Vi är laddade! Vi är tända!

Jag myser på det.
Någonstans i ryggmärgen sitter fransyskan Jasmine och lurar.
Jag vet hur man beter sig här men jag är inte riktigt där än.

Jag har gången – snabbt och bestämt så ingen börjar prata med en.

Jag har inte tågstilen. Man ska ju stirra ut tomt i luften men jag tjuvkikar allt litegrann.
Buuusig!

Jag minns hur man handlar mat  – stooora stooora matberg på bandet.

OCH

Redan blivit uppragga av medelålders man som är "producent inom tv och teater – och kan jag få ditt nummer tack?"

Dagens summa: trevligt sällskap (nä, jag var inte ensam), motion, amerikanska pannkakor med lönnsirap och 2 abnorma blåsor under fötterna.