Del lll. Socialtjänsten skulle granskas av extern revisor – men detta stoppades p g a splittring inom (S)

Här följer det tredje inlägget
om de brister som framkommit inom
socialtjänstens högsta ledning i Umeå – på
både politisk och på chefsnivå
___________________

Ingress
Socialtjänstens chefer gick till motangrepp mot sina kritiker. Det blev för mycket för de högsta cheferna då de utsattes för kritik både utifrån och inifrån. Men kritiken drabbade även främst ordföranden för den politiska nämnd som ansvarar för socialtjänsten (Individ- och familjenämnden). Detta, att kritiken både drabbade de högsta cheferna och nämndens ordförande Andreas Lundgren (S), kom att prägla det som sedan hände.

Låt oss repetera: Kritiken från Umeå kommuns egen arbetsmiljökartläggning 2020 pekade på förekomsten av ett auktoritärt ledarskap, repressalier och en tystnadskultur inom socialtjänsten. Dessa problem bekräftades både av granskningar från lokala media och i skrivelser från tidigare anställda. Kritik kom även från den statliga myndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg). IVO riktade skarp kritik mot politikerna i Individ- och familjenämnden som har ansvaret för socialtjänsten. Det var denna kritik som främst kom att drabba nämndens ordförande Andreas Lundgren. Men kritik kom även inifrån den egna förvaltningen. Socialsekreterare hade pekat på förekomsten av allvarliga oegentligheter i handläggningen av ett uppmärksammat ärende rörande en utsatt tonårsflicka. Kritiken från socialsekreterarna gick bland annat ut på att chefer hade undanhållit uppgifter till de politiker som skulle fatta beslut om stödet till flickan, att lagstiftning hade frångåtts och att en förälder hade utsatts för negativ särbehandling.

Låt mig understryka följande. Denna kritik får aldrig skymma att de allra flesta medarbetare inom socialtjänsten i Umeå gör ett bra arbete – i de allra flesta fall. Min och Arbetarpartiets kritik riktar sig mot ett fåtal chefer samt mot brister i den politiska ledningen (Individ- och familjenämnden) – och då främst mot nämndens ordförande. Tyvärr antyder kritiken att agerandet från detta fåtal personer drabbar både hjälpsökande umebor och socialtjänstens egen personal.

Del ett
Chefernas motangrepp skedde på flera plan. Först tog cheferna itu med den interna kritiken. Här var deras agerande särskilt brutalt. Och denna brutalitet hade varit omöjlig om den inte varit politiskt sanktionerad av nämndens ordförande Andreas Lundgren. De nya socialsekreterarna som fått ansvaret för ärendet med den utsatta tonårsflickan fråntogs först detta ärende. Sedan avstängdes från allt arbete. Och slutligen köptes de ut av kommunen. Detta var verkligen brutalt. Agerandet underströk, och stärkte naturligtvis, det auktoritära ledarskapet inom socialtjänsten som konstaterats i arbetsmiljöutredningen med dess repressalie- och tystnadskulturen. Var fanns, i detta läge, socialsekreterarnas fackförening eller nämndens socialdemokratiske ordförande?

Del två
Cheferna försökte sedan skrämma politiker från alla partier. De som leder de olika partierna i Umeå kommunfullmäktige kallas formellt för gruppledare. Gruppledarna skulle träffa en medborgare som, förutom medborgare, även var pappa till ovan nämnda tonårsflicka. På ett möte med gruppledarna begick socialtjänstens högsta chef flera oförlåtliga övertramp. Dels genom att fråga efter ”syftet” med träffen mellan gruppledarna och medborgaren. Dels genom att framföra påståenden som att träffen skulle innebära en ”misstroendeförklaring” mot socialtjänsten i Umeå – och dess politiska ledarskap – samt att träffen skulle innebära att hela ”rättssystemet” ifrågasattes! Chefens verklighetsförankring var helt borta. Kvar fanns endast vad som kan ha varit ett uttryck för desperation. Men faktum kvarstår: Det som sades det sades. Det avgörande misstaget som socialchefen begick var att fråga efter ”syftet” med träffen. Ingen tjänsteman, chef eller inte chef, har någon som helst rätt att fråga om ”syftet” då politiker träffar medborgare! Det var tre chefer med på mötet – även om det var högsta chefen som förde ordet. Den som förde ordet borde ha fått en formell reprimand.

Det är absurt i att denna träff ens kom till stånd. Men detta stod klart, åtminstone för vissa av gruppledarna, först i efterhand. Ett av skälen var att ingen på förhand visste hur långt högsta socialchefen skulle gå. Ett annat skäl var att det var politikern Hans Lindberg – gruppledare för (S), kommunstyrelsens ordförande och 1:e kommunalråd – som hade sammankallat till mötet med cheferna för socialtjänsten. Detta gav mötet en sorts formell legitimitet.

Del tre
Splittring inom S stoppar extern granskning. Under hösten 2021 såg dock saker och ting, återigen, ut att gå åt rätt håll. Partiernas gruppledare i Umeå kommunfullmäktige, inklusive Hans Lindberg (S), enades vid ett möte om att det krävdes en verklig, extern, granskning av allt som skett – utförd av en från kommunen fristående revisionsbyrå (Skälet till att en extern revisionsbyrå skulle titta på vad som hade hänt var för att utesluta alla jävsförhållanden).

I samband med detta sade en av gruppledare följande till media: ”Hela historien har minst tre olika dimensioner som alla bör belysas i en granskning”. Bland de frågor som krävde svar fanns:
1. Själva ärendet som rör flickan – om exempelvis information undanhållits var (och är) detta oerhört allvarligt,
2. Finns det generella missförhållanden inom socialtjänsten som bl a framkommit i arbetsmiljöutredningen,
3. Har de socialsekreterare som fråntogs sina uppgifter behandlats korrekt?

Del fyra
Alla gruppledare trodde att en extern granskning skulle genomföras. Jag har kvar tidningsklippen från denna tid. Och gruppledarna för alla partier – samt den nye vice ordföranden i Individ- och familjenämnden – gav uttrycker en lättnad över den gemensamma uppfattningarna i frågan. Alltså, att det behövs en extern, oberoende, granskning för att stärka allmänhetens skadade förtroendet för socialtjänsten. Samt reda ut eventuella interna problem. Representanter för alla partier gav, vid denna tidpunkt, uttryck för sin övertygelse att en extern granskning verkligen skulle genomföras. INGEN verkade tro annat än att då gruppledarna från alla partier skickar ett budskap till socialtjänsten, och till den politiska nämnd som ansvarar för socialtjänsten, om att det måste göras en extern granskning – då görs det också en extern granskning.

Men, denna uppfattning tog inte splittringen inom socialdemokratin i Umeå med i beräkningen!

Andreas Lundgren, ordförande i Individ- och familjenämnden och S-märkt – precis som gruppledaren Hans Lindberg – motsatte sig en extern granskning av ”sitt” politiska revir socialtjänsten. Tyvärr fick ordförande Lundgren med sig tillräckligt många i Individ- och familjenämnden (inklusive den nya vice ordförande – som gjorde en helomvändning på en vecka!) för att stoppa den externa granskningen. Men Andreas Lundgren var, uppenbarligen, även tillräckligt stark inom (S) i Umeå för att kunna strunta i att även partikollegan Hans Lindberg stod bakom uppfattningen att det behövdes en extern granskning!

Detta var verkligen tragiskt. Den externa granskningen hade, verkligen, behövts för att stärka det skadade förtroendet för socialtjänsten samt reda ut eventuella interna problem uteblev alltså. Detta beroende på motsättningar inom (S)!

Tyvärr drabbar dessa problem både hjälpsökande och alla hårt arbetande och kunniga medarbetare inom socialtjänsten i Umeå.

Avrundning
Ordförande Lundgrens vägran att efterfölja rekommendationen från alla partiernas gruppledare, inklusive sitt eget partis, är häpnadsväckande. Vad detta kan bero på ska vi återkomma till.

Detta var det tredje blogginlägget
om socialtjänsten i Umeå.
Fortsättning följer.