Min glada gårdag i frihetens tecken smulades sönder på 20 sekunder idag.

Jag var ledig igår och åkte in till min älskare Paris för att köpa skor.
Jag kom hit i sommartid och hade med mig alla obligatoriska sandaler och pumps. Inte hade jag tänkt stanna tills det blev kallt om tossingarna.
Sagt och gjort, 2 par skor rikare.

Idag kom jag på att jag vill ha dom bruna i 39 istället. Tur att jag var så smart och vårdade kvittot som min egen bäbis.
Slutade kl. 15 och hälsade på Paris enbart för att byta skorna.

När jag kom fram till kassan med 2 boxar skor klickade kassörskan in båda i kassaapparaten och förklarade att det blev 350 spänn. Hon var på telefon samtidigt. Så nu stog jag där och stammade på franska att ett par köpte jag faktiskt igår, jag vill bara byta storlek. Jag garanterar att jag har betalat för dom, verkligen.
Hon tittar på mig som om jag vore ett stinkande överkört kadaver som går igen.
Så ber hon om kvittot och jag ler och lämnar fram det. (Fan vad duktig jag är!)

Det andra kvittot tack, säger hon och ser jääävligt sur ut.
MMmm, jag fick 1 kvitto igår och inte 2. Och tydligen duger inte det kvittot jag har till ett byte, jag skulle ha haft det andra.
Nu är jag sur. Jag är stolt och tar inte skit för inget.
Hade kassörskan varit svensk hade jag sagt ett och ett annat om kundrelationer.

Det jag fick fram på knagglig franska var att jag bara fick ett kvitto och att det inte är mitt fel. Jag vill ju bara byta storlek? Så hon låtsas att hon inte förstår mig, ber om ursäkt och hoppar över till nästa kund utan att ens titta mig i ögonen. Salope!

Kände mig så fruktansvärt maktlös och liten. Förnedrad och förbannad på samma gång.
Det är verkligen inte kul att bo i ett land där man inte behärskar språket.

Det var så deprimerande att jag köpte ett par andra skor?i en ANNAN butik!