Hej.

Igår flyttade jag in i min källare. Morsan och Göran körde dit köksbordet och stolarna, sedan var jag on my own, och det känns i armarna idag. Körde två vändor med grejer, och det blev ett jävla kånkande och bärande ska jag be att få tala om. Försökte mig även på att skruva ihop en stol, och satt och tänkte för mig själv vilken otroligt begåvad människa jag är som kan följa en instruktion och skruva ihop stolar alldeles själv. Sedan gick det åt helvete och jag kände för att slå sönder stolarna mot tegelväggen utanför. Sedan for jag hem till Haga igen.

Har inte tid att skriva egentligen, för jag sitter med en handduk runt håret och en runt kroppen och ska snart göra mig i ordning inför spelningen. Om fyrtiofem minuter bär det av mot inlandet för att rigga grejer. Vi kliver upp på scenen klockan 14.00.

Vi ses där, lovers.

Hej, hej.

Under natten till idag diskade jag. Fyrtiofem minuter tog det och jag jobbade mig minsann igenom en hel veckas disk inklusive en halv miljard bestick (lämnade dock en liten hög kvar som en härlig överraskning till mamma. Förlåt för det, men klockan hade hunnit bli ett innan jag var klar, och då ville jag sova). Motbjudande, äckligt och fullkomligt vidrigt var det. Efteråt låg jag gråtandes i fosterställning i duschen och tvättade mig med stålull, salt och citron. Jag känner mig fortfarande smutsig. Från och med nu ska jag sluta att vara en äckelpotta. Jag ska bli snäll, duktig och skötsam.

Att jag började diska så sent var mest Disas fel. Vi drog hem till mig efter repet för att krubba och se lite på teve. Det slutade med att vi åt varsin pizza och sedan sov tillsammans. Hon i soffan, jag i fåtöljen. Hennes ansikte vilade dock inte mot min röv den här gången. Älskar mina förslappade kompisar och att man inte behöver göra något speciellt när man umgås. Det räcker med att äta en flottig pizza, skratta lite åt "Du är vad du äter" och sedan slumra in.

Nu har jag försökt publicera fem alldeles fantastiska inlägg här på bloggen men som bara försvunnit innan de hamnat på hemsidan. Det är allt lite konstigt, tycker jag. Ni andra tycker nog mest att det är tragiskt och gråter över all information angående mitt fantastiska liv som ni gått miste om.

Snart lunch. WOAH!

Hej, hej.

Det är mulet ute och jag är torr som fnöske – allt är precis som det ska vara. I morgon får jag nycklarna till lägenheten och jag har inte packat allting än. Herre min skapare, vad jag inte har packat. Vi ska repa hela eftermiddagen och kvällen, och dessutom så har jag en veckas disk i diskhon som jag måste ta hand om innan jag gör något som rör min egna, framtida bostad (annars dödar min mor mig när hon kommer hem från Vännäs och Göran McGyver nästa gång). Hur fan ska jag hinna allt? Skulle i alla fall vara cleant om jag hann flytta in sängen, soffan, köksbordet och de flyttkartonger jag har hunnit packa under morgondagen så att man kanske kan ramla in i lägenheten redan på lördag natt efter Shape Up. Spendera en allra första sliten söndag i min lilla källare. N-i-c-e.

(Nej, jag har inte glasögon egentligen, det är därför jag ser ut som en idiot när jag bär min mors OK/Q8-glasögon.)

Hej, hej.

Jag och Bibi utförde ett vetenskapligt experiment för några veckor sedan där vi testade vem som har roligast när man dansar till låten Dr Pressure i min hall; en vanlig brillorm eller en solglasögons-bitch. Resultatet var uppenbart redan från första stund. Självklart har man roligast om man har på sig solglasögon, det ser ju vilken idiot som helst!

Här kan ni för övrigt lyssna på låten vi dansade till:
http://www.youtube.com/watch?v=dvqI1uFgxG0

+

+ Polisonger och raggarsträngar.
+ Alex Schulmans blogg.
+ Hantverkare, byggarbetare och alla andra i arbetarbrallor.
+ Dropkick Murphys i Stockholm inom kort.
+ Flytt på fredag.
+ Att jag fick alla rätt på Disas och Ylvas kompisquiz. Det måste ju betyda att man är världens bästa kompis om man vet att Disa föredrar en chai-latte på Schmäck framför att bli kittlad på röven, och att Ylvas favoritserie är Buffy och Vampyrerna.

–

– Min telefonröst (jag låter som en bruntungad bebis).
– Trötthet.
– Olja in gamla skrivbord.
– Att jag känner mig som en gam.

Hej, hej.

På lördag har vi spelning med bandet utanför Vännäs, närmare bestämt på Slöjdarnas Hus. Blir nog trevligt så länge det är bra väder. Kanske får vi lite nygräddat tunnbröd och en ladugård med tillhörande boskap tillverkade av kottar med tändsticksben i gage. Inte dumt. Därefter har vi bara en spelning kvar innan det är dags för bandets medlemmar att börja förflytta sig till olika delar av Sverige för studier eller bara för att få se något annat än björkarnas stad. Själv blir jag kvar och det känns underbart. Jag är fan inte färdig med dig, Umeå! Sista spelningen blir i alla fall på Droskan den elfte augusti tillsammans med Nasty Music och Industri Royal. Kom dit eller var en fyrkant, eller hur man nu säger.

Midsommarhelgen blev verkligen lyckad. Gänget och jag hade dukat upp långbord utanför Vildmannen och där grillade vi, åt sill trots att det egentligen är ett ganska motbjudande påhitt samt spelade fotboll. Jag upptäckte då att min kondition är helt sorgligt dålig, så efter att jag gjort mål gav jag upp och drack en öl istället. Halv ett tog jag den cyklande lastbilschauffören under armen för att lunka hemåt, och väcktes senare samma natt av att han börjat nyktra till och då insett att han skadat sitt ben under den rafflande matchen. Den natten ägnade jag sedan åt att springa och hämta vatten samt lägga frysta wokgrönsaker mot hans gigantiska knä. Gustaf hade tydligen också varit ett klantarsel samma natt och ramlat med cykeln och brutit nyckelbenet. Bra jobbat, gubbar!

Igår åkte den cyklande lastbilschauffören buss tillbaka till Åre igen (han gillar fortskaffningsmedel, han) och det känns både tråkigt och ensamt. Extra tråkigt känns det eftersom vi knappt pratar så fort vi inte ses. Han ägnar för mycket tid till World of Warcraft samt att cykla fort ner för höga berg, tycker jag. Själv ägnar jag för mycket tid till att sova och inte göra ett piss. Oh lord, jag måste skaffa mig ett intresse.

På lördag är det Shape Up, och dit vill jag. Levern och plånboken säger nej, men mitt hjärta fullkomligen skriker ja. Och man ska alltid följa sitt hjärta, eller hur? Nu är lunchen snart slut, och innan dess ska jag hinna hämta en kopp kaffe.

Över och ut.

Hej, hej.

Den cyklande lastbilschauffören är fortfarande på besök och ligger troligtvis hemma hos mig och sover. Själv sitter jag och stirrar på en skärm och kan, trots att jag har telefonen avstängd, höra ringsignalen i öronen samt se mikrofonen på headsetet i högra ögonvrån. Som en väldigt trattig och meningslös hallucination, skulle man kunna säga.

I morse när jag svept mitt morgonkaffe och gick in för att säga hej då till den cyklande lastbilschauffören möttes jag av en mycket arg och förvirrad tjugotreåring. Han kollade på mig som om jag skulle vara ett jävla monster och skrek: – JAG KAN INTE!
– Jaha, hej då ditt freak, svarade en mycket förolämpad Josefin och trampade iväg till jobbet istället. Ska snart skicka ett sms till honom och berätta vilken knäppgök han är när han halvsover.

Tjugo minuter kvar av lunchen. Sweet.
Hörs och störs, lovers.

Trevlig midsommar, y’all!

Ah, tja.

Städar återigen mitt rum, eftersom det vankas besök i morgon efter jobbet. Det luktar inte så gott här inne och det är dammigt som fan, dessutom har flyttkartongerna börjat staplas inför min flytt om cirka tio dagar. Om mina kompisar kommer över bryr jag mig inte om hur det ser ut här, de får fan lov att älska mig trots min sunkighet, men när cyklande lastbilschaufförer kommer på besök krävs det nästan att det är lite fräschare.

Damn, vad bra det känns att flytta förresten! Fick så himla fina studentpresenter till lägenheten, bland annat en femtiotalslampa, världens dyraste brödburk samt ett köksbord med stolar till. Sedan blev det några inköp på lunchrasten idag också när jag finshoppade på ÖB tillsammans med min kollega och lunchkompis Emma. Salt- och pepparkvarnar och en rosa vattenkanna. Förra veckan inhandlades ännu ett duschdraperi (förutom det jag redan har som det är rosa flamingos på), en snygg tvättkorg och ett durkslag. Det är kul att ha fina saker. Roligt att jag dessutom har många gamla prylar att blanda med alla nya. Det blir så mycket personligare då. Fy fan för att ha ett trist IKEA-hem, liksom.

Fick just veta att Hinken flyttar hit den första september, vilket känns jätteroligt. Han spelar dessutom World of Warcraft, så jag har planer på att styra upp några trevliga små LAN i min nya boning till hösten. Peppande med fresh meat!

Besökte Arbetsförmedlingens hemsida i eftermiddags, och oväntat nog kändes besöket ganska upplyftande. Skrev ut en ganska fet bunt med jobb som jag har tänkt söka och som inte känns helt omöjliga att få. Jag kan verkligen tänka mig att jobba med vad som helst den kommande framtiden fram tills att jag känner mig motiverad att plugga vidare. Så länge jag kan försörja mig och dessutom får hålla på med det jag tycker är roligast i världen på sidan om så är det lugnt för mig. Är så otroligt tacksam över jobbet jag har över sommaren, och de meriter och erfarenheter jag får genom det.

Nu ska jag duscha och sen är det bums i säng.
Över och ut.

Hej, hej.

Jag vet inte varför, men det luktar sommardag vid Nydalasjön här på kontoret där jag sitter. Typ nyinköpt badring just tagen ur sin förpackning. Ah, sweet barndom!

Fick helt plötsligt ingenting att skriva om, men det har jag väl i och för sig aldrig, så det spelar ingen roll. Lunch om, förhoppningsvis, en halvtimme. Då ska jag äta min fantastiska micromat och kanske ta en promenad till ÖB. I morgon kommer den cyklande lastbilschauffören. Eller, vi får väl se.

Peace.