Inkräktande ny art i Vojmsjön

SAM_0502

För många år sedan fick en granne tillstånd att bygga en fiskodlingsdamm i Harrbäcken och där plantera in amerikansk bäckröding.(Salvenlinus fontalis).

Grannen är sedan mucket länge hädangången och dammbyggnaden har förfallit.

Igår fick vi denna utlekta hanne på nätet. Han är alldeles utlevad och hade fått svampangrepp på både kroppen och vid stjärtspolen. (syns på bilden längst uppe till vänster).

Bäckröding är en invasiv art som gärna går upp i öringens lekbäckar och kör bort småöringen därifrån.

Jag är bekymrad över att finna den fritt vandrande ute i Vojmsjön nu, då det innebär att våra lekbäckar är i fara.

Stackars denna sjö som fått alla sorters skitfiskar insläppta i en famlande strävan att ersätta den fina öringstam som sjöregleringen hotar totalutrota!

 

8 kommentarer

  1. Östen Stenlund

    Hej Göran,
    Det var en tid då resonemangen gick i en riktning att rotenonbehandla små sjöar och plantera in främmande fiskarter. Sjöar har alltid inlopp och utlopp, fisk vandrar och stör de naturliga arterna. Man har även talat sig varma för mysis som föda till fisk och planterat ut densamma. Olägenheten med mysis har visat sig vara, den äter upp den naturliga födan för fisk.
    Fiskeodlingar har jag varit skeptisk till, dels att mycket föda ramlar genom kassarna som även kan innehålla antibiotika. Den fisk man odlar är ofta inte samma art som sjön naturligt har.
    Det måste vara bättre att förbättra den naturliga förutsättningen för den ursprungliga fisken och låter bli att laborera med hela sjösystem. Jag har sett fiskodlingar på torra land i stora kar med in och utlopp av vatten för att ha bättre koll på utsläppen. Bra eller dåligt, vet ej.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Östen!
      Fastlandsodling av fisk i slutna system, gärna i kombinationmed växthusodling som tar tillvara avföring och urinämnen, har visat sig kunna vara kostnadsmässigt konkurrenskraftiga mot odling i kassar. Som du beskriver det så sker alltid rymningar från kassar och därmed kommer den odlade fisken ut i vattendraget. Dessutom blir vid stora rymningar trycket väldigt hårt på segment av näringskedjan, då odlade fisken oftast är likåldrig och således konkurrerar om en viss sorts föda.

  2. ronny thellbro

    Jag har svårt att förstå varför man införde och odlar på bäckröding. Jag har varit en hängiven bäckmetare som sedan 8-10-årsålder fiskade öring i hemgårdens närliggande bäck. Flera bäckar har nu invaderats av denna art, så ock min nuvarande ”hemmabäck” Skogbäcken. Fisken blir inte särskilt stor, men det huvudsakliga problemet är fiskköttets kvalité. Den som vant sig att fiska vår naturliga bäcköring blir vid fångst av nordamerikanen varse dess lösa och sladdriga kött. Ska den ätas med någorlunda kvalité måste den tillagas omedelbart. Svårigheten här är att bäckfiskare ofta är ute i flera timmar och det klarar inte denna bäckröding. Svårt att förstå de ekonomiska fördelarna med denna art som dessutom förökar sig i vår skandinaviska miljö. Regnbågslaxens inträde förefaller begripligare ur ekonomisk synpunkt. Den förökar sig inte heller i vår vattenmiljö.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Ronny!
      Nej, det är ett mysterium hur korkat människorna har betett sig med den akvatiska miljön och tyvärr fortsätter bete sig.
      Bäckrödingen är et skitfisk på ren svenska.
      Strupsnittöring är en annan invasiv art som planterats ut i några Jämtländska sjöar.
      Men vår kära Vojmsjö har fått finna sig i en hel radda experiment som alla misslyckats.
      Havslax !
      Gullspångslax
      Regnbåfslax
      Kanadaröding
      Pungräka
      och så denna Bäckröding.
      Det enda bestående är pungräkan som äter upp djurplanktonen för fiskynglen och förökat sig till en tjock gröt på vissa djup och så bäckrödingen som snarare borde kallas slemtorsk.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Maria!
      Lekfisk är inte så olika människor som köar och trängs utanför krogingången.
      De vandrar uppströms för att nå sina lekplatser, men stöter då på vattenkraftsdammarna, där det blir stopp.
      Där står de och borrar mot betongen och nöter hål på slemskiktet på kroppen och sedan får svampen fäste där.
      De förbannade energibolagens köpta lakejer vägrar släppa ens några få procent förbi i form av omlöp, vilket skulle rädda många vattenlevande arter. Jag har bytt elleverantör till Tranås energi. De är 8 öre dyrare per kilowatt, men har ordnat omlöp och fiskvägar förbi alla sina kraftverksdammar. Vi kan rösta med fötterna allihop om vi bara brydde oss och göra som jag.

  3. Micke

    Jag har svårt att fatta detta. .låt bäckrödingen vara..den klarar surbäckar bättre än öringen ..så har vi nåt att bäckmeta…. länsstyrelsen håller på att elfiska bort bäckrldingen i bäckar ..jag vet ett antal bäckar som nu är fisktomma..är det bättre med bäckar som är utan fisk ..jag är förbannad på detta som dom håll på med..

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Problemet med denna invasiva art är att den sprider sig till alla bäckar och tränger undan den inhemska bäcköringen och sjööringens smolt.

Lämna ett svar till Maja Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.