiga trendbrottet. Istället krävs en arbetsorganisation som bygger på färre förvaltningar/nämnder, trygga anställningar och en ledarskapskultur som uppmuntrar till egna initiativ och kreativitet. Till detta ska läggas ökad bemanning inom omsorg och skola.

 

Del ett
Låneskuldens skrämmande utveckling – och behovet av ett trendbrott. Umeå kommuns verksamhet sker huvudsakligen i  förvaltningar och bolag. Kommunens förvaltningar styrs av av politiska nämnder. Exempelvis Äldrenämnden. Ett kommunalt bolag styrs av en styrelse. Exempelvis Bostaden.

När Umeå kommuns totala verksamhet, investeringar och skuldsättning beskrivs används begreppet ”Kommunkoncern”. Men, käre läsare, låt dig inte förvirras av detta. Det handlar om UMEÅ KOMMUN.

Ifjol uppgick den totala låneskulden till hela 9 792 miljoner för kommunkoncernen (förvaltningar/nämnder samt bolag/styrelser). Skulderna låg alltså på nästan tio miljarder kronor! Av dessa skulder belastade 2 137 miljoner förvaltningar / nämnder (som äldrenämnden och tekniska nämnden). Och 7 655 miljoner belastade de kommunala bolagen/styrelserna (exempelvis Bostaden och Umeå Energi AB). Denna skuld på 9 792 miljoner hade Umeå stad / kommun dragit på sig sedan staden grundades år 1622. För 400 år sedan.

Del två
Nu planerar de glada och okunniga att öka den låneskuld som det har tagit Umeå stad/kommun 400 år att ackumulera med mellan 55 och 60 procent – på endast fem (5) år!

 

Del två
Ökningen av lånen beräknas nu uppgå till 5 500-6 000 milj fram till 2025 – under endast fem år! Fördelningen förväntas bli så här:
a) förvaltningarna/nämnderna beräknas öka sina lån med ca 2 000 miljoner kr under dessa fem år,
b) de kommunala bolagen/styrelserna beräknas öka sin skuldsättning med mellan 3 500-4 000 miljoner kr fram till 2025.
Tillsammans blir detta en ökning av lånen för det som brukar kallas ”kommunkoncernen” på mellan 5 500-6 000 miljoner. Detta endast under de fem (5) åren 2021-2025. Denna ökning av lånen uppgår till mellan 55-60 procent av de lån som Umeå stad/kommun har lyckats låna upp hittills under staden/kommunens snart 400-åriga existens (Umeå grundades 1622). Som du mins låg denna summa på 9 792 miljoner. Sedan är det bara att dividera.

Ja, kära läsare, du läste tyvärr rätt. Jag vet vad jag talar om – och nu vet du det jag vet.

Del tre
Arbetarpartiets budget innebär att vi börjar betala av på skuldberget – vi börjar alltså minskar skulderna istället för att fortsätta att öka desamma. Vår Alternativbudget innebär, bland annat, att vi fördubblar kommunens överskott från en till två procent. Vi är nästa ensamma om att öka kommunens överskott. Nästan. Även Kristdemokraterna har förstått situationens allvar. Och liksom AP har de gjort en budget som förbättrar kommunens överskott – från en till två procent. Detta är utmärkt gjort av Kd.

Men de styrande partierna, S+Mp, har alltså presenterat ett budgetförslag som kommer att öka ”kommunkoncernens” upptagning av lån med mellan 55-60 procent – under endast fem (5) år! Och till dig käre läsare, som har levt i förhoppning om att jag skrev fel, måste jag tyvärr upprepa de siffror som utgör det budgetförslag som S+Mp har lagt. Detta förslag går ut på att de 9 792 miljoner som det har tagit Umeå stad / kommunkoncern 400 år att låna ihop nu planeras att ökas på med mellan 55-60 procent fram till 2021.

TYVÄRR kommer de flesta partier i kommunfullmäktige att ställa upp på detta.

Drabbas kommer barnen och eleverna i skola och förskola, alla de som behöver omsorg för att de är äldre eller handikappade eller har en svår familjesituation, utsätts för övergrepp eller behöver hjälp med att sluta supa, knarka och slå. Drabbas kommer personaltätheten – som behöver öka – men som nu riskerar att minska under fem-årsperioden 2021-2025.

 

Del fyra
Den nästan ofattbara ansvarslöshet som speglas i de siffror jag redogjort för ovan har vi, som representerar Arbetarpartiet, bekämpat under en lång tid. Vi har gång på gång motsatt ansvarslösa satsningar av typen:
*skrytbyggen som kulturhuset väven,
* badhuset navet som endast borde ha kostat en tredjedel – och som dessutom är felplacerat,
* det kostsamma året som ”kulturhuvudstad” – som bl a orsakade nämnda skrytbyggen,
* att kommunens skulle ha två fullstor inomhusarenor för fotboll – istället för en (1) som alla jämförbara kommuner (om de har någon alls),
* den orimliga kostnaden för gång- och cykelbron från umesidan av älven till Bölesholmarna: ursprungskostnaden var 43 miljoner som blev 59 miljoner – som blev 75 miljoner – som blev 156 miljoner.

Sorglöst. Oansvarigt. Nästan ofattbart. Och nu planerar samma partier att fortsätta att låna.

Umeå kommun bör snarast anmälas till i TV-programmet Lyxfällan.

 

Avslutning
Arbetarpartiet har i de flesta fall lagt fram egna, mindre kostsamma men ofta bättre, alternativ. Vår Alternativbudget – till skrytprojektens slöseri – kommer att utgöra en viktig del av vår valkampanj nästa år. Alternativbudgeten bygger bland annat på följande värderingar:
– Ökad bemanning till lagstadgade basverksamheter som exempelvis äldreomsorgen,
– Elever som halkat efter under pandemin måste få extra stöd i olika former,
– Besparingar krävs
på det som inte är lagstadgade basverksamheter – sett över den tioårsperiod som vi planerar för,
– Minskade investeringar: Ska ett parti kunna säga Ja måste samma parti även kunna säga Nej – vilket kräver prioriteringar,
– Detta gäller även för investeringar: även här måste de lagstadgade basverksamheter komma i första rummet.

 

Vi är inget stort parti med förankring i riksdagen – men vi har viljan att göra TVÅ saker:
a) börja återbetala lånen – istället för att fortsätta att öka dem,
b) skapa en bättre arbetsorganisation som ger mer för pengarna – än dagens.

 

Vi är beredda att ta ”regeringsansvar” för Umeå kommun –
tillsammans med andra partier som delar vår uppfattning i dessa två frågor.
Du som läser detta – och som gillar det du läser –
bli medlem och valarbetare
.

 

 

 

 

 

2 kommentarer

  1. Erik S

    Min uppfattning är att politikerna använder kommunens bolag som kassakor. Att använda hyror, vatten och elavgifter o s v till respektive verksamhet så servicen blir hög och avgifter låga går inte. Eftersom politiker är klåfingriga och vill ha en gratis lunch så att säga. Skatten är rekordhög redan så därför får kommunbolagen skuldsatta sig och höja avgifter istället. För degen måste in. Banta är ju så jobbigt…

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till kommentaren från Erik S 13 juni 2021
      Det spelar egentligen ingen roll i vilken form som Umeå kommun bedriver sin verksamhet: förvaltning eller bolag eller stiftelse eller ideella föreningar. Det är ändå Umeå kommun – även om vissa politiker och högre tjänstemän försöker använda bolagsformen för att förhindra insyn. Tidigare bedrevs exempelvis Bostaden som en stiftelse (Stiftelsen Bostaden). Idag är Bostaden ett aktiebolag.
      Det är naturligt att betala hyra för att få tak över huvudet, el för ljus och värme samt vatten och avloppshantering. Det är inte naturligt att betala för att barnen ska gå i skolan. Det råder ju skolplikt i Sverige sedan folkskolestadgan infördes 1842 och skolplikten blev sjuårig 1936. Då hyreshus byggs är det rätt att låna till dessa. Skälet är att hyreshusen ska användas av flera generationer och genom att låna till bostadsbyggandet kan kostnaden slås ut mer rättvist på alla generationer som ska bo i hyreshusen. Och hyreshusen måste ju ha el, vatten och avlopp. Det som kan ifrågasättas är ifall boendet, elen och VA – och det har ingenting att göra med om de drivs i form av förvaltningar, bolag, stiftelser eller ideella föreningar – ska subventionera övriga verksamheter (eller i hur hög grad) istället för att användas till de (väldiga) renoveringsbehov som finns inom ramen för miljonprogrammet. Under 1990-talet överfördes det exempelvis väldiga summor från de som betalade hyra till statsbudgeten. Trots att pengarna borde ha gått motsatt väg – från statsbudgeten till renoveringsbehoven.
      Umeå kommuns överdrivna skuldsättningen beror bland annat på följande två faktorer:
      1. Umeå kommuns ”överskott” (eller ”resultat”) är för litet. Kommuninvest – det kreditmarknadsbolag som erbjuder kommuner och regioner lån och finansiell rådgivning – anser att expanderande kommuner (som Umeå) ska sträva efter att göra ett överskott på 3-4 procent för att kunna finansiera sina investeringar själva i högre grad och låna pengar i mindre grad. Men Umeå kommun gör, i bästa fall, ett överskott på en (1) procent. Detta pressar fram ökade lån,
      2. En annan faktor är givetvis frågan om vilka investeringar som Umeå kommun gör som verkligen är nödvändiga. Enligt min / vår uppfattning har kommunen gjort många helt onödiga, eller överdrivet dyra, investeringar. Jag tänker på skrytprojekt som kulturhuset väven, badhuset navet, gång- och cykelbron från umesidan till Bölesholmarna som skulle kosta 43 miljoner men som landade på (minst) 159 miljoner. Eller två – istället för en – fullstor inomhushall för fotboll. Fler exempel finns. Dessutom har Umeå kommun en ovana att hyra lokaler som istället för att bygga i egen regi. Detta har nästan alltid visat sig bli dyrare.

Lämna ett svar till Jan Hägglund Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.