Hej igen motivation!

Det har varit dåligt med träningsinlägg på länge nu, då mina besök på gymmet de senaste månaderna går att räkna på en halv hand.
Året har börjat rätt segt när det gäller den fysiska biten, med en rejäl förkylning och några små.
Plus en del andra grejer som spelat in och gjort så att jag kommit ur gängorna.
Jag har hållit igång hemma så gott jag kunnat, fast börjat sakna gymmets variation mer och mer.
I fredags fick jag tummen ur och tog cykeln dit och körde ett kvällspass.
Jag föredrar att träna på kvällen, när det är minst folk.
Tidig morgon funkar också och är egentligen ännu härligare, skönt att ha träningen bortgjord tidigt.
Nu låter det nästan som att jag ser träning mest som ett måste.
Så är det inte riktigt, åtminstone inte oftast.
Visst går motivationen helt klart rejält i vågor, och vissa perioder känns passen inte alls så lockande utan mest som ett nödvändigt ont.
Men eftersom jag är som jag är, tjurig som bara den, haha…och dessutom känner mig själv så väl att jag vet hur jag snart börjar må om jag slarvar med träningen i för stor grad, så finns det inget annat alternativ än att bita ihop och få det gjort i alla fall.
Det är i och för sig en av de sidor hos mig som jag uppskattar mest.
Jag tänker att om man skulle träna ENDAST när man verkligen kände den där riktiga peppen, så hade det nog i ärlighetens namn för ganska många (jag inräknad) blivit ganska sporadisk träning.

Sedan SKA man självklart lyssna på sin kropp.
De gånger då man är för slut och på riktigt inte känner sig i form, är det givetvis vettigt att hoppa över träningen.
Det handlar, som när det gäller typ allt annat, om balans.
Och att se skillnad på de gånger man BÖR avstå, och de gånger det mest känns BEKVÄMT att avstå.
Jag vet själv hur extremt lätt det är att hamna i en ond spiral, där man anser sig sakna energi för träning och ständigt skjuter träningen på morgondagen, och tillslut blir man än mer energilös till följd av avsaknaden av fysisk aktivitet.

Min tanke var att filma alla övningar jag körde under det senaste passet, några (för mig) nyupptäckta övningar som jag fastnat för.
Att filma sig själv var dock svårare än jag hade räknat med (att få till rätt vinklar, inte kapa av halva kroppen och så vidare… :-P)
Man lär sig väl eftersom, annars blir det att efterfråga hjälp i fortsättningen. 🙂


Det vart en filmsnutt från slutet i allafall, alltid något. 😀