Hamrinsbergets topp och sluttning ned mot älven måste bli ett levande grönt utflyktsmål för umeborna – inte en plats för lyxbyggen.

Jag har två syften med min blogg: att motverka en
sjunkande allmänbildning i samhällsfrågor; att väcka intresse
för AP. Idag samtalar jag med mina läsare om behovet av trendbrott.

________________

Arbetarpartiet (AP) strävar alltså efter umebornas mandat när det gäller att få genomföra ett antal trendbrott. Detta är det fjärde blogginlägget i serien om nödvändiga trendbrott. Ett av dessa har med miljö och klimat att göra. Under den rubriken brukar AP betona två saker. Dels kvaliteten på luften i Umeås centrala delar samt kvaliteten på vattnet i Nydalasjön. Dels handlar det om stadsplaneringen – som vi anser utgör en del av miljön (stadsmiljön).

I samband med kommunfullmäktige nu i måndags (27 sept) diskuterades en av våra motioner (vi återkommer när det gäller kvaliteten på luft och vatten). Motionen handlade om Hamrinsberget. Som vanligt argumenterade vi med hjälp av fakta och logiska resonemang. Men jag ska inte sticka under stol med att för mig, som är född i Umeå och tillbringade min barndom på Hamrinsberget, handlar denna motion om ovanligt mycket känslor. Jag brukar än i dag titta på de filmer som min farsa spelade in någon gång på 50-talet, då hoppbacken fortfarande stod kvar längst upp på Hamrinsberget.

Responsen var ovanligt positiv för att handla om miljö och klimat. Vi har under mer än ett årtionde tvingats stå ensamma i dessa frågor bland de partier som sitter i Umeå kommunfullmäktige. Därför var det positiva mottagandet från övriga partier en trevlig överraskning. Tyvärr antogs inte vår motion. Den avslogs inte heller. Motionen från AP ansågs vara ”besvarad”. Det betyder att de dominerande partierna i fullmäktige förbehåller sig rätten att, i slutänden, göra precis som de vill. Detta trots det positiva tonfallet med vilket vi bemöttes. Men ett positivt tonfall är bättre än ett negativt. Det är ju kul att vara optimist – inom vissa rimliga gränser. Man har lärt sig att inte ta ut segrar i förskott efter 29 år i fullmäktige.

Nåväl. Nedan följer vår motion om att ta tillvara Hamrinsberget. Förutom att detta utgör en av Umeås gröna lungor är berget även den högsta obebyggda punkten i Umeås centrala delar.

”Motion till Umeå kommunfullmäktige
Vi vill att den sida av Hamrinsberget som är vänd mot älven ska ställas i ordning som ett besöks- och utflyktsmål som kan användas av alla umebor. Hamrinsberget har tidigare fyllt den funktionen. Går vi längre tillbaka i tiden har det, på berget, både funnits en hoppbacke samt tre stycken dansbanor. Berget har också en historisk betydelse ur försvarssynpunkt. Vi tänker då inte på de anläggningar av modern typ som inryms i berget idag. Vi tänker tillbaka på 1800-talet! Så sent som på 1950-talet fanns det lämningar av träbefästningar högst upp på berget med synliga kanonportar. Även dessa av trä. Tanken var att kunna beskjuta eventuella ryska skepp som kom seglandes upp efter Umeälven.

Vi vill ta tillvara på Hamrinsbergets historia. Både dess historia som försvarsverk från 1800-talet. Och dess mer moderna historia som hoppbacke och plats för dansbanor. Nu är det inte en ny hoppbacke och nya dansbanor som vi låser oss fast vid. Naturligtvis. Utan som vi skrev inledningsvis: vi vill att den sida av Hamrinsberget som är vänd mot älven ställs i ordning som ett besöks- och utflyktsmål för umeborna utifrån den moderna tidens krav. Det vi inte vill är att älvssidan av berget används till bostads- eller konferensändamål. Sådana byggnader passar mer åt ”lasarettshållet” till.

Mot denna bakgrund föreslår vi:
att  Hamrinsberget iordningsställs som ett besöks- och utflyktsmål för umeborna samt turister,
att  exploateringen av Hamrinsbergets ”lasarettssida” hålls öppen.

Jan Hägglund
Davis Kaza
Arbetarpartiet”

Formuleringen nedan blev vad en majoritet av ledamöterna i kommunfullmäktige kom att rösta för efter en ovanligt vänlig debatt:
”Hamrinsberget är utpekat för utveckling av stadsbebyggelse med blandat innehåll med tydliga kvartersgränser (STADBLA) i den fördjupade översiktsplanen för universitetsområdet som antogs av kommunfullmäktige 2013 och som aktualiserades 2016.

Med stöd av den fördjupade översiktsplanen för universitetsområdet pågår en detaljplaneprocess i syfte att tillskapa planmässiga förutsättningar för bostäder, verksamheter, kontor, handel, skola samt områden för allmän plats för gator och utsiktsplats. Ytterligare syften i detaljplanen är att säkerställa befintliga anläggningar för Umeås och Norrlands universitetssjukhus (NUS) vattenförsörjning, säkerställa en god hantering av dagvatten samt att säkerställa områdets kulturmiljövärden.

Som framgår i detaljplanens syfte är tillskapandet av en allmänt tillgänglig utsiktsplats samt säkerställande av områdets kulturmiljö två viktiga utgångspunkter, vilket bedöms ligga i linje med åtminstone delar av motionen.

Det går inte att föregå detaljplaneprocessen genom att nu svara på vilka delar av området som kommer bedömas lämpliga att bebygga eller hur det kan ske. Hur området ska disponeras och planeras kommer att studeras närmare och hanteras i planprocessen, där samtliga berörda verksamheter inom Umeå kommun deltar. Möjlighet att yttra sig ges i detaljplanens samråds- och granskningsskede innan detaljplanen kan godkännas av byggnadsnämnden och slutligen antas av kommunfullmäktige.

Med grund i ovanstående resonemang yrkar Mark och exploatering att motionen ska anses besvarad.

Yttrandet har tagits fram av Mark och exploatering, Detaljplanering, Fritid och Gator och parker tillsammans.”