Den borgerliga budgeten lever inte upp till vallöftena vad gäller ”priset vid pump”. Utebliven brakseger för ”trumpstödda” kandidater i USA-valet

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Ur veckans nyhetsflöde

Inrikes
Den nya regeringens budget har presenterats under veckan som gick. Det finns givetvis saker att kommentera. En sak som jag tänker återkomma till, när det gäller budgeten, är förskjutningen från havsbaserad vindkraft till kärnkraft. Men det som är mest anmärkningsvärt i den nya regeringens första budget är avsaknaden (med några undantag) av en påtaglig ny politisk profil.

De stora vallöftena, som bidrog till den knappa valsegern för SD+M+KD+L, lyste med sin frånvaro. I valrörelsen lovade SD att sänka dieselpriset med tio kronor och bensinpriset med 6,50 ”vid pump”. Moderaterna lovade bland annat att sänka dieselpriset med 5 kr. Av detta bidde det knappt en tumme. De prissubventioner som budgeten innebär kommer enbart att sänka bensinpriset med 14 öre och dieseln med 41 öre. Inte mer. Detta är mindre än de dagliga fluktuationerna på grund av marknaden.

Chefen för den borgerliga tankesmedjan Timbro skrev följande: ”Budgeten hade lika gärna kunnat presenterats av en S-regering”.

Utrikes
Det har länge rått en spänd förväntan i USA inför det så kallade mellanårsvalet (midterm elections). De flesta trodde att de republikanska kandidaterna, varav många fått uppbackning av Donald Trump, skulle vinna en brakseger över den sittande amerikanske presidenten Joe Bidens parti ”Demokraterna”. Av detta blev dock intet.

Visserligen ser ”Republikanerna” ut att vinna representanthuset (den viktigaste av kongressens båda kamrar). Men inte alls med den stora marginal som förväntades. Och Demokraterna kommer att behålla kontrollen över senaten (den andra av kongressens båda kamrar) under förutsättning av partiet håller ihop.

En sak som särskilt ska noteras är att Donald Trumps engagemang för många av de republikanska kandidaterna verkar ha haft en negativ effekt för republikanerna som helhet. Samtidigt blir det allt tydligare att Floridas guvernör, Ron DeSantis, har seglat upp som en allvarlig konkurrent till Trump när det gäller vem som ska bli det republikanska partiets presidentkandidat 2024. Mellanårsvalet 2022 kan komma att bli början till slutet när det gäller Trumps järnhårda grepp om Republikanerna.