Låt oss inte skönmåla situationen

Jag ser att Åke Nilsson gläds över att våra ansträngningar börjar ge resultat.

Det är visserligen honom väl unnat att känna hoppet spira, liksom det ger ett tydligt bevis för att samverkan ger större utväxling än tvekamper.

Men tyvärr är läget inte lika ljust som man kan få intrycket av, när man läser hans beskrivning av läget.

Så här ligger det till:

Verksamhetsunderskottet för 2015 är förbättrat gentemot prognosen från slutet av aug, vilket pekade mot  ett minus på 31 miljoner.

Det kan i viss mån tillskrivas att våra beslutade åtgärder brutit den nedåtgårende trenden, men det extra tillskottet på 12,33 miljoner från staten har haft en större betydelse.

Även inlösen av pensionsskulden för vissa utvalda årgångar har bidragit till en positiv effekt på driftsutfallet. Genom att vi avlastat rörelseräkningen från pensionsutgifterna och istället tagit dessa miljoner från balansräkningens tillgångssida, har våra tillgångar minskat medan kostnadssidan avlastats. Det är således en falsk effekt på rörelseräkningen vi kan se, när resultatet pekar på ett plus.

Sanningen är således den att vi fortfarande är långt ifrån balans i vår ekonomi.

Jag vill på inget sätt svartmåla effekterna av vår samverkan, men räds att ge intrycket att vi nu kan blåsa faran över. Vi har fortfarande den största delen av vår ökenvandring framför oss. Tro inget annat!

Med det sagt, vill jag samtidigt ge ett erkännande till alla inblandade politiker, chefstjänstepersoner och inte minst varje enskild verksamhetschef som lagt manken till att dra åt samma håll och därigenom samlat styrkan till att beslutsamt få rätsida på våra skenande konstnader.

11 kommentarer

  1. Åke Nilsson

    Göran, jag skönmålar inget. Jag redovisar hur bokslutet ser ut.
    Extra miljonerna på 12,33 milj kr finns inte med i bokslutet för 2015. Du har själv varit med och tagit beslut om att de pengarna ska användas 2016 och 2017. De finns som en balanspost i bokslutet och är inte medräknade för 2015.
    Inlösen av pensionsskulden har inte gett någon effekt på driften för 2015. Den effekten kommer 2016 och framåt.
    Balanskravsutredningen följer en viss uppställd mall som tar hänsyn till engångshändelser under året. Reavinster och reaförluster samt andra händelser av engångskaraktär. Det som blir kvar är det som härrör till löpande drift. Det resultat som redovisas är på sista raden. Det är bättre än väntat.
    Vi måste oaktat detta se över alla verksamheter så att vi står väl rustade för framtiden.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Den 15 feb i år redovisade Lars Ekbäck att likviditeten uppgick till drygt 40 mkr och att däri låg de 12,33 mkr som enligt honom influtit ”strax före jul”. De måste rimligtvis även då varit bokförda på tillgångssidan för 2015?
      Vidare fortsätter Ekonomichefen i sin avrapportering:
      ”Den värdepappersportfölj som förvaltas av handelsbanken uppgich vid månadsskiftet jan/feb till 62,2 mkr.Då ska vi också komma ihåg att här alldeles strax före årsskiftet så disponerade vi 20 miljoner ur den för att likvidmässigt kunna finansiera den lösen utav pensionrätter som beslutades här före jul………..som det ser ut just nu har vi ett redovisat underskott på 19,1 miljoner….vi har en budget för 2015 som säger att det ska finnas ett överskott på 1,8 miljoner och det innebär att om man jämför det redovisade resultatet mot budget, så ligger vi på ett underskott på i runda tal 21 miljoner. Vi kan konstatera att så som det ser ut just nu så redovisar kommunstyrelsen ett överskott på 4,5 miljon och i de 4,5 miljonerna så innefattar det 1 miljon i överskott från länstrafiken och 1,5 miljon i överskott från fastighetsförvaltningen. Utbildningsnämndens resultat ser ut att peka på ett överskott på i runda tal 6 miljoner och där är ju bland annat 2 st poster som bidrar till det positiva resultatet och det är att intäkterna för de interkommunala ersättnignarna har ökat med 3 miljoner och enligt den fördelningsmodell som beslutats inom kommunen, när det gäler fördelningen av intäkterna från immigrationsverksamheten, alltså de statsbidrag vi får in, har också gjort det att utbildningsnämnden har fått ett tillskott utifrån vad man tidigare kände till på i runda tal 3 miljoner. Och det tillskottet det har ju då fallit tillbaks på att socialnämnden har fått ett försämrat resutat och där pekar resultatet på ett underskott på 21,4 miljoner. Miljö- och byggnadsnämnden, där pekar det på ett resultat på plus 1,4 miljoner….Finasieringen där har vi för dagen ett underskott på 10,6 miljoner och i dom 10,6 miljonerna, där ingår lösen av pensionsrätterna och tillhörande löneskatt, totalt 25,5 miljoner kronor. Tittar vi vidare på det här med resultatet så har vi tre olika delar att stå på. Vi har dels det redovisade resultatet, dels det redovisade reultatet gentemot budget och vi har ett balanskravsresultat.
      Det redovisade resultatet det är ju det faktiska resultatet intäkter kontra kostnader som kommunen har. Om vi tittar på resultatet kontra budget, så är det ju det vi baserar våra delårsrapporter på… sen så har vi också balanskravsresultatet, alltså resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning och det reglerar ju bland annat det här att har man ett underskott, så ska man ha en plan för att täcka det inom 3 år.

      Tittar vi hur 2015 kommer att se ut så har vi då ett redovisat resultat på minus 19 miljoner kronor-
      I det så ingår de här inlösta pensionsrätterna med tillhörande löneskatt. Det är att betrakta som ett ”synnerligt skäl”. Alltså i balanskravsutredningen behöver vi inte ta hänsyn till det underskottet, utan det är liksom en engångspost som vi inte behöver ta med oss för kommande år och det innebär det att resultatet för balanskravsutredningen visar på ett överskott på 6,3 miljoner för dagen.”

      Således betyder det på ren svenska att vi dränerat vår ekonomi under 2015 på ett sådant bokföringsmässigt sätt att vi kryper under ribban för vad kommunallagen ställer för krav om ”god ekonomisk hushållning”, men att vi i verkligheten har ett rörelseresultat på misus 19,1 miljoner istället för det budgeterade resultatet om 1,9 miljoner.

      Att säga halva sanningen är förvisso ingen lögn, men kan bli en skömålning om man inte samtidigt berättar om myntets baksida. Har jag missuppfattat något här i det ekonomichefen redovisade den 15 dennes, så vore jag tacksam för att få det utpekat för mig Åke!

  2. Åke Nilsson

    Göran, du måste skilja på likviditet som handlar om hur mycket det finns i kassan vid ett givet tillfälle mot resultatet som handlar om att intäkter och kostnader periodiseras så att det bokförs under den tidsperiod som de använts.
    Extra miljonerna på 12,33 milj kr kom in i kommunkassan i december men intäktsförs inte förrän 2016. Det var det som rådet för kommunalredovisning hade yttrat sig om. Yttrandet som ni läste på inför KS sammanträde i januari i år.
    När vi tog 20 miljoner från pensionskassan och betalade bort en del av pensionsskulden så redovisas det som en kostnad i bokföringen då pensionsåtagandena före 1998 inte finns upptagna på kommunens balansräkning som en skuld. Pengarna från fonden tillförs eget kapital då fonden redan finns på balansräkningen. Effekten av detta är att det uppstår ett underskott på 20 milj. kr + löneskatterna på närmare fem milj. kr.
    Dessa kostnader är av engångskaraktär och räknas bort i balanskravsutredningen.
    Dina anteckningar är i stort korrekta men man måste sätta det i sitt sammanhang redovisningsteknisk.
    På tisdag då vi har sammanträde med kommunstyrelsen arbetsutskott får vi en dragning av bokslutet så då finns det möjlighet att reda ut begreppen.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Jodå Åke, jag tror jag begriper det där, men jag tycker det blir fel information till medborgarna att inte berätta att det som ser ut som ett plus på 6,6 mkr bygger på att vi lyckas smussla bort 25,5 mkr som ”synnerliga skäl”, vilket ju bara är en bokföringsteknisk fint som kommunallagen medger i balanskravsräkningen, medan det jag vill fokusera på är hur verksamheten går.
      Verksamheterna sammantaget gick ju med 19,1 miljoner i underskott och det är ju det vi måste fokusera på att få rätsida på. Skillnaden mellan vad vi får in och vad vi betalar ut är ju det som kommer att sänka oss om vi inte kommer i balans där.
      Det här med utbetalningen ur pensionsfonden som återverkar på balanskravsräkningen och ger oss en möjlighet att betrakta den som en extraordinär utgift med kryphålet ”synnerliga skäl” är ju inget vi kan ta till år efter år.
      Fortsätter vi att dras med ett verksamhetsunderskott så sinar till sist vår likviditet så vi inte har till löneutbetalnignarna.

      Du får inte inbilla folk att nu är allting frid och fröjd, när vi har så mycket kvar innan vi kan andas ut.
      Hur många tror du förstår skllnaden mellan balanskravsresultatet och verksamhetsresultatet?

      • Åke Nilsson

        Göran, om vi inte lyft 20 miljoner ur pensionsfonden och betalat en del av pensionsskulden före 1998 hade vi gått 7,7 milj kr plus. Det är en engångshändelse. Då har vi inte minus i driften. Vi måste skilja på resultat mot budget och resultatet när vi räknat in alla skatter och statsbidrag.
        Kommunen går plus på totalen.
        Du får ursäkta mig men du har fel.

        • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

          Jag backar på den punkten Åke. Det är rätt som du pekar på att pensionslösen inte ingår utan är redan avräknad som ”synnerliga skäl” exkluderat ut balanskravsresultatet. men det förändrar inte något i sak över hur det presenteras. För rörelseresultatet blir ju effekten någon halvannan miljon eller så

          Men du menar väl inte att den information vi fick för 13 dagar sedan i fullmäktige av ekonomichefen, att verksamhetsunderskottet uppgick till minus 19,1 miljoner nu plötsligt ligger på ett plus om 7,7 miljoner ????
          Då var verksamhetsresultatet mot budget minus 19,1+1,8= -20,9 miljoner eller som ekonomichefn Ekbäck uttryckte det ”i runda tal minus 21 miljoner”.
          http://web22.abiliteam.com/ability/show/xaimkwdok/fullmktige_den_15_feb_2016/speed.asp
          37minuter och 10 sekunder in i sändningen markerar ekonomichefen för just behovet av att få ekonomin konsoliderad.
          Från ett minus i verksamhetsresultatet mot budget den 15 feb på 20,8 mkr, till ett överskott efter finansieringar om 7,7 mkr ligger ett gap på 28,5 mkr
          I redovisningen från försommaren 2015 pekade samme ekonomichef på ett prognostiserat underskott om ca 31 mkr, vilket jag förstått minskat till 19,1 mkr genom återverkan av beslut samt som jag fattat det tillskottet om 12,33 extra tillskottet.

          Vad är det egentligen för slags redovisningar vi får oss till livs i de muntliga föredragningarna?
          Fullmäktiges ordförande undslapp sig utrycket ”ekonomi kanvara trolleri” i slutkommentar till redovisningen. Jag tycker inte vi ska acceptera sådan osäkerhet.
          Du själv markerade vad jag uppfattade som en samsyn i fullmäktige, när du 39 minuter och 52 sekunder uttalar att ” vi får inte blåsa faran över”?
          http://web22.abiliteam.com/ability/show/xaimkwdok/fullmktige_den_15_feb_2016/speed.asp
          Att du pekar ut balanskravsresultatet som positivt har jag inget emot, men menar att du underlåter att samtidigt berätta om det våldsamma gapet mellan vad vi budgeterat som verksamhetsöverskott om 1,8 mkr och som fortfarande ligger på ett oroväckande minus om 19,1 mkr.

  3. Åke Nilsson

    Göran, du missar en sak. I budgetunderskottet ingår lösen av pensionsrätternas med 20,47 milj. + löneskatt på 4,97 milj. kr tot. 25,44 milj. kr. Dra det ifrån budgetunderskottet där dessa kostnader ingår så får du plus i resultatet.
    Sedan fullmäktige har siffrorna ändrats lite grann så de är inte exakt de du har i dina minnesanteckningar. Informationen från ekonomichefen var korrekt.

    Alla nämnder och styrelsen går plus utom Socialnämnden.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Men de pengarna tog vi ju från fonden, vilken ju är en tillgång i balansräkningen och kan ju inte påverka resultaträkningen, då den ju kvittas mot skulden den löst ut. Balansräkningen viktar ju tillgångar mot skulder och eget kapital. Varför skulle detta påverka verksamhetsunderskottet?

  4. Åke Nilsson

    Pengarna från fonden finns i balansräkningen och flyttas från fonden till kassan. Ingen intäkt.
    Kostnaden som det medför att lösa pensionsrätten bokförs som vanligt som en kostnad. Pensionsskulder som uppstått före 1998 finns inte upptagna som skulder i balansräkningen. Då blir lösen av pensionsrätten en kostnad. Ingen motsvarande intäkt kan bokas.
    Man måste skilja på kostnaden att lösa pensionsrätten och hur den finansieras.
    Inte alldeles enkelt att förstå.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Där låg den gordiska knuten!
      Jag hade uppfattningen att pensionsåtagendet var bokfört som en skuld, vilket den ju egentligen borde om den var känd och låst.

      Men likväl återkommer jag till vårt behov att konsolidera och tycker att ditt inlägg hade lite för glättig ton, då du underlät att flagga upp för kommande behov av kostnadsjakt. Man får lätt intrycket att nu är vi i hamn och behöver inte fortsätta skära i utgifterna?

  5. Åke Nilsson

    Driften går ihop men som jag skrivit i min blogg och sagt på fullmäktige så har vi en del utmaningar kvar.
    Bra att vi är överens om tagen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.