Er favorit fusk-fransyska ber ödmjukast om ursäkt för sin tillfälliga frånvaro. Hon har gjort en riktig rövare o överraskat! Plingade på dörren hem och fick sin mor att brista i tårar.
Hon har varit hemma i Umeå på minisemester!
Nu var det blot en 3 dagars resa men ack det gjorde gott.

Jag bytte Seine mot umeälven, eiffeltornet mot grön eld, notre dame mot stadskyrkan.
Traskade fånleende från flygplats till pojkvän. Hemma är alltid bäst alltså. Kolbäcksbron såg ovanligt vacker och välkomnande ut, som en stor kram. Tog t.o.m. en bild, så turistigt!

Härligt att få andas svensk luft och dricka svenskt vatten. Prata svenskt språk och få svenska kramar. Få se hur Umeå stad ändrats, få känna svensk myskyla och se snö. Och framför allt, äta mammas gudomliga mat. (Jag svär, den är bättre än ni tror).

Jag är schizofren. Här i Paris går inte mina tankar så fasligt ofta till Umeå. Jag har så skoj. Väl hemma vill jag bara stanna. Disney in i väggen alltså. Det är 2 helt separata liv.

På vägen till mitt franska hem igen kom jag till chatelet, paris motsvarighet till stockholms t-central.
Jag satte mig på en stol och insöp doften av urin, kräks och förmodligen någon svamp?
Framför mig står en pundare med några enstaka hårtussar på skallen som mumlar för sig själv. En halvsnygg transa går förbi?
Då fånler jag igen. Jag får samma myskänsla som med kolbäcksbron. Jag känner mig bekväm, jag känner igen mig, jag känner mig nästan som hemma.

Min Umeå resa gav mig funderingar som:
Ska gågatan se ut så?
Hur såg H&M ut innan?
Har jag pengar på mitt svenska bankkort?

Och klarheter som:
Lösviktsgodis är jävligt svenskt och jävligt gott!
Svenska kronor ligger bättre i handen än euro.
HAHA, jag fattar vad alla säger!
Trisslotter är roliga.
Mamma är också bra på desserter.
Det är mysigt att bo med sin familj och att träffa folk man känt längre än ett halvår.

Men nu är jag tillbaka, back on track.
It’s all good!