Hotet av ett kärnvapenkrig ska tas på allvar. Krigshetsande ”experter” bör försöka fatta den djupare betydelsen av omvandlingen i Ryssland

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

 

Ingress
Aldrig har två militära stormakter hotat varandra med kärnvapen på det sätt som Ryssland och USA gör idag. Inte sedan Kubakrisens dagar. Att sedan regimen i Ryssland beslutat annektera fyra ukrainska regioner – Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Kherson – understryker att världen befinner sig i en av de allvarligaste situationerna sedan 1962. Det var då som världen stod på randen till ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen i samband med Kubakrisen. Situationen tillspetsas nu ytterligare av att Ukraina har ansökt om medlemskap i Nato. Hotet av ett kärnvapenkrig måste börja tas på allvar.

 

Del ett
Den 21 september sa Putin att Ryssland ska mobilisera uppåt 300 000 ”reservister” för kriget i Ukraina. Senare har det visat sig att det handlar om en större mobilisering än så. Putin sade även att den ryska industrin/ekonomin ställs om för krigets behov. Samtidigt tas steg för att hindra ryssar från att lämna Ryssland. I sitt tal angrep Putin inte längre, främst, Ukraina (även om Ukraina också angreps). Den ryske ledarens udd var istället främst riktad mot ”västmakterna” – mot USA och EU! Och Putins skarpaste udd var riktad mot västmakter även då han tillkännagav annekteringarna av de fyra ukrainska områden där så kallade ”folkomröstningar” har ägt rum.

 

Del två
Putins angrepp på ”väst” överraskar inte de som följt händelseutvecklingen. Militärt är det nämligen Ryssland och USA som står mot varandra i Ukraina. Visserligen utkämpas striderna, geografiskt, i Ukraina. Och de som dör – soldater och civilbefolkning – är ukrainare och ryssar. Men militärt sett är det styrkan hos USA:s vapensystem och träning, USA:s militära taktik och underrättelsetjänst som mäts mot Rysslands vapensystem och träning, Rysslands militära taktik och underrättelsetjänst. Militärt sett är det främst USA och Ryssland som står mot varandra – i Ukraina.

Men kriget är också ekonomiskt och kulturellt. En kort tid efter Rysslands angrepp på Ukraina tog USA ifrån Ryssland kontrollen över mellan hälften och två tredjedelar av Rysslands valutareserv. Denna uppgick till ca 650 miljarder dollar! Detta faktum uppmärksammas sällan i Sverige. Utanför Sverige, däremot, kallades detta för ekonomisk krigföring. Denna andra front, skapad av USA redan för ett halvår sedan, var riktad mot Ryssland och syftade till att föröda detta lands ekonomi. Till detta kommer den kulturella bojkotten av Ryssland. Både militärt, ekonomiskt och kulturellt befinner sig främst USA och Ryssland involverade en allt hårdare kraftmätning. Därför kom angreppet på ”väst”, i Putins tal den 21 september, inte som någon överraskning. Angreppet var fullt logiskt utifrån konfliktens militära, ekonomiska och kulturella natur.

 

Del tre
Det är mot denna bakgrund som vi ska förstå det som nu händer. Låt oss börja med kärnvapenhotet. I sitt tal den 21 september förde Putin fram de tydligaste hoten hittills om att Ryssland kan komma att använda kärnvapen. Den ryske presidenten underströk att Ryssland är en kärnvapenmakt och att de styrande i Ryssland är beredda att använda alla till buds stående medel i syfte att försvara ryskt territorium. Putin avslutade denna fas av sitt tal med orden: ”detta är ingen bluff”. Och vad den ryska regimen anser vara ryskt territorium har precis utökats med fyra ukrainska områden!

USA:s nationella säkerhetsrådgivare, Jake Sullivan, svarade nästan omedelbart på det ryska hotet om att använda kärnvapen. Sullivan uttalade sig på den amerikanska administrationens vägnar då han bland annat uttryckte sig på följande sätt: “Any use of nuclear weapons will be met with catastrophic consequences for Russia” (ungefär: all användning av kärnvapen kommer att få katastrofala följder för Ryssland).

Återigen: Dessa ömsesidiga hot, mellan administrationen i USA och regimen i Ryssland, om att använda kärnvapen saknar motsvarighet sedan Kubakrisen 1962. Detta måste tas på allvar. Men svenska experter – politiker och media, militärer och andra – verkar inte alls förstå allvaret. De flesta svenska ”experter” fnyser, helt plötsligt, åt Putins vapenmakt. De verkar utgå ifrån att den ryska regimen bluffar. Detta är samma ”experter” som gjorde sitt bästa för att skrämma alla svenskar med den ”ryska björnen” för bara ett halvår sedan.

 

Del fyra
Värst är att experterna inte verkar förstå den djupare innebörden av vad som nu kan hända i Ryssland. Den väldiga omställning som pågår i Ryssland verkar huvuddelen av politiker och media, militära och andra ”strateger”, endast förmå tolka i förhållande till det militära kriget i Ukraina. Men det som pågår i Ryssland kan få en mycket, mycket, djupare innebörd.

Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 infördes en kapitalistisk marknadsekonomi även i Ryssland. Sättet på vilken kapitalismen infördes innebar dock en plundring av statlig egendom som var näst intill ofattbar. Ofattbar var även den koncentration av förmögenheter och makt som kom att samlas i ett väldigt litet antal händer. I oligarkernas händer. Innebörden av detta är att det sociala skikt som bär upp den ryska kapitalismen är mycket tunt och litet. Och därmed också mycket svagt.

Till skillnad från vad många av medias propagandister tycks tro är Putin inte någon sorts socialist. Inte alls. Putin stöder den ryska kapitalismen. Precis som Boris Jeltsin före honom. Det var därför som Putin – i det tal han höll den 24 februari då han förklarade varför Ryssland inledde specialoperationen mot Ukraina – angrep Lenin och bolsjevikerna! Putin påstod att det var Lenin och bolsjevikerna som hade ”skapat” Ukraina. Detta stämmer naturligtvis inte. Men Putins angrepp på Lenin och bolsjevikerna understryker att han, och dagens ryska regim, inte har något med någon form av socialism att göra.

 

Del fem
Däremot skulle Putin, ofrivilligt, kunna avskaffa kapitalismen i Ryssland! Putin och hans regim kan komma att avskaffa kapitalismen i Ryssland. Men inte som resultatet av en medveten plan utan istället som resultatet av en rad improvisationer. Det ökade trycket utifrån och inifrån kan leta till en åtgärd som vars effekter i sin tur tvingar fram nästa åtgärd, o s v. Den ryska kapitalismen vilar på ett så litet, och därmed så svagt, socialt skikt. Därför behövs ”endast” följande fyra stora omställningar:
1. Införande av undantagstillstånd,
2. Allmän mobilisering,
3. Övertagande av de viktigaste av de över 1000 företag som lämnat Ryssland,
4. Omställning av industrin och ekonomin i övrigt till en, planmässig, krigsproduktion av vapen och livsmedel.

Kommentar: Flera av dessa omställningar har redan påbörjats. Det pågår förberedelser för ett förbud att lämna Ryssland – vilket visar att ett undantagstillstånd kan vara nära förestående. Det som ännu hindrar en allmän mobiliseringen är sannolikt regimens oförmåga rent praktiskt i kombination med befolkningens motvilja. Men riktningen går mot allmän mobilisering. Ett stort antal företag har redan övertagits. Och i Putins tal den 21 september förklarade han att industrin och ekonomin skulle stå till krigsmaktens förfogande.

Detta kan, oavsiktligt från Putins sida, leda till att kapitalismen i Ryssland avskaffas. Återigen: Detta på grund av att det sociala skikt som bär upp kapitalismen i Ryssland är så tunt, litet och därmed svagt. Oligarkernas legitimitet är mycket svag.

 

Del sex
Missar händelse av världshistorisk betydelse. Få om ens någon svensk ”specialist” – politisk eller medial, militär eller annan – verkar ha ägnat en tanke åt den djupare betydelsen av den omvandling som kanske pågår i Ryssland. Dessa ”specialister” verkar tolka det som händer i Ryssland endast utifrån om det skulle kunna få någon omedelbar betydelse vid något frontavsnitt i Ukraina. Eller inte. Detta innebär att ”specialisterna” kan missa en process av världshistorisk betydelse!

Det som orsakade det ”kalla krig” som nästan ledde fram till en kärnvapenkonflikt mellan USA och Sovjet i samband med Kubakrisen 1962 var motsättningen mellan två ekonomiska – sociala system. I USA var, och är, företagen och bankerna ägda av det sociala skikt i samhället som brukar kallas för borgerligheten. I Sovjetunionen var borgerligheten upplöst och de stora företagen och bankerna var ägda av staten. I USA existerade en kapitalistisk marknadsekonomi. I Sovjetunionen var marknaden huvudsakligen ersatt av en planmässig produktion. Dessa två skilda system gjorde motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen alldeles särskilt hårda och hotade gång på gång att leda till krig. Och 1962 hotade dessa motsättningar att leda ett kärnvapenkrig!

 

Avslutning
Hotet av ett allmänt krig, med kärnvapen, måste tas på allvar. Det som alla borde uppmärksamma är kombinationen av den inledda omställningen av Ryssland – som kan leda till att kapitalismen avskaffas – och upptrappningen av kriget i Ukraina där hoten om att använda kärnvapen har blivit allt allvarligare. Skulle den av Putin ledda regimen pressas att ställa hela Ryssland på krigsfot – genom att planmässigt börja producera vapen och livsmedel och i samband med detta överta oligarkernas tillgångar – och därmed (oavsiktligt) avskaffa den svaga ryska kapitalismen kommer samma situation att uppstå som i samband med Kubakrisen 1962. Två oförenliga ekonomiska-sociala system kan komma att ställas mot varandra – USA och ett post-kapitalistiskt Ryssland – där ingen av de båda systemens ledare anser sig ha råd att backa.

Ukraina har alltså ansökt om att få bli medlem i Nato! Skulle detta beviljas närmar sig världen samma avgrund som 1962. Det är dags för krigshetsarna att sluta gapa.

*Skulden för utbrottet av kriget i Ukraina ligger på den ryska regimen,
*Skulden för den eskalering som sker ifall Ukraina blir medlem i Nato ligger även på USA och EU.
Ett allmänt krig med kärnvapen hotar att bli en realitet.

Ryssland behöver en ny revolution – mot Putin.
USA med.