IVO:s kritik skrämde Andreas Lundgren så mycket att han agerade ”jurist” för att stoppa AP:s fråga. Läs om det olustiga (s)pelet i skuggorna

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
IVO:s kritik mot Individ- och familjenämnden i Umeå
samt Andreas Lundgren som ”jurist”

__________________________

 

Kära läsare,
för att underlätta för dig att följa med i de invecklade turer som nedan kommer att beskrivas vill jag börja med att sammanfatta det väsentliga i vad som har hänt. I fyra punkter.

* Den statliga myndigheten IVO kritiserar skarpt den nämnd som Andreas Lundgren (S) är ordförande för (Individ- och familjenämnden). Till saken hör att det inte är första gången som IVO kritiserar denna nämnd. Det har skett över 40 gånger under perioden 2015-2021.
* Andreas Lundgren agerar jurist för att stoppa Arbetarpartiet från att ställa en fråga med anledning av kritiken från IVO. Den motiveringen som Andreas Lundgren uppger är att vår fråga inte går att besvara utan svaret berör ”myndighetsutövningsärendet” vilket  påstås göra vår fråga olaglig. Detta framgår av ett mail daterat 26 augusti.
* Individ- och familjenämnden svarar på kommunrevisionens frågor den 27 september. En av de frågor som kommunrevisionen ställer, och som nämnden med Lundgren i spetsen besvarar, har ett närmast identiskt innehåll med vår fråga. Innebörden är alltså följande: den fråga som vi ställde till Lundgren, och som var olaglig den 26 augusti, var plötsligt laglig den 27 september! Skillnaden berodde på vem som ställde frågan.
* Hans Lindberg, partikollega till Andreas Lundgren, arrangerar ett möte som ifrågasätter folkvalda politikers rätt att träffa den pappa som berörs av det myndighetsutövningsärende vars handläggning IVO kritiserar. Syftet med mötet är främst att hindra att kritiken drabbar ledande socialdemokratiska politiker.

 

Del ett
Som tidigare framkommit har den statliga myndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg) i ett tillsynsärende riktat skarp kritik mot Individ- och familjenämnden i Umeå. Kritiken mot nämnden handlar, VK 22/10, om ”en ung tonårsflicka vars utsatthet och behov av stöd hade krävt mer kraftfulla insatser av socialtjänsten, enligt inspektionen för vård och omsorg (IVO)”.

Socialdemokraterna i Umeå kommunfullmäktige har agerat fullständigt oacceptabelt med anledning av kritiken från den statliga myndigheten IVO.

 

Del två
I ett första blogginlägg visade jag på Hans Lindbergs (S) roll i att få tillstånd ett makabert möte som ifrågasatte att folkvalda politiker skulle träffa en missnöjd medborgare. Detta skrev jag den 20 okt. Medborgaren var fadern till den ovan nämnda flickan. VK har gjort ett flertal reportage med anledning av IVO:s kritk. Det första i början juni och ytterligare tre reportage under oktober månad.

I ett andra blogginlägg påtalade jag att Andreas Lundgren (S) – ordförande i den kritiserade Individ- och familjenämnden – förhindrade Arbetarpartiet från att ställa en fråga i Umeå kommunfullmäktige angående vilka åtgärder som den kritiserade nämnden skulle vidta med anledning av IVO:s kritik (22/10). Genom att förhindra oss att ställa en fråga försökte Lundgren undgå att kommentera kritiken från IVO i Umeå kommunfullmäktige. Detta är inte konstigt. Den kritik som riktas mot nämnden slår nämligen hårdast mot dess ordförande, som ju är Lundgren. Detta är heller inte första gången som IVO riktar kritik mot den nämnd som Lundgren är ordförande för.

Under åren 2015 – 2021 har IVO riktat kritik mot nämnden vid över 40 tillfällen.

 

Del tre
I sin svarsblogg förnekar Andreas Lundgren att han skulle ha förhindrat Arbetarpartiet från att ställa en fråga med anledning av kritiken från IVO (22 okt). Han gömmer sig därför bakom presidiet – de som leder sammanträdena i fullmäktige. Detta är verkligen ömkligt av Lundgren. Av två skäl.

1. Även Umeå kommuns revisorer (kommunrevisionen) har uppmärksammat den kritik som IVO har riktat mot den Individ- och familjenämnd som Lundgren är ordförande för. Kommunrevisionen ställer i stort sett samma fråga till nämnden som Arbetarpartiet. (Vi ska strax visa på detta). Och tänka sig: Lundgren kunde svara på kommunrevisionens frågor – men inte på Arbetarpartiets. Skillnaden är att svaret till kommunrevisionen vanligtvis inte blir lika uppmärksammat som att tvingas besvara frågor i Umeå kommunfullmäktige – även om svaren är offentliga i båda fallen!

2. Vi utformade vår fråga i samråd med en av kommunens jurister. Andreas Lundgren hade möjlighet att samarbeta med oss om frågans utformning men var inte intresserad. Lundgrens har sedan agerat utifrån ståndpunkten att ALLA svar till Arbetarpartiet skulle innebära att sekretessbelagda uppgifter avslöjades – även om det var Andreas Lundgren själv som utformade svaren! Logiken i Lundgrens agerande var denna: Jag kan inte besvara AP:s fråga eftersom jag kommer att avslöja sekretessbelagda uppgifter!  (Denna hållning gällde dock inte, vilket vi ska visa, i förhållande till kommunens revisorer).

Mot Lundgrens ”jag vägrar”- attityd kunde i praktiken inget göras: varken av oss, jurister, presidiet, fullmäktige eller av någon annan. Tala om att obstruera den demokratiska processen!

 

Del fyra.
Vi utformade alltså vår fråga till Lundgren efter att ha inhämtat synpunkter från en av kommunens jurister – vilket innebar en liten förändring i vår fråga. Efter förändringen kontaktade vi åter juristen för att fråga om vår formulering av frågan var juridiskt OK.

Först svarade juristen på följande sätt: ”Jag har inget att anföra mot formuleringen”.

Men dagen efter hade juristen ändrat sig. Juristen hänvisade då, i förbigående, till en kollega för att sedan – mycket tungt – landa i Andreas Lundgren åsikter! Låt mig citera detta avsnitt från kommunjuristen:
” …  Jag har också, efter samtal med Andreas, uppfattat att det är svårt/omöjligt att besvara den (enkla)frågan utan att det ifrågavarande myndighetsutövningsärendet berörs och därmed olagligen hanteras.”

Låt mig förtydliga vad du, käre läsare, just nu har läst.

Du har just läst att den kommunjurist som Dag 1 sade att ”jag har inget att anföra mot formuleringen” Dag 2 säger att ”det är svårt/omöjligt att besvara … frågan [från Arbetarpartiet]”. Och detta beror på att kommunjuristen, ”efter samtal med Andreas, uppfattat att det är svårt/omöjligt att besvara … frågan utan att det ifrågavarande myndighetsutövningsärendet berörs och därmed olagligen hanteras”. Detta är häpnadsväckande.

För vem i helvete är det som är jurist och som avgör vad som är lagligt eller olagligt?

Är det den kommunjurist som först sade att vår fråga var OK? Eller är det politikern Lundgren som, till varje pris, vill stoppa vår fråga från att ställas i fullmäktige? I detta fall är det uppenbarligen inte juristen som är jurist. I detta fall är det uppenbart att det är Andreas Lundgren som står för juridiken. Men detta är inte Lundgren själv modig nog att tillstå. Trots att citatet tydligt visar att kommunens jurist har böjt sig för politikern Andreas Lundgren. Tillåt mig repetera citatet från kommunjuristen:

” …  Jag har också, efter samtal med Andreas, uppfattat att det är svårt/omöjligt att besvara den (enkla)frågan utan att det ifrågavarande myndighetsutövningsärendet berörs och därmed olagligen hanteras.” (Denna mailväxling är offentlig).

Den odemokratiska farsen slutar inte där.

 

Del fem
Låt oss nu jämföra vår ”olagliga” fråga med den fråga som kommunrevisionen ställde och som Andreas Lundgren – tillsammans med den av IVO skarpt  kritiserade nämnd som Lundgren är ordförande för – kunde besvara. Och detta med hela 5100 tecken!

Arbetarpartiets ”olagliga” fråga:
-Vilka generella åtgärder kan nämnd och socialtjänst vidta med anledning av IVO:s kritik?

Kommunrevisionens ”lagliga” fråga:
-Vilka åtgärder/förändringar i arbetssätt har/kommer nämnden att göra utifrån lämnad kritik för att säkerställa att barn som far illa/riskerar att fara illa erhåller rätt insatser i rätt tid?

Kommentar: OM det är någon av dessa två (nästa likadana) frågor som är lättare att besvara utan att ”myndighetsutövningsärendet” berörs är det Arbetarpartiets fråga. Varför? Därför att vi frågar om vilka generella åtgärder som nämnden kan vidta. Det vill säga åtgärder som inte handlar om ett specifikt ärende.
Kommunrevisionens fråga, däremot, innehåller inte begreppet generell. Därför måste svaret på kommunrevisionens fråga handla om just det ärende för vilket IVO (senast) kritiserat Individ- och familjenämnden.

 

Del sex
Men lita inte bara på mitt ord. Läs istället ett utdrag från det svar som Andreas Lundgren och nämnden i övrigt har lämnat till kommunrevisionen. Här följer utdraget från Individ- och familjenämnden då den svarar på kommunrevisionens fråga (med anledning av IVO:s kritik):

”…Bristerna [som IVO påtalat] består av:

* Nämnden har inte beviljat barnet tillräckliga insatser i förhållande till hens behov.

* Nämnden borde ha inlett utredning enligt 11 kap. 1 § SoL den 31 augusti 2020 alternativt 18 och 22 september 2020.

* Nämnden borde inte ha avslutat barnets ärende den 4 september 2020

* Nämnden borde ha initierat samverkan med andra berörda myndigheter i oktober 2020.

De brister som IVO påtalat handlar om IFN:s bedömningar som är gjorda vid olika tidpunkter i det specifika ärendet. IFN har noga gått igenom IVO:s beslut, IFN tar till sig IVO:s synpunkter och arbetar i samverkan med andra berörda myndigheter, vårdnadshavarna och barnet för att barnet/familjen framöver ska få tillräckliga insatser i förhållande till deras behov.”

Kommentar: Den som vågar hävda att detta svar från Individ- och familjenämnden – med Andreas Lundgren i spetsen – inte berör just ett specifikt och identifierbart ”myndighetsutövningsärende” måste vara blind och spela dum. Här talas nämligen om:
a) barnet,
b) en rad specifika datum,
c) om socialtjänstlagen (SoL),
d) I en annan fråga från kommunrevisionen talas det dessutom om ”barnkonventionen”,

Dessutom: Individ- och familjenämnden (IFN), inbegripet Andreas Lundgren, säger att den ”tar till sig IVO:s synpunkter…”. Tänk så enkelt allt hade varit om Andreas Lundgren bara hade kunnat ge oss detta besked: ”Vi tar till oss IVO:s synpunkter”.

 

Avslutning
Jag vill sluta med att påpeka att både kommunrevisionens frågor och svaren från den skarpt kritiserade Individ- och familjenämnden är offentliga. Precis som den fråga vi stoppades från att ställa till Andreas Lundgren.

Låt mig avsluta på samma sätt som jag inledde. Detta har hänt:

* Den statliga myndigheten IVO kritiserar skarpt den nämnd som Andreas Lundgren (S) är ordförande för (Individ- och familjenämnden). Till saken hör att det inte är första gången som IVO kritiserar denna nämnd. Det har skett över 40 gånger under perioden 2015-2021.
* Andreas Lundgren agerar jurist för att stoppa Arbetarpartiet från att ställa en fråga med anledning av kritiken från IVO. Den motiveringen som Andreas Lundgren uppger är att vår fråga inte går att besvara utan svaret berör ”myndighetsutövningsärendet” vilket  påstås göra vår fråga olaglig. Detta framgår av ett mail daterat 26 augusti.
* Individ- och familjenämnden svarar på kommunrevisionens frågor den 27 september. En av de frågor som kommunrevisionen ställer, och som nämnden med Lundgren i spetsen besvarar, har ett närmast identiskt innehåll med vår fråga. Innebörden är alltså följande: den fråga som vi ställde till Lundgren, och som var olaglig den 26 augusti, var plötsligt laglig den 27 september! Skillnaden berodde på vem som ställde frågan.
* Hans Lindberg, partikollega till Andreas Lundgren, arrangerar ett möte som ifrågasätter folkvalda politikers rätt att träffa den pappa som berörs av det myndighetsutövningsärende vars handläggning IVO kritiserar. Syftet med mötet är främst att hindra att kritiken drabbar ledande socialdemokratiska politiker.

Återigen: Tänk så enkelt det hade varit om Andreas Lundgren hade kunnat förmå sig till att ge oss följande besked: ”Vi tar till oss IVO:s synpunkter”. Då hade denna strid kunnat undvikas. Men Socialdemokraternas stöddighet gör en sådan, enkel, lösning omöjlig.

Och detta har ett pris.