Den borgerliga regeringen och SD har medvetet valt att öka arbetslösheten och segregeringen i Sverige genom sin passiva budget. Del ett av tre.

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Del ett av tre – en hotfull omvärld

Ingress
En budget är de styrande politikernas viktigaste styrmedel. Budgetens utformning utgör en kombination av främst följande tre faktorer: a) de styrandes uppfattning av situationen i omvärlden, b) de styrandes vilja att påverka situationen och c) de styrandes möjlighet att påverka situationen.

Domen måste bli hård över den budget som regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterat. Budgeten speglar en skrämmande passivitet inför de nuvarande och de kommande (växande) problemen. Detta är en passiv budget för ökad arbetslöshet samt för minskad sjukvård och omsorg.

Stycke 1
Låt oss börja med situationen i omvärlden och fokusera på Sverige. I juli utkom EU-kommissionen med en för Sverige olycksbådande rapport. Rapporten förutspådde att Sverige skulle få den sämsta ekonomiska tillväxten av alla de 27 EU-länderna. Detta både i år och nästa år. Sveriges BNP beräknades endast öka med 1,3 procent i år och falla ytterligare till 0,8 procent nästa år. Den negativa utvecklingen för svensk ekonomi bekräftas av siffror i den av regeringen och SD presenterade budgetpropositionen.

Stycke 2
Arbetslösheten ökar ytterligare. I augusti låg arbetslösheten i Sverige på hela 7,3 procent. De enda länder inom EU som hade en högre arbetslöshet än Sverige var Spanien, Grekland, Cypern och Italien. Frankrike hade halkat nedåt i tabellen och låg lika illa till som Sverige. Det betydde att av EU:s 27 medlemsländer hade hela 21 länder en lägre arbetslöshet än Sverige i augusti i år. Sveriges arbetslöshet har varit högre än snittet inom EU ända sedan i maj 2019! (Källa: Eurostat).

Men för att få en mer fullständig bild måste vi lägga till att arbetslösheten i Sverige fördelar sig väldigt ojämnt. Bland inrikes födda låg arbetslösheten i augusti på endast 4,1 procent medan den låg på hela 15,5 procent (!) bland utrikes födda (SCB). De utrikes födda utgör idag över 20 procent av befolkningen. I regeringens och SD:s budgetproposition står bland annat följande att läsa:
”I takt med att efterfrågan i ekonomin bedöms bli svagare väntas även läget på arbetsmarknaden bli sämre. Svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt”. Detta innebär en risk för att en arbetslöshet som under en längre tid bitit sig fast på 6-7 procent i framtiden kan komma att bita sig fast vid 8-9 procent (enligt Carl B Hamilton).

Stycke 3
Livsmedel och hyror. De allt fler arbetslösa samt övriga låginkomsttagare kommer att drabbas extra hårt av den stundande lågkonjunkturen. Detta främst genom den rekordsnabba prisökningen på livsmedel och fastighetsägarnas krav på stora hyreshöjningar. Bakom utvecklingen ligger bland annat den höga inflationen och de stigande räntorna. De som redan har det knapert riskerar att få det långt värre under åren framöver.

Stycke 4
Ynka 40 miljarder. I över hundra år var begreppet ”reformer” synonymt med att samhället förändrades i riktning mot ökad demokrati samt större trygghet vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Reformerna minskade under lång tid klassklyftorna i samhället genom att korta arbetsdagen, förlänga semestern och göra utbildning tillgänglig även för barn till arbetare och bönder. Exempel: rösträttsreformen 1918, beslutet om att bygga ut den högre utbildningen 1960, besluten om 40 timmars arbetsvecka 1970 och beslutet om fem veckors semester 1978.

Numera används dock begreppet ”reformer” som en synonym till ordet förändring – åt vilket håll som helst. I sin budget berättar regeringen och SD att de lägger 40,4 miljarder på ”reformer”. Redan här kan vi konstatera de styrandes brist på viljeinriktning. Det kan låta som om 40 miljarder är mycket pengar. Men det är faktiskt väldigt lite pengar när summan sätts in i sitt rätta sammanhang. Speciellt lite blir 40 miljarder då vi tar hänsyn till Sveriges stora och växande problem som arbetslöshet, hyreshöjningar och inflation.

Avslutning
I den andra delen ska vi titta på den borgerliga regeringen och SD:s vilja – eller ovilja – att påverka en situation präglad av arbetslöshet och lågkonjunktur. Den publiceras nu på lördag förmiddag.

PS. Några korta exempel på budgetens innehåll:

• En tredjedel av ”satsningarna” på 40 miljarderna i budgeten går till subventioner av bensin, diesel och bilresande,
• Mellan 10 och 12 miljarder avsätts till generella respektive riktade statsbidrag till kommuner och regioner – något som SKR sagt inte räcker för att upprätthålla nuvarande nivå på verksamheterna,
• De kostnadsfria besöken på statliga muséer avskaffas,
• Satsningen på biblioteken halveras från 150 miljoner till 75,
• Skolinspektionens resurser ökas för att den ska kunna arbeta mer effektivt med etablering av nya friskolor samt utbyggnad av redan existerande friskolor,
• Biståndspolitiken dras ned med drygt 7 miljarder.