Del II. Vad stod Palme för – vad hände med Sverige och S under Palmes ledning? Debatt är nödvändig + uppdaterad coronastatistik.

Av , , 4 kommentarer 42

Styrkebloggen om Bänkpress måste vänta till på lördag.
Istället följer den andra och avslutande delen av en artikel om
Olof Palme som jag redan skrivit. Den heter  ”Vad stod Olof Palme
för – och vad hände med Sverige och S under hans politiska ledning?

___________

Förord
Tennisarmbågarna sätter fortfarande stopp för skrivande av nya blogginlägg rörande träning. Ironiskt! Jag som vill skriva om Bänkpress. Men försiktighet nu förkortar konvalescenstiden framöver – både för den period under vilken jag inte får träna och dito när det gäller att skriva blogginlägg. Men på lördag kommer jag att skriva om Bänkpress – om jag så ska diktera för någon annan som får stå för slagen på tangenterna. Och därmed även för korrekturfelen…

Istället bjuder jag på en uppdatering av den statistik rörande coronapandemin som jag tog med i mina blogginlägg en gång varje vecka, minst, före midsommar. Sverige ligger fortfarande på en skamlig femteplats när det gäller antalet döda i förhållande till befolkningens storlek. Du kan själv studera statistiken efter den andra och avslutande delen i min tidigare skrivna artikel om Olof Palme.

_______________

Andra delen
Vad representerade Olof Palme politiskt – och vad hände med Socialdemokratin och Sverige under hans 16 ½ år som partiledare och statsminister?
Drygt 34 år efter mordet på Olof Palme – ett mord som riktade ett slag mot demokratin i Sverige och innebar en tragedi för familjen Palme – är det angeläget att ta upp en diskussion om Palme som politiker och om vad hans ledarskap kom att betyda för Socialdemokratin och Sverige. Han var den dominerande politikern i Sverige under 16 ½ år. Under hela denna tid var han ordförande för Socialdemokraterna och under 10 ½ år var han statsminister.
Som jag skrev i den första delen av denna artikel: ”Palmes politiska personlighet kan bland annat beskrivas genom bredden på hans kontaktnät. Han spelade tennis med Volvochefen P-G Gyllenhammar, som han stod tillräckligt nära för att kalla ”Grynet”.
Han kunde också stå tillsammans med Fidel Castro, på ett podium i Kubas huvudstad Havanna, och hålla tal inför jublande kubaner. Vissa ansåg att alltså att detta var ett tecken på bredd och styrka. Andra ansåg att det var ett tecken på att Palme var politiskt schizofren och en potentiell landsförrädare med storhetsvansinne.”

 

Fidel Castro, Olof Palme och P-G Gyllenhammar.
Foto: Kremlin.ru | Hans Hemlin | Vogler / Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

 

Debatten kring Olof Palme, Sveriges dominerande politiker från 1969 fram till sin död, upphörde med mordet.
Detta är begripligt. Men det är både obegripligt och orimligt att debatten har lyst med sin frånvaro under nära tre-och-ett-halvt årtionde! Detta har skapat ett farligt tomrum i den svenska nutidshistorien. Skälet är att det hände så mycket under Olof Palmes tid som politiker – en tid som varade mycket längre än de 16½ år under vilka hans var partiledare och statsminister (minus sex år i opposition).

Jag tänker göra mitt för att fylla detta farliga tomrum i den svenska nutidshistorien. Håll därför tillgodo med den andra delen och sista delen av min artikel om Olof Palme och hans tid. Jag börjar med att repetera slutet av den första delen.

                                                 _______________

* IB – Palmes förbannelse
Men låt oss återvända till Palmes hårda nypor. Då journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt under hösten 1973 avslöjade den hemliga organisationen IB dömdes de till fängelse i tolv månader. För spioneri. Kritiken mot regeringen var besvärande. Och många ledande socialdemokrater trädde fram till dess försvar. En av dessa var ÖB Stig Synnergren.Men det var Olof Palme som gick hårdast fram i tidningar och TV. Han fällde bland annat följande kommentarer om IB-avslöjarna:”de här gossarna har förläst sig på indianböcker och dåliga spionromaner”. Om Peter Bratts bok ”IB och hotet mot vår säkerhet” sa Palme bl a följande: den ”ger ett otäckt intryck. Där finns en teknik i utnyttjandet av citat, påståenden och falsk bevisföring som leder tankarna till 30-talets Moskva-processer. Det är en kommunistisk inkvisitionsteknik som verkar nästan sjuklig…”.

Detta var ett svårt övertramp av Palme.

Palme mobiliserade, genom sitt utfall, hela det förtroende som hela socialdemokratin ackumulerat under så många årtionden för att begå karaktärsmord på de två IB-avslöjarna Jan Guillou och Peter Bratt. Men Palme kom, med tiden, att få mothugg inte endast från väntat håll. Utan även från det kanske allra mest oväntade hållet.

 

* Säpo-chef med dåligt samvete – under 40
Hjälpen, även om den var senkommen, kom från Olof Frånstedt! Denna var chef för Säpo då IB-avslöjandet kom och Guillou och Bratt dömdes till fängelse – skrev 2014 en både häpnadsväckande och tankeväckande debattartikel i DN. I denna argumenterar Frånstedt bland annat på följande sätt:

”… domen mot dem [Guillou och Bratt] kom att vila på en orättfärdig grund. Den beskrivning av men och den bedömning och de slutsatser som ÖB Stig Synnergren anförde om skador för riket och försvaret håller inte för en närmare granskning. Därmed borde domen undanröjas. Peter Bratt och Jan Guillou borde få resning i detta mål som vilar på bräcklig grund och ges en ny prövning”.

Det måste anses som häpnadsväckande att dåvarande chefen för Säpo Olof Frånstedt, hela 40 år efter fängelsedomen, vill undanröja densamma och ge Guillou och Bratt en ny rättegång. Detta eftersom Frånstedt anser att domen mot IB-avslöjarna ”kom att vila på en orättfärdig grund”. Skulden för detta lägger förre chefen för Säpo främst på tidigare ÖB Stig Synnergren. Det är svårt att hitta något exempel på dåliga samveten idag. Speciellt efter 40 år. Skillnaden mellan Frånstedt och dagens höga makthavare är slående.

 

* Jag har försökt visa på likheterna mellan Erlander och Palme. Men det finns även skillnader. En stor skillnad består i att Erlanders eftermäle fläckas, nästan inte alls, av hans stora ansvar för Sveriges koncentrationsläger. Men Palmes uppseendeväckande misstag, i samband med avslöjandet av IB och dess verksamhet, har överlevt honom själv. Detta visar bland annat Frånstedts debattartikel i DN 2014. Det är svårt att säga hur mycket IB-skandalen kommer att skada Palmes eftermäle. Men en sak är säker: Palmes politiska gärning kommer alltid att belastas av hans agerande i samband med IB-affären och av fängelsedomarna mot Guillou och Bratt. Detta gör det extra skrattretande då högerextrema kretsar påstår att Palme skulle ha varit kommunist. Vad IB-affären visar är att Palme, under ytan, var en gammaldags kommunistjägare!

 

* Den nya kursen och rosornas krig
Jag hade hunnit bli väldigt kluven till Palme vid mitten av 80-talet. Efter att ha återvunnit regeringsmakten 1982 påbörjade Socialdemokraterna en, visserligen försiktig, men dock omläggning av sin politik i borgerlig riktning. Detta innebar motsättningar inom och mellan partiet och fackföreningarna. Motsättningarna gav upphov till begreppet ”Rosornas krig”. Partiet försvagades. Men i valet 1985 firade socialdemokraterna, med Palme i spetsen, triumfer. Partiet tog initiativet genom att angripa Moderaterna för deras ”systemskifte”. Och S gick framåt i samband med valrörelsen. Deras andel av väljarna ökade från 39,1 procent i Sifos mätning i december 1984 till 44,7 procent i valet i september 1985. Efter valet började motsättningarna åter öka inom socialdemokratin och facket. En arbetaropposition kallad Dalauppropet såg dagens ljus. Palme verkade plötsligt väldigt trött.

Men ända till slutet kunde jag inte låta bli att be andra vara tysta då Palme talade i radio eller TV. Han fortsatte att fascinera som person. När han besökte Dragonskolan i Umeå, jag tror det var under våren 1985, gick jag dit för att lyssna på honom. Han berättade att han gjort lumpen vid K4 i Umeå. Palme tog även upp behovet av att störta apartheid-regimen i Sydafrika. Han var i god form, som jag minns det, den första och sista gången jag såg honom ”in person” den där gången på Dragonskolan.

 

* Avrundning
För att avsluta där jag började – i Olof Palmes mångfacetterade politiska personlighet. Palmes politiska personlighet kan bland annat beskrivas genom bredden på hans kontaktnät. Han spelade tennis med Volvochefen P-G Gyllenhammar, som han också stod tillräckligt nära för att kalla ”Grynet”. Han kunde också stå tillsammans med Fidel Castro på ett podium i Kubas huvudstad Havanna och hålla tal. Vissa ansåg att detta var ett tecken på bredd och styrka. Andra ansåg att det var ett tecken på att Palme var politiskt schizofren, en potentiell landsförrädare eller hade storhetsvansinne. Debatten om vilken uttolkning som var den rätta fördes under många år fram till och med mordet 1986. Nu lär debatten om vem Olof Palme egentligen var sätta ny fart.

 

Läs gärna även den första delen av artikeln som publicerades på VK blogg Jan Hägglund

____________________

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast fyra länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Jersey och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har flest dödsfall i världen i absoluta tal, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än vad Sverige har.

Se nedan den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning:

1. Belgien: 853 avlidna per 1 miljon invånare
2. United Kingdom: 666 avlidna per 1 miljon invånare
3. Spanien: 605 avlidna per 1 miljon invånare
4. Italien: 578 avlidna per 1 miljon invånare
5. Sverige:
532 avlidna per 1 miljon invånare
6. Frankrike:
447 avlidna per 1 miljon invånare
7. USA:
400 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland:
355 avlidna per 1 miljon invånare
9. Nederländerna:
354 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 109 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark:
105 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 80 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 60 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge:
47 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 8 juli

Statistiken globalt 8 juli
* 11 801 805 människor har bekräftats smittade
* 543 902 har bekräftats avlidna
* 6 588 485 har tillfrisknat

Källa: Siffrorna för antalet bekräftade smittfall och avlidna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 8 juli. Siffran för antalet tillfrisknade kommer från Johns Hopkins University 8 juli.

Sverige totalt
bekräftade smittfall: 73 858
bekräftade avlidna:    5 482

Källa: Folkhälsomyndigheten 8 juli

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Lördag 9 maj:                 363 bekräftade smittfall, 17 avlidna
Lördag 16 maj:               413 bekräftade smittfall, 18 avlidna
Lördag 23 maj:               464 bekräftade smittfall, 23 avlidna
Lördag 30 maj:               498 bekräftade smittfall, 26 avlidna
Lördag 6 juni:                 531 bekräftade smittfall, 28 avlidna
Lördag 13 juni:               572 bekräftade smittfall, 30 avlidna
Lördag 20 juni:               627 bekräftade smittfall, 30 avlidna
Lördag 27 juni:               690 bekräftade smittfall, 31 avlidna
Lördag 4 juli:                  734 bekräftade smittfall, 31 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten. Statistiken börjar den 6 april då det var denna dag som den första personen i Västerbotten avled av coronasmittan.

4 kommentarer

Vad stod Olof Palme för – vad hände med Sverige och S under hans politiska ledning? Dags för debatt. Styrkebloggen tvingas vänta… skada!

Av , , 4 kommentarer 54

Styrkebloggen om Bänkpress måste vänta
tills på lördag. Istället följer en artikel som jag redan har
skrivit. Den består av två delar och heter: ”Vad stod Olof Palme
för – vad hände med Sverige och S under hans politiska ledning?

                                                                      ___________

Ingress
Den 26 juni hade min ”Styrkeblogg” följande rubrik: ”Den avgörande skillnaden mellan ett nedbrytande jobb och uppbyggande styrketräning”. Idag måste jag, tyvärr, skjuta upp det utlovade blogginlägget om Bänkpress. Den andra av De Tre Stora allroundövningarna kring vilka jag bygger min egen träning och även denna ”styrkeblogg”. Skälet beror på ett nedbrytande jobb. Jag och kvinnan jag lever med åkte bil ned till Stockholm, jobbade sedan under tre dagar med att tömma en lägenhet och avslutade med att köra bil hem till Umeå. Jag körde eftersom det bara är jag som har körkort. Denna anspänning fick inte bara min skadade ländrygg att protestera. Anspänningen gjorde även att mina mångåriga problem med s.k tennisarmbågar återkom. Ett tungt pass Bänkpress utlöser inte det lilla helvete som s.k. tennisarmbågar innebär. Det är de många, många rörelserna du gör i samband med att du lyfter, vrider och vänder, och slutligen packar ned eller kastar bort mer eller mindre värdefulla föremål under tolv timmar, tre dagar i rad, som utlöser en vilande s.k. tennisarmbåge (en inflammation i muskler och/eller senor runt armbågarna). Det som blev halmstrået som knäckte kamelens rygg, och som utlöste denna gamla skada, var troligen den anspänning som bilturen hem, från Stockholm hem till Umeå, innebar – tillsammans med urlastningen av alla kartonger då vi väl återvänt. Så nu är jag själv ett exempel på ”den avgörande skillnaden mellan ett nedbrytande jobb och uppbyggande styrketräning”.

Det gör ont i båda armbågarna att skriva detta. Därför måste jag vänta några dagar med att skriva om min absoluta favoritövning ”Bänkpress” fram till på lördag.

Istället publicerar jag den första delen av en artikel som jag redan har skrivit. Den handlar om Olof Palme. Så kära, och allmänintresserade, läsare håll tillgodo med denna min beskrivning av den mångsidige, eller motsägelsefulle, Olof Palme. Del I.

Efter drygt 34 år är det mycket angeläget att ta upp en diskussion både om politikern Olof Palme samt om vad hans ledarskap kom att betyda för Socialdemokratin och för Sverige. Han var Sveriges helt dominerande politiker under de 16 ½ år som han var socialdemokratisk partiledare och statsminister (minus 6 år då han var oppositionsledare). Debatten om vad Palme betydde, för socialdemokratin och Sverige, dog fullt begripligt  i och med mordet på Palme. Men det har nu gått drygt 34 år sedan mordet ägde rum. Och det är en absolut nödvändighet att återuppta denna debatt. Det handlar om att fylla ett stort och farligt tomrum i det moderna Sveriges historia. Därför tänker jag göra mitt för att denna, i mitt tycke så nödvändiga, debatt ska ta fart. Därför: håll tillgodo med den första delen av två på temat: ”Vad representerade Olof Palme politiskt – och vad hände med Socialdemokratin och Sverige under hans 16 ½ år som partiledare och statsminister? Dags för debatt.

____________________

Första delen i artikeln om Olof Palme

*Olof Palme hade en paradoxal och motsägelsefull politisk personlighet.
Eller hade han en mångfacetterade och bred politisk personlighet. Svaret beror på hur man ställer sig till Olof Palme: för eller emot.

Konkret kan Palmes politiska personlighet bland annat beskrivas genom bredden på hans kontaktnät. Han spelade tennis med Volvochefen P-G Gyllenhammar, som han stod tillräckligt nära för att kalla ”Grynet”.
Han kunde också stå tillsammans med Fidel Castro, på ett podium i Kubas huvudstad Havanna, och hålla tal inför jublande kubaner. Vissa ansåg att alltså att detta var ett tecken på bredd och styrka. Andra ansåg att det var ett tecken på att Palme var politiskt schizofren och en potentiell landsförrädare med storhetsvansinne. Debatten om vilken uttolkning som är den rätta fördes under många år fram till och med mordet på Palme 1986. Nu kan debatten om Olof Palme – vad han stod för och uträttade som partiledare och regeringschef – förhoppningsvis ta ny fart. Mordet var en både personlig och politisk tragedi. Det har också, som jag skrev ovan, skapat ett stort och farligt tomrum i Sveriges nutidshistoria.

Fidel Castro, Olof Palme och P-G Gyllenhammar.
Foto: Kremlin.ru | Hans Hemlin | Vogler / Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

 

Palme skolades i första hand in i arbetarrörelsen av Tage Erlander. Det finns intressanta paralleller dessa två emellan. Under Erlanders väg mot positionerna som partiledare och statsminister (1946) fick han bevisa att han hade hårda nypor. Om sådana skulle behövas. Erlander var i högsta grad ansvarig för skapandet av de, för den svenska staten, så skamliga läger där kommunister, radikala socialdemokrater och andra som ansågs opålitliga, placerades under början av andra världskriget. Tage Erlander har dock, med rätta, kommit att förknippas med många av de stora reformer som bidragit till välfärdsstaten. Striden om den allmänna tilläggspensionen (ATP) är kanske den reform som Erlander är allra mest förknippad med.

*Läger och åsiktsregistrering
Det finns i stort sett ingen som idag kopplar ihop Erlander med vad som i början på andra världskriget faktiskt kallades för just ”koncentrationsläger”. Så ock även i Sverige. Det handlade, naturligtvis, inte om några dödsläger. Men klangen är definitivt otäck. Alla tvingades dit mot sin vilja. Många förmådde aldrig tala om sin lägervistelse under resten av sitt liv. Och många hade svårt att få jobb efteråt. Idag vill de ansvariga gärna kalla dessa skamliga läger för ”interneringsläger” eller ”arbetskompanier”. Men på den tiden då det begav sig kallades de alltså för ”koncentrationsläger”.

På samma sätt som Erlander fick även Olof Palme visa att också han hade hårda nypor. Om det skulle behövas. Palme fick nämligen ta del i uppbygget av det som senare skulle komma att kallas för IB! Denna organisations verksamhet var olaglig i en rad avseenden. För det första borde den inte ens ha existerat. Det saknades all parlamentarisk insyn och kontroll. Verksamhetens syfte sades vara riktat mot främmande makt. Endast. Men det kom att visa sig att verksamheten även riktade sig mot svenska medborgare. Den riktade sig händelsevis mot just de grupper som under kriget hade hamnat i skammens läger. Det fanns dock en avgörande skillnad: under 1950- och 60-talen var det fredstid och nu måste andra metoder användas. Däremot inte nödvändigtvis lagliga metoder. IB bedrev olaglig verksamhet som kartläggning av kommunister, åsiktsregistrering, mm. Det går att läsa om Palmes inblandning i IB på många håll. Bland annat i en rapport från Säkerhetstjänstkommissionen (DN 20/12 – 2002).

*Arbetsrätt, jämställdhet och förhandlingar
Precis som Tage Erlander kommer även Olof Palme, när väl alla spekulationer kring mordet har börjat klinga av, att huvudsakligen bli ihågkommen för andra saker än IB. Huvudsakligen. Jag, liksom många andra, har nämnt Palmes internationella engagemang. Men det genomfördes en rad reformer av avgörande betydelse under Olof Palmes tid som regeringschef. Låt oss koncentrera oss på två områden: arbetsrätten och jämställdheten.

Löntagarnas ställning på arbetsplatserna kom att stärkas bl a genom den nu så aktuella Lagen om anställningsskydd (Las) och ”Medbestämmandelagen” (Mbl). Båda började gälla under mitten av 1970-talet. Bland de reformer som stärkte kvinnornas ställning kan följande nämnas: den obligatoriska särbeskattningen, som stimulerade kvinnorna att gå ut i arbetslivet, kom alldeles i början av 70-talet samtidigt som den stora utbyggnaden av barnomsorgen inleddes. Vid mitten av 70-talet infördes föräldraförsäkringen. För första gången fick både män och kvinnor rätt till ekonomisk ersättning då de var hemma med barnen. Dessa reformer innebar att grunden lades till jämställdhetspolitiken i Sverige. Vi måste dock komma ihåg att både Erlander och Palme kunde finansiera sina reformer tack vare den mycket goda ekonomiska tillväxten under 50-, 60- och delar av 70-talet.

Till sist måste även synen på Palme som en ensidig konfrontationspolitiker nyanseras. Och då kan jämvikts- eller lotteririksdagen tjäna som en bra utgångspunkt. Valet 1973 innebar att de båda blocken i riksdagen blev lika stora mandatmässigt: 175 – 175! Detta innebar tre år då det krävdes att S, med Olof Palme som statsminister, måste förhandla och kompromissa med ett eller flera av de borgerliga partierna för att kunna få igenom sina förslag i riksdagen. Det handlade även om vissa av de viktiga reformerna. Det var inte alltid som förhandlingar och kompromisser var möjliga. Då fick lotten avgöra. Därav begreppet ”lotteririksdagen”. Men om inte Palme hade haft förmågan att förhandla och, när detta ansågs möjligt, kompromissa med exempelvis dåvarande Folkpartiet skulle socialdemokratin sannolikt inte ha kunnat behålla regeringsmakten fram till valet 1976.


*IB – Palmes förbannelse
Men låt oss återvända till Palmes hårda nypor. Då journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt under hösten 1973 avslöjade den hemliga organisationen IB dömdes de till fängelse i tolv månader. För spioneri. Kritiken mot regeringen var besvärande. Och många ledande socialdemokrater trädde fram till dess försvar. En av dessa var ÖB Stig Synnergren.Men det var Olof Palme som gick hårdast fram i tidningar och TV. Han fällde bland annat följande kommentarer om IB-avslöjarna:”de här gossarna har förläst sig på indianböcker och dåliga spionromaner”. Om Peter Bratts bok ”IB och hotet mot vår säkerhet” sa Palme bl a följande: den ”ger ett otäckt intryck. Där finns en teknik i utnyttjandet av citat, påståenden och falsk bevisföring som leder tankarna till 30-talets Moskva-processer. Det är en kommunistisk inkvisitionsteknik som verkar nästan sjuklig…”.

Detta var ett svårt övertramp av Palme.

Palme mobiliserade, genom sitt utfall, hela det förtroende som hela socialdemokratin ackumulerat under så många årtionden för att begå karaktärsmord på de två IB-avslöjarna Jan Guillou och Peter Bratt. Men han kom, med tiden, att få mothugg inte endast från väntat håll. Utan även från det kanske allra mest oväntade hållet.

Från vilket håll detta var berättar jag i den andra och avslutande delen
av denna artikel – som kommer på torsdag i denna vecka.

 

 

4 kommentarer

Styrketräning del 5. Ytterligare kunskaper om Marklyft. Med bilder som illustrerar. Häng me´.

Av , , 2 kommentarer 40

 

Nu är styrträningsbloggen tillbaka.
Som jag skrev förra lördagen finns det några ytterligare saker som jag vill ta upp när det gäller Marklyft – den första av De Tre Stora övningarna som jag bygger denna bloggserie om styrketräning på. Och på vilka jag även bygger min egen träning omkring.

Först en bild på mycket stark kvinna. Hon utför ett traditionellt Marklyft. Det som jag beskrev genomförandet av i den förra bloggen. Under bilden kommer tre kommentarer:

 

 

Foto: U.S. Air Force / Christopher DeWitt

 

1. Fattningen runt stången: Det traditionella greppet vid Marklyft är att du fattar stången med ovansidan av handen över stången. Exempelvis med höger hand som kvinnan på bilden gör – hon har endast tummen under stången. Sedan gör du omvänt med den andra handen. Då håller du endast tummen över stången och de andra fyra fingrarna håller du under stången (som kvinnan på bilden gör med sin vänstra hand). Detta grepp, olika för de två händerna, hindrar stången från att börja rulla – rulla ut ur händerna på den som lyfter. Om det också är ett måste i tävlingssammanhang vet jag faktiskt inte.

2. Dragremmar: Jag själv, som inte tävlar, använder dragremmar. Det är en konst i sig att någorlunda snabbt få dem att sitta på ett bra sätt runt stången vid båda händerna. Jag håller då båda händerna som kvinnan på denna bild håller sin högra hand. Jag har alltså fyra fingrar över stången och endast tummen under. Fördelen med dragremmar är att det är lättare att träna de muskler som man vill komma åt. Du behöver inte koncentrera dig så mycket på att hålla så hårt i själva stången. Istället kan du koncentrera dig på att DRA stången från golvet och uppåt med fokus på att pressa med hälar och ben samtidigt som du håller ryggen på rätt sätt (med en naturlig svank). Det är väldigt sällan som jag inte använder dragremmar. Detsamma gäller då jag exempelvis tränar Latsdrag. Det blir lättare att ”komma åt” de muskler man verkligen vill ska jobba. Jag anser även att det blir lättare att utföra övningen på rätt sätt.

 

Här följer en ny bild – kommentar tre under.

 

Foto: U.S. Marine Corps / Sgt. Jessica Quezada

 

3. Sumovarianten: Här ovan ser du en variant av Marklyft som brukar kallas Sumolyft. Som jag har förstått det kommer  namnet från utgångsställningen i sumobrottning. Du lyfter troligen mer när du lärt dig denna teknik. Detta av flera skäl. Dels använder du mer av musklerna på insidan av låren än i den traditionella varianten av Marklyft. Detta gör dig både starkare och tillåter dig att träna ytterligare muskler (eller delar av muskler) i benen. Dels sticker inte knäna ut lika långt när du ska dra skivstången uppåt från golvet. Detta förenklar övningen och bidrar till att du troligen orkar lyfta mer.

Avrundning
Själv föredrar jag dock den traditionella varianten, även om jag växlar mellan de två. Skälet till att jag föredrar den traditionella varianten är detta: när jag väl har dragit upp vikten från golvet, med hjälp av den traditionella varianten, tycker jag att det är lättare att dra skulderbladen bakåt. Detta bidrar till att träna ryggen mellan skulderbladen, och hjälper därför till med att dra axlarna bakåt i det vardagliga livet. Jag får en bättre hållning helt enkelt. Visst finns det en rad andra övningar som också fyller denna funktion. Men alla sådana övningar är väldigt viktiga för mig. Skälet är att jag har en tendens till att skaffa mig framåtroterade axlar genom att satsat för mycket på Bänkpress. Skälet till detta är att jag har en skada i ländryggen som har inneburit att jag aldrig har kunnat gå ”för fullt” när det gäller Marklyft och Benböj (Knäböj). Och detta har jag alltså kompenserat genom att satsa för mycket på Bänkpress.

Dumt? Ja!
Om jag ska säga något till mitt försvar så är det följande: jag är mindre dum idag än för 40 år sedan. När jag började träna på gym 1971 rådde det brist både på kunskaper om den nödvändiga ”balansen” mellan antagonistiska muskler och muskelgrupper. Det fanns heller inte bra redskap för att träna muskulaturen kring skulderbladen. Det fanns exempelvis inte ens en ”lats-roddmaskin” i början på 70-talet där jag tränade (Sporthallens gym). Eller omvänt: bristen på kunskap gjorde att det tog tid innan en ”lats-roddmaskin” inköptes. Samma brist på kunskaper gjorde att jag, och många med mig, inte förstod hur viktigt det var att använda denna (samt andra redskap och övningar) på rätt sätt för att skapa rätt balans mellan bröst- och rygg/skulder-muskulatur.

Den som lever får en andra chans brukar man säga.

Och det gäller även när det gäller att träna rätt. Själv sökte jag upp en sjukgymnast som omedelbart såg på mina framåt-roterade axlar vilket grundfel jag gjorde när jag tränade. Mer om detta när vi kommer till Bänkpress. Jag vill avsluta med följande ord: När en duktig sjukgymnast talar om för dig vad du gör för fel så får du chansen. En ”andra chans”. Men sedan är det upp till dig om du tar den. Jag tog den. Det är därför jag, huvudsakligen, kör traditionella Marklyft. Och en rad andra övningar som drar tillbaka axlar/skulderblad och som därmed balanserar Bänkpressen (någorlunda)…

Tidigare bloggar i serien om styrketräning har publicerats
den 21, 23, 26 och 27 juni.
Nästa styrketräningsblogg kommer på tisdag.

 

2 kommentarer

Styrkebloggen åter på lördag. Organisationen Sveriges Unga Muslimer tvingas återbetala 1,3 miljoner kr – läs texten

Av , , Bli först att kommentera 59

Styrkebloggen tar paus nu under några dagar på grund av att jag semestrar i radioskugga. Jag återkommer på lördag den 4 juli. Men fram till dess vill jag att alla mina läsare ska få ta del av texten nedan.

Den handlar om att det äntligen tagits ett beslut i rätt riktning när det gäller utbetalningen av statliga bidrag till organisationer som inte respekterar demokratins idéer. Det handlar om att det nu är klart att organisationen ”Sveriges Unga Muslimer” får återbetala 1,3 miljoner kronor i statsbidrag som tidigare betalats ut till organisationen. ”Sveriges Unga Muslimer” representerar inte alla unga muslimer i Sverige, utan står för en minoritetsuppfattning. Organisationen har även haft samröre med våldsbejakande islamistiska extremister.

Läs mer i detta pressmeddelande som jag hämtat från hemsidan för Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF):

”Rätt av MUCF att återkräva bidrag från Sveriges Unga Muslimer: ”Viktig prövning av demokratins idéer”

Organisationen Sveriges Unga Muslimer (SUM) ska återbetala tidigare utbetalt statsbidrag från MUCF eftersom organisationen brustit i kravet att respektera demokratins idéer.

Det står klart efter att Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att inte pröva frågan.

– Det här är en av de första rättsliga prövningar av vad det innebär att verka i enlighet med demokratins idéer. Den är principiellt viktig och visar att vår tolkning av förordningen och att myndighetens beslut var rätt bedömning. Kammarrättens dom blir nu vägledande för vår och andra myndigheters bidragsgivning, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

MUCF beslutade i december 2016 att avslå en ansökan från Sveriges Unga Muslimer, SUM, om statsbidrag för 2017 enligt förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

Myndigheten bedömde att SUM inte uppfyllde kravet i förordningen på att i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering (8 § p 3). SUM överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som den 14 november 2017 undanröjde MUCF:s beslut och återförvisade ärendet till myndigheten.

MUCF valde att inte överklaga förvaltningsrättens dom utan utredde i stället ärendet på nytt. I april 2018 beslutade myndigheten igen om avslag för SUM:s ansökan och nu även om återkrav av tidigare utbetalade statsbidrag. SUM överklagade till förvaltningsrätten som undanröjde beslutet och återförvisade ärendet till myndigheten. Denna gång överklagade MUCF förvaltningsrättens dom och i februari 2019 meddelade Kammarrätten i Stockholm prövningstillstånd.

I oktober 2019 meddelade Kammarrätten sin dom (mål nr 1383-19). Kammarrätten menar att MUCF kunnat visa att SUM i sin verksamhet brustit i respekten för demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering.

I ett pressmeddelande skrev Kammarrätten att man ”vid sin prövning kommit fram till att myndighetens utredning visar att Sveriges unga muslimer och dess medlemsföreningar har bjudit in flera olämpliga föreläsare. Det har också funnits företrädare för organisationen som har uttalat sig i strid med demokratins idéer. Till skillnad från förvaltningsrätten anser kammarrätten att de åtgärder som organisationen har vidtagit för att åtgärda bristerna inte har varit tillräckliga.

Kammarrätten menade att det fanns både förutsättningar och skäl att återkräva 2016 års utbetalade bidrag (1 366 741 kronor) till organisationen i enlighet med MUCF:s beslut.

SUM har velat få ärendet prövat i Högsta Förvaltningsdomstolen. I och med att prövningstillstånd inte meddelas så står Kammarrättens dom från 31 oktober 2019 fast.”

Klicka här för att läsa pressmeddelandet på MUCF:s hemsida.

 

Detta är en viktig seger för alla oss som försvarar yttrande- och tryckfriheten samt bekämpar uppbygget av parallellsamhällen.

Bli först att kommentera

Styrkebloggen del IV: Marklyftet

Av , , Bli först att kommentera 52

Marklyft
Detta är alltså en av de övningar som jag kallar de TRE STORA. Detta av flera skäl. Ett är för att Marklyft utgör en av de tre övningar som ingår i tävlingsformen ”styrkelyft”. Ett annat skäl är att övningen aktiverar en så stor del av kroppens totala muskelmassa. Upp till 90 procent! Marklyft aktiverar alltså exempelvis:
*de stora musklerna i benen och sätet (baken),
*core-muskulaturen i form av mage och ländrygg (sträckarna),
*stora delar av den övriga ryggmuskulaturen samt axlar/skuldror,
*delar av över- och underarmarna samt händerna.
Inte illa för en enda övning!

Du arbetar mer aktivt med benen än med armarna när det gäller Marklyft . Men det är en imponerande stor del av kroppens muskler som aktiveras. Marklyft är definitivt en av de viktigaste övningarna för att bygga upp styrkan i, och volymen på, musklerna över hela kroppen. Under min mest aktiva tid i gymmet inskränkte jag ibland min träning till endast två övningar:
a) Marklyft,
b) Bänkpress.

Året var 2003, tror jag, och jag och min dotter skulle se filmen ”Ondskan” (baserad på Jan Guillous bok). Jag hade för liten tid för att köra ett fullt träningspass före filmen. Det var då jag kom på lösningen: jag kör bara Marklyft och Bänkpress, varannan gång, cirka tio set var. Då jag körde relativt tungt blev det ett rejält pass. Trots att det endast handlade om två övningar. Men båda övningarna tillhörde de TRE STORA. Det blev ett bra träningspass. Och vi kom i tid till själva filmen. Men vi missade reklamen. Detta uppskattades inte av dottern (jag hade lovat att vara klar på 45 minuter men passet tog 75 minuter). Det var någon gång vid denna tid som hon myntade uttrycket ”pappaminuter”. Hon tyckte inte heller om att jag satt och åt köttbullar direkt ur ett tinat paket under filmen. Det tilldrog sig nämligen en del uppmärksamhet från de övriga biobesökarna. Vad utsätter man inte sina barn för. Fast idag tränar dottern på gym. Med vikter.

Men åter till Marklyftet. Denna mångsidiga övning kan utförs på följande sätt:
1. Du ställer dig framför skivstången, som bör ha fullstora vikter för att höjden som du utgår ifrån ska vara den rätta, och har fötterna isär ungefär lika mycket som dina axlar är breda. Huka dig ned och greppa tag i skivstången med armarna utmed lårens utsida (vi ska återkomma till olika handgrepp och sumopositionen senare),

2. Spänn musklerna i mage och ländrygg (vilket sker automatiskt om du drar lite i stången, utan att den lättar från golvet, bara så att du känner stångens tyngd). Dra tillbaka skulderbladen och fäst blicken på en punkt framåt-uppåt så att du får en naturlig svank i ryggen,

3.Tänk dig att du pressar hälarna genom golvet med hjälp av sätesmuskulaturen (baken) för att få rejält med kraft i lyftet. Håll stången nära kroppen under hela lyftet.

4. När du dragit stången förbi dina knän ska du trycka fram höfterna, samtidigt som du fortsätter att dra stången uppåt till dess att du står raklång.

5. Sedan sänker du ned stången alltjämt med spänd core-muskulatur (mage och ländrygg) samt med den naturliga svanken i ryggen.

 

Det finns en hel del att kommentera när det gäller Marklyftet.
Men det tar vi i nästa blogginlägg.

Bli först att kommentera

Styrketräningsblogg III – förbättrad. Den avgörande skillnaden mellan ett nedbrytande jobb och uppbyggande styrketräning.

Av , , 4 kommentarer 18

*Ursäkta
Jag får börja med att be om ursäkt.
Jag började skriva Del III av styrketräningsbloggen så sent som klockan 23.00 på torsdagens kväll och blev klar först 01.10 idag fredag. Blogginlägget blev alltså inte klart under torsdagen som jag lovat. Jag ber återigen om ursäkt. De som följer min blogg vet vid det här laget att jag är en störande tidsoptimist. Men semesterbloggar brukar jag faktiskt klara. Dock inte denna gång.

Jag och den kvinna jag är gift med tömde alltså den lägenhet som hennes, idag 97-åriga, mamma har bott i under 30 år. Den låg i Bromma. Och idag, torsdag, körde jag – matt på grund ett ständigt lyftande i en nästan förlamande inomhusvärme – från Stockholm till Umeå. Med väldigt mycket saker i bilen. En firma som vi fick kontakt med, via goda råd från Kalles Bud, fraktar just nu större saker som möbler hit till Umeå åt oss.

*Då jag var ung
Då jag var 16-år började jag, så smått, i flyttbranchen. Jag fick ett sommarjobb på Backmans Möbler. Då jag var 21 år tjänade jag återigen lite extra genom att hjälpa en kille som jobbade åt Göta Flyttfirma varje gång han angjorde Umeå med sin flyttbil. Veckans flytt – och mina erfarenheter från 1960- och 70-talen – fick mig att tänka på skillnaden mellan nedbrytande fysisk aktivitet kontra uppbyggande fysisk aktivitet.

Det är en väldig skillnad mellan dessa.

Ungefär som mellan svart och vitt, baklänges och framlänges eller gott och ont. På Backmans Möbler hade en av säljarna frestat ett nygift par med en ny bokhylla som vi ”på bilen” skulle leverera. Givetvis bodde de högst upp i ett trevåningshus (som ju aldrig har hissar – eftersom det bara handlar om tre våningar). Bara. Bokhyllan var tung och paret bodde alltså högst upp. Det blir sex halvtrappor. Varje vändning i trapphuset innebar att vi fick vrida kroppen i en nästan omöjlig vinkel. För våra ryggar. Och i en av vändningarna i trapphuset klarade vi inte av det. Inte helt. Bara nästan. Så bokhyllan fick ett, visserligen men dock, minimalt skrapmärke. Så det nygifta paret ville, begripligt nog, inte ha bokhyllan. De ville ha en ”oskrapad”.

Det var bara att backa nedför de sex halvtrapporna, säkra hyllan i flyttbilen, åka till butiken och byta bokhylla, säkra den i bilen, köra tillbaka till Carlshem, och påbörja lyftandet/vridningarna uppför de sex halvtrapporna. Igen. Återigen höll det på att gå fel. Bokhyllans ena kant var på väg rakt in i en vägg. Jag såg det och stack in handen som en buffert. Pang! Helvetiska smärta. Men inget brutet och inget dalt. Vi bar upp bokhyllan de sista halvtrapporna och installerade den till det nygifta parets stora glädje. Och en (mycket) ond hand. Min. Men visst var jag stolt. Bara 16 år och bli tagen på allvar av de andra ”på bilen”.  Som vår del av Backmans Möbler kallades. En av killarna ”på bilen” hade ett förnamn jag aldrig hört varken tidigare eller senare. Han hette ”Isoletto” och bodde på Berghem.

*Olika former av fysisk aktivitet kan ge väldigt olika resultat.
Som jag har försökt beskriva ovan kan vissa jobb vara både tunga – och skadliga. Men situationen kan vanligen förbättras en hel del. Det handlar främst om följande:
1. att skaffa sig hjälpmedel i form av olika lyftar,
2. regelbunden träning,
3. kunskaper om hur man lyfter ergonomiskt,
4
. förmåga att jobba som ett team,
5. En insikt om sina egna begränsningar – exempelvis om när det är dags att byta jobb.
Alltså: hjälpmedel, träning, ergonomi, teamwork samt en insikt om vad som är möjligt – och inte möjligt.

Med rätt attityd till de fem faktorerna ovan kan tunga jobb vara uppbyggande.
Under en tid. Men detta kräver väldigt mycket insikt. Och mycket träning utanför jobbet. Tyvärr. Men den dagen kommer då du måste inse att det är dags att sluta innan du går sönder. Min pappa – en bagare av den gamla stammen, då detta var ett mycket tungt jobb – gick vid 63. Han var väldigt stark. Naturligt stark. Dessutom förstod han sig på ergonomiska lyft. Så hans kropp tillgodogjorde sig det tunga jobbet. Och han blev ännu starkare. Dessutom tränade han utanför jobbet. Han byggde till och med ett litet utomhus-gym enligt mina anvisningar. Allt detta var lite ovanligt för en kille som var född 1921 och som hade ett tungt jobb. Men han hade mig som pådrivare. Och han tyckte dessutom att det var väldigt roligt att fortsätta att vara starkare än mig – trots att jag lyfte skrot på Sporthallens Gym.

*Men han visste också när det var dags att sluta jobba.
Man måste sluta innan skadorna kommer. Mamma och han beslutade detta tillsammans. Mina föräldrar hade råd med att pappa gick vid 63 eftersom min mamma var en av de få kvinnor som arbetade då jag gick i låg- och mellanstadiet. På grund av han slutade jobba i tid fick han många goda år efter pensionen. Han gjorde visserligen illa sig i alla fall. Men det var ju ändå på fritiden. Då han försökte släpa ett vattentungt träd en halv kilometer. Ensam. Smart. Men OCKSÅ en tjurskalle.

Nåväl, som tur är har flyttbranschen förändrats en hel del – till det bättre. De killar som hjälpte mig och kvinnan jag är gift med tillhörde en ny generation av flyttkillar. Men det ligger i flyttbranschens natur att vara tung och farlig. Det gäller speciellt för de som tror att de kommer att vara unga, naturligt starka och skadefria. För evigt.

*Tjurskallar finns i alla branscher
Jag har träffat många tjurskallar under mitt liv. Jag är naturligtvis också en tjurskalle. I vissa frågor. Min dotter var den första att uttrycka min tidsoptimism på följande sätt: ”klar på fem minuter … handlar det om pappaminuter eller om riktiga minuter”. Det finns tjurskallar i alla sammanhang. Men detta är en styrketräningsblogg. Därför tar jag upp exempel på folk som anser sig inte behöva träna upp sin styrka – fast de definitivt borde. Inte sällan argumenterar dessa tjurskallar så här: ”jag har ett så tungt jobb att jag inte behöver träna styrketräning. Styrka får jag ju gratis genom jobbet. Jag får betalt för att bli stark. Jag är som ett proffs. Ha,ha”.

Ha, ha? Det är just dessa killar och tjejer som både behöver träna styrketräning samt lära sig hur man lyfter ergonomiskt. De behöver exempelvis lära sig att genomföra ett Marklyft på rätt sätt. Och sedan träna Marklyft varannan dag. Samma sak gäller för övrigt även för tjurskallar som inte har ett fysiskt tungt jobb. Alla skottar vi tung blötsnö någon gång, flyttar åt oss själva eller hjälper en släkting – som vi gjorde i helgen.

*Jag kände en kille som hade haft tunga jobb under ett par årtionden.
Han var i min ålder. Hans yrkesstolthet låg i att alltid kunnat bära tyngst. Åtminstone om man valde att tro på hans egna historier. Killen ansåg sig absolut inte behöva varken styrketräning eller kunskaper om hur man lyfter ergonomiskt rätt. För han var ju starkast genom ”flytten” – ett av många tunga jobb han haft. Han lyfte alltid tyngst, utan träning och ergonomiska kunskaper, till dess att han blev förtidspensionerad – vid 38 års ålder… Och han förvandlades till en bitter rättshaverist.

Det fanns tre skäl till att han lämnade arbetsmarknaden före det han fyllde fyrtio år:
a) han hade inget att falla tillbaka på sedan ryggen tagit slut – exempelvis ett betyg och en mentalitet som gjorde att han kunde satsa på ett annat jobb sedan hans dåvarande yrkeskarriären tagit slut,
b) han såg inte endast sina tunga jobb som jobb – de utgjorde hans identitet och stolthet som människa. Han skulle bara vara den som kunde lyfta mest. Inget dalt här inte. Inga ”kärringfasoner”.

Apropå ”kärringfasoner”. Ett diskret påpekande om att den bästa kvinnliga tyngdlyftaren i Kina lyfte mer än någon manlig tyngdlyftare i Sverige var inget problem för honom. Inte efter några sekunders intensivt tänkande. Hans svar blev: ”Tyngdlyftare är de sämsta jag någonsin arbetat ihop med – i flytten” (han hade som sagt haft olika tunga jobb).

c) han trodde verkligen på att han blev starkare och starkare ju tyngre han lyfte – detta oavsett HUR han lyfte. Han vägrade förstå att det inte spelar någon roll om du är stark i både armar och ben ifall mittenpartiet – i form av mage och ländrygg – är svagt. Är di svag i mittenpartiet, i core-muskulaturem, kan det till och med vara en nackdel av vara stark i armar och ben. Har du ett tungt jobb så kommer du bara att gå sönder fortare. Killen som historien handlar om såg ned på kunskapsbaserad träning och på kunskaper i ergonomi. Han såg faktiskt ofta ned på kunskaper. Jag har känt många personer som han. Men de flesta hade vett att börja lyssna när kroppen själv lade sig i diskussionen. Men inte denne ensam-varg.

*Det är tragiskt att någon ska behöva bli en förtidspensionerad rättshaverist före 40 år.
Detta på grund av att inte ha något annat att falla tillbaka på. Utan istället tillbringa det som skulle ha kunnat vara de bästa åren i livet med att kräva det omöjliga av sjukvården. För vad denne kille krävde var nämligen att sjukvården skulle vrida tiden tillbaka!

Han krävde att sjukvården skulle göra honom 25 år igen: till den tid då ryggens kotor inte hade börjat vittra sönder på grund av att personen ifråga bara lyfte tyngre och tyngre då smärtorna började. Detta för att liksom ”tämja” kroppen. Det var han som bestämde – inte ryggens kotor och diskar. Sjukvården kan mycket. Men den kan inte trolla. Så killen, som utgör extremfallet av en rad personer som jag känt (och ofta fortfarande känner) förvandlades till en första klassens rättshaverist. I nästan 30 år har hans liv bestått av ständiga konflikter med sjukvården och försäkringskassan. Dessa strider har varat under längre än hans yrkeskarriär.

Det är tragiskt. Främst för personen själv. Och för hans familj. Men även för samhället. Hans ständiga processande har säkert kostat samhället miljoner. Och hans familj en frånvarande make, far och farfar(morfar.

*Ni förstår säkert vad detta kommer att landa i. Om den person som min berättelse handlat om hade byggt upp kroppen före det att han började lyfta tyngst; om personen i fråga exempelvis hade lärt sig hur man klarar av ett marklyft, då hade han inte förlorat både sitt yrkesliv, sin stolthet och vad som kunde ha varit hans bästa år i livet. Återigen: Det är tragiskt att någon människa ska behöva inleda ett liv som förtidspensionär och rättshaverist vid 38 års ålder.

Denne person är det tydligaste exempel som jag, personligen, känner till på skillnaden mellan nedbrytande fysiskt aktivitet, i detta fall genom tynga jobb, och uppbyggande fysisk aktivitet i form av styrketräning i allmänhet uppbackat av en del grundläggande kunskaper när det gäller ergonomi (bland annat i hur man genomför ett marklyft). Han är också det mest tragiska exemplet.

*Apropå tungt jobb
När man arbetar hårt och tungt, i allmänhet, är det några saker man bör förstå och göra – eller inte göra: 
a) du måste helst bygga upp kroppen och lära dig lyftteknik innan du börjar bryta ned kroppen
b) du måste ”lägga av” i tid – annars kommer du garanterat att bli invalidiserad. På ett eller annat sätt,
c) du bör inte lägga upp arbetet på följande sätt – om du har ett annat alternativ:
dag 1: börja med en biltur Umeå – Sthlm,
dag 2-3-4: arbeta med att tömma en lägenhet tolv timmar i sträck, varje dag, i hemsk värme,
dag 5: avsluta med att köra Sthlm – Umeå – och skriva en blogg om detta (det sista mitt eget projekt).
d) du måste fortsätta att träna styrketräning även efter det tunga jobbet. Så för mig blir det blir ett pass i gymmet. Ikväll.

Som framgått var det exakt så som jag, och den kvinna jag är gift med, gjorde fast med den skillnaden att hon saknar körkort och därmed kunde sova i bilen Umeå – Sthlm och Sthlm – Umeå.

På lördag tar vi itu med uppbyggande
styrketräning i form av Marklyft –
i teorin och i praktiken.

4 kommentarer

Styrketräningsblogg II: Vi börjar med de Tre Stora övningarna – som jag anser bör utgöra basen i varje seriös träning med vikter.

Av , , Bli först att kommentera 47

DET PRIMÄRA MÅLET för mig då jag tränar med vikter är alltså att bli stark. Det är inte för att gå ned i vikt eller för att magmusklerna ska synas på badstranden. (De som tror att detta är en efterhandskonstruktion har endast delvis rätt). Och för att bli stark är mitt råd till dig att du ber någon kunnig person – gärna en Personal Trainer, sjukgymnast eller en person som tränat länge (och kanske till och med tävlar, även om detta inte är nödvändigt) – lära dig hur du utför de TRE STORA styrkeövningarna:

1.Bänkpress,
2.Marklyft,
3.Benböj (Knäböj).

Dessa tre övningar, rätt utförda, tränar hela kroppen. Låt oss ta Marklyft som ett exempel: om vi slog samman alla kroppens muskler till en enda muskelmassa skulle du träna upp till 90 procent av denna muskelmassa endast med hjälp av Marklyft. Men du kommer givetvis inte att träna alla muskler på samma intensiva sätt. Och Marklyft tränar inte framsidan av överkroppen så effektiv. Men detta gör Bänkpress. Lägg därtill Benböj (Knäböj) och du har tre övningar som kommer att träna (så gott som) alla kroppens muskler.

Var och en av dessa övningar involverar inte endast flera muskler: de involverar flera grupper av muskler. Den kanske mest prestigefyllda övningen (för många, inte för alla) är Bänkpress. ”Hur mycké bänka´ru” var en vanlig fråga under de cirka tre årtionden som jag tränade på Sporthallens Gym på Gammlia (vad det än heter idag). Och Bänkpress tränar olika ”bröstmuskler”, framsidan av axlarna samt triceps som ju finns på baksidan av armen (armsträckaren). Och det är likadant med Ben- eller knäböj. Den tränar i princip hela kroppen (utom det Bänkpressen tar hand om) samt en rad småmuskler som aktiveras för att du ska kunna hålla balansen.

Innan vi går vidare måste jag dock, och det redan från början, lägga till följande: för att du ska kunna träna de TRE STORA måste du redan från början skaffa dig en positiv syn på de muskler som ”håller ihop” benen med överkroppen nämligen: ländryggen där vi har ”ryggsträckarna”, de raka magmusklerna samt de sneda magmusklerna. Du måste bygga upp ett knippe muskler runt midjan som skyddar ryggraden. Du behöver denna ”coremuskulatur” som skydd under hela livet. Detta oavsett om du tränar de TRE STORA, sitter länge vid ett skrivbord eller skottar snö. Speciellt tung blötsnö. Många hoppade över just dessa muskelgrupper då jag började träna på Sporthallen 1971. De tyckte att övningarna var tråkiga. Men inser du att dessa muskler är de viktigaste av ALLA, för ett bra liv, i och utanför gymmet, förstår du säkert att övningarna för dessa muskler INTE ska hoppas över. Skaffa dig en positiv syn på träningen av coremuskulaturen.

Eller ge upp ambitionen att bli riktigt stark.

Varför jag utgår ifrån de TRE STORA är för att jag tränar för att bli STARK. Detta är alltså mitt primära mål. Jag kan därför fortfarande unna mig en (eller två-tre-fyra) glassar under sommaren. För jag tränar inte primärt för att se bra ut på badstranden. Däremot ska jag inte låtsas som om jag inte vill ha ett par breda axlar och en bred bringa som komplement till magen. Dels ”döljer” axlarna och bringan delvis magen. Dels tänker folk sig för två gånger innan de börjar bråka. Så visst tänker även jag på utseendet. Men inte för att se bra ut – enligt normerna för en manlig fotomodell – utan av just angivna skäl.

Vi ska dock även tala om tre andra saker som är viktiga vid seriös träning med vikter:
a) kosten,
b) sömnen,
c) streching.

Men nu vet du alltså vilka tre övningar, plus coreträningen (mage raka och sneda samt ländrygg), som utgör basen i mitt träningsprogram. Skälet är att mitt primära mål är att bli stark. Nästa gång ska vi titta lite närmare på de TRE STORA övningarna, coreträningen samt andra kompletterande övningar. En bit i taget.

Till dig som följer min sommar- och träningsblogg vill jag säga följande:

-fundera på vilket MÅL som kommer i FÖRSTA hand för dig.
-nästa träningsblogg kommer på torsdag.

PS. Jag och den kvinna jag är gift med är i Stockholm och tömmer hennes mammas lägenhet. Mamma är 97 år och har flyttat in på ett mer vårdinriktat boende. Jag kan bara säga en sak: förutom vardagsaktiviteter som att sitta bakom ett skrivbord, skotta tung blötsnö så är Marklyft och coreträning alldeles förbannat bra då man ska lyfta kartonger som någon lastat för mycket böcker i. Låna gärna en ”kärra”, ställa tomkartongen i kärran och lägg SEDAN ned dessa dj…a böcker i kartongen eller kartonger-na. Låt sedan någon annan ta hand om eländet. Eller. Skaffa många små kartonger för böckerna. DS.

 

Bli först att kommentera

Semesterbloggen: styrketräning med vikter för dig som vill bli stark – inte se bra ut på stranden i första hand + vackra platser med god mat. Häng mé

Av , , 4 kommentarer 58

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

 

Jag har aldrig tränat för att det skulle vara nyttigt. Jag har tränat av två andra skäl. Men jag har en hel del att lära ut.

* Då jag gick i grundskolan tränade jag för att kunna slåss – om jag blev tvungen. Det gick utan tvivel bättre att slåss OM man var stark. Men blotta ryktet att man tränade minskade antalet slagsmål man var tvungen att utkämpa. För det mesta blev det brottning och ett och annat kroppsslag. Det var sällan någon slog någon annan i ansiktet. I gymnasiet var det lugnt. Inga slagsmål – inte i skolan i alla fall. Även om gymnastikens sammandrabbningar var skrämmande hårda i gymnasiet. För de som inte tränade. Men jag tränade. Så för mig och många andra gällde följande: ju råare ju bättre. I alla sporter. Jag behöver väl inte säga att killar och tjejer hade separata lektioner i gymnastik. Från fyran till sista året på gymnasiet (jag gick ut 1973).

Men i lumpen uppstod det åter en del svåra situationer. Och återigen var det bra att ha tränat och att se stark ut. Då var vi 19 – 20 år. Ett slagsmål då blev blodigare än i mellanstadiet. Blodigare och farligare. Men hade du ett rykte om dig att lyfta mycket i bänkpress minskade risken att behöva slåss. Jag tänker speciellt på ett tillfälle. Vi ska återkomma till detta. I ett annat blogginlägg.

Det andra skälet har med ångest att göra. Det är även ångest som har fått mig att fortsätta att träna under alla dessa årtionden. Då jag var liten tränade jag med hemmagrejor som kungsfjäder och spiralfjädrar (sträckare). Och sedan jag fyllt 18 har jag tränat på gym med vikter. Varje dag som det börjar skymma kommer ångesten. Men värst är söndagarna. Alltid. Ända sedan jag började skolan. Styrketräning är det enda som kan mildra söndagsångesten. Årtionde efter årtionde. Samma sak. Varje söndag kommer ångesten. Inte krypande utan kramande som en anaconda. Från det att jag slår upp ögonen till det att jag står i gymmet. På söndagarna tränar jag så hårt att det definitivt inte är lämpligt. Men allt är bättre än den förbannade ångesten.

Det finns en låt skriven av Kris Kristofferson som heter ”Sunday Mornin’ Comin’ Down”. Då jag hörde låten första gången var det Johnny Cash som sjöng. Jag blev alldeles matt. ALLA orden stämmer inte in på mig. Men den stämning som Johnny Cash förmedlar var, och är fortfarande, nästan exakt den som jag har känt under alla dessa årtionden. Jag fick tårar i ögonen och var tvungen att sätta mig första gången jag hörde låten. Men jag var ändå lycklig. För någon annan, många andra, kände uppenbarligen som jag under dessa förbannade söndagar.

Jag kan dock en massa nyttigt när det gäller styrketräning. Även om jag aldrig har tränat för att det skulle vara nyttigt. Jag har faktiskt lärt mig mycket. Jag har till och med betalat dyra pengar för att utbilda mig till en PT (Personal Trainer). Jag gick en kurs på S.A.F.E. (Scandinavian Academy of Fitness Education). Jag tog teoridelen. För att få ett intyg som gör att du kan kalla dig för PT ska du gå tre kurser. Men jag gick alltså endast en. Den teoretiska. Det var hösten 2005. Jag hade då tränat på gym i 34 år och tyckte att jag kunde det praktiska. Men jag ville veta vad som hände i kroppen, och varför, då man ”lyfter skrot”.

Oj! Jag borde ha lärt mig denna teori 30 år tidigare.

Allt snack i omklädningsrummet – vilket skitsnack. Med ett och annat guldkorn. Nästan alltid från tyngdlyftarna – samurajerna i gymlokalen. Okej. I nästa blogginlägg börjar lektionerna. Vi ses på tisdag! Då ska vi snacka om betydelsen av att du vet VARFÖR du vill träna. Det betyder nästan allt. Och du ska också få veta grunderna till min träning.

 

PS. Lyssna gärna på Johnny Cash i hans version av Sunday Mornin’ Comin’ Down.

Här är texten:

Well, I woke up Sunday morning
With no way to hold my head that didn’t hurt
And the beer I had for breakfast wasn’t bad
So I had one more for dessert
Then I fumbled in my closet for my clothes
And found my cleanest dirty shirt
And I shaved my face and combed my hair
And stumbled down the stairs to meet the day
I’d smoked my brain the night before
With cigarettes and songs I’d been pickin’
But I lit my first and watched a small kid
Cussin’ at a can that he was kicking
Then I crossed the empty street
And caught the Sunday smell of someone fryin’ chicken
And it took me back to something that I’d lost
Somehow, somewhere along the way
On the Sunday morning sidewalk
Wishing, Lord, that I was stoned
’Cause there’s something in a Sunday
Makes a body feel alone
And there’s nothin’ short of dyin’
That’s half as lonesome as the sound
Of a sleepin’ city sidewalk
And Sunday mornin’ comin’ downIn the park I saw a daddy
With a laughin’ little girl that he was swingin’
And I stopped beside a Sunday school
And listened to the songs they were singin’
Then I headed down the street
And somewhere far away a lonely bell was ringin’
And it echoed thru the canyon
Like the disappearing dreams of yesterday
On a Sunday morning sidewalk
I’m wishing Lord that I was stoned
Cause there’s something in a Sunday
That makes a body feel alone
And there’s nothin’ short of dyin’
That’s half as lonesome as the sound
Of a sleepin’ city sidewalk
And Sunday mornin’ comin’ down

 

 

Ja, den är smärtsam att lyssna på.

För många av oss.

 

4 kommentarer

Midsommarafton borde, naturligtvis, ha blivit Sveriges nationaldag. Ha en fin midsommar.

Av , , Bli först att kommentera 37

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Midsommar är den enda dag som medborgarna i detta land har en gemensam och positiv knytning till. Därför är midsommarafton den dag som hade varit naturlig som svensk nationaldag. Den dagen betyder verkligen något för medborgarna i Sverige. Det finns en folklig tradition av att gå ut och samlas kring midsommarstången under för- och eftermiddagen.

För många år sedan höll min pappa i lekarna kring midsommarstången i det område i Sörmjöle där vi hade stugan. Än idag går massor av människor ut – om det är bra väder – och inte corona i luften. Många går faktiskt ut ändå. Till och med om vädret är dåligt. Midsommarafton är den enda dag under året som har det som en nationaldag ska ha – en levande folklig tradition av att samlas och umgås.

Ha en fin midsommar!

Bli först att kommentera

Yttrandefriheten måste återställas i fullmäktige genom att alla ledamöter får närvara och tid avsätts för debatt – coronan innebär möten via nätet

Av , , Bli först att kommentera 64

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ingress
Yttrandefriheten under mötena med Umeå kommunfullmäktige måste återställas. Detta innebär att alla 65 ledamöter måste få delta, att tidsramarna återställs samt att viktiga frågor åter börjar debatteras på allvar.

Del 1
Corona-pandemin innebar att partierna i Umeå kommunfullmäktige kom överens om att göra ett undantag när det gällde antalet ledamöter som skulle närvara på mötena. Från och med i mars minskades antalet tjänstgörande ledamöter från 65 till 35. Dessutom beslutades att ersättarna (suppleanterna) inte skulle närvara. Tiden för mötena med Umeå kommuns högsta beslutande organ mer än halverades (från cirka sju timmar till cirka tre). Till detta kom att debatterna kring interpellationer och enkla frågor ersattes med skriftliga svar. Tillsammans innebär dessa förändringar en inskränkning av den fria debatten under mötena med Umeå kommunfullmäktige. Tillsammans innebar de olika besluten ett slags ”undantagstillstånd”.

Del 2
Alla partier stod bakom denna inskränkning. Så ock Arbetarpartiet. Skälet var Corona-pandemin.
Ledamöterna i kommunfullmäktige bör gå före vad gäller social distansering. Dessutom måste ledamöterna även försöka hålla sig friska. Detta för att kunna fatta de beslut som lagen kräver för att Umeå kommuns olika verksamheter ska kunna hållas igång. Eftersom årets viktigaste fullmäktigemöte – mötet om nästa års budget – kunde skjutas upp till i oktober har enigheten om detta ”undantagstillstånd” kunnat bevaras. Och enigheten är helt avgörande för att ”undantagstillståndet” ska gälla.

Del 3
”Undantagstillståndet” vilar nämligen inte på någon paragraf, varken i kommunallagen eller i någon annan lag, utan uppgörelsen är helt frivillig. Den bygger helt och hållet på att alla partier i Umeå kommunfullmäktige är eniga om exempelvis ”halveringen” av antalet ledamöter i fullmäktige. Detta innebär att om något parti inte är nöjd med överenskommelsen finns det inget som hindrar detta parti från att komma till mötet med alla ordinarie ledamöter och ersättare.

Vi i Arbetarpartiet är inte nöjda längre!

Del 4
Vi anser att ”uppgörelsen” som ingicks inför mötet med kommunfullmäktige i mars, och som gällt fram till och med fullmäktiges möte nu i juni, har varit rätt och riktigt.
Men undantagstillståndet har utgjort ett nödvändigt ont.
Undantagstillståndet är, i längden, skadligt för den fria debatten. Vi anser även att ett längre undantagstillstånd även strider mot intentionerna i kommunallagen. Arbetarpartiet föreslår därför att den fria debatten, under mötena med Umeå kommunfullmäktige, ska återfå sitt legitima utrymme. Vi vill att detta ska ske från och med fullmäktigemötet måndag den 31 augusti.

Vi föreslår därför följande:
att antalet ledamöter och ersättare ska återgå till det normala,
att interpellationer och enkla frågor åter måste få debatteras under mötena,
att mötenas längd ska återgå till det som tidigare varit brukligt.

Del 5
En sådan normalisering skulle kunna ske på följande sätt:
a. Vi fortsätter att ha 35 ledamöter i salen. Vi ansluter sedan de övriga 30 ordinarie / tjänstgörande digitalt via nätet. Även ersättarna ansluts digitalt via nätet.
b. Det är viktigt att försöka upprätthålla den sociala distanseringen. Så kan dock ske även med en mindre ökning av antalet ledamöter i salen (från dagens 35 till cirka 40). Detta innebär att endast cirka 25 -30 ordinarie / tjänstgörande skulle behöva anslutas digitalt via nätet.
c. Det är naturligtvis tänkbart att alla ledamöter, och ersättare, deltar i kommunfullmäktiges möten digitalt.

Del 6
I dagsläget är det oklart hur länge Corona-pandemin kommer att hålla i sig och hur länge det kommer att finnas en omfattande samhällssmitta i landet. Detta innebär att det kan ta lång tid innan större fysiska möten kan återupptas. Vår uppfattning är därför att Umeå kommun, under sommaren, måste förbereda ett delvis digitalt deltagande på fullmäktigemötena från och med i augusti. Vi anser att i augusti måste fullmäktigemötena ha återfått sitt normala innehåll – även om mötena delvis sker genom att vissa ledamöter deltar digitalt.

Avslutningsvis
Jag bifogar en sammanställning över ett antal kommuner och regioner runt om i Sverige som har genomfört fullmäktigemöten där vissa av ledamöterna, eller alla, har deltagit digitalt. Klicka på länkarna och ta reda på mer

 

*Borås kommun – där gjorde kommunen en stor sak av sitt första digitala möte med Svt närvarande
Genomförde sitt första digitala fullmäktigesammanträde den 29 april. Svt rapporterade om hur Borås kommunfullmäktige testade digitalt möte. Se här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/har-testar-politiken-i-boras-distansforhallanden

Sammanträdena genomförs i Teams, som är samma programvara som Umeå kommun har. Borås kommun har även tagit fram en instruktion, både i skrift och som video, om hur detta går till som finns tillgänglig för alla på kommunens hemsida: https://www.boras.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige/kommunfullmaktigessammantradenpadistans.4.2922c046170f3905086b5e7b.html

 

*Botkyrka kommun
I denna kommun har den digitala närvaron successivt ökats. Den 28 maj genomfördes det första helt digitala fullmäktigesammanträdet i Botkyrka med 75 tjänstgörande ledamöter plus ersättare.
Läs mer: https://www.botkyrka.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter-startsida/2020-05-29—forsta-digitala-fullmaktige.html

 

*Värmdö kommun
Har genomfört digitala fullmäktigesammanträden sedan i april. Beslutet togs den 20 mars. 26 ledamöter deltog på plats och 48 via länk.
Läs mer: https://www.varmdo.se/arkiv/aktuellanyheter/varmdosforstadigitalakommunfullmaktige.5.63b12db61712332f8d880c0d.html

 

*Uppsala kommun
Första digitala kommunfullmäktigemötet genomfördes den 27 april. Kommunstyret har fått viss kritik för att ledamöterna har haft för lite tid till att sätta sig in i det tekniska samt att enbart 41 av 81 ledamöter får delta i mötena.
Läs mer: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Adw4Qx/kritik-mot-historiskt-kommunfullmaktige


*Täby kommun
Rapporterade i maj att nämndsmöten och kommunfullmäktige kommer att bli digitala.
Läs mer: https://www.taby.se/nyheter/2020/maj/namndmoten-och-kommunfullmaktige-blir-digitala/

 

*Norrtälje kommun
Möjlighet finns att delta på fullmäktige via länk genom Teams (samma programvara som Umeå kommun använder).
Läs mer: https://www.norrtalje.se/info/kommun-och-politik/handlingar-och-protokoll/politiska-moten-pa-distans-i-norrtalje-kommun/

 

*Region Uppsala
Denna region tillåter närvaro digitalt på fullmäktigemötena. De använder Teams, precis som Umeå kommun. Precis som Borås kommun har de även sammanställt en liten instruktion till hur deltagande via Teams går till.
Läs mer: https://www.regionuppsala.se/Global/Extran%c3%a4t/F%c3%b6rtroendevalda/Lathund%20Teams-m%c3%b6te.pdf

 

Bli först att kommentera