Hej, hej.

När jag var sjukskriven efter operationen fick jag låna alla säsonger av Trailer Park Boys av Robban, och jag plöjde igenom varenda avsnitt från början till slut. Nu har ett par månader gått och jag har börjat om igen. Varför? Därför! Men mest för att det faktiskt är en av världens bästa serier.

Ohhh my Julian, my handsome Julian Patrick Swayze you were so fuckin sexy in Road House and fuckin’ Dirty Dancing.

Haha, så jävla bra.

Du duger som du är, kära tatuering. Åtminstone fram till augusti.

Hej, hej.

Det blev ingen ifyllning av tatueringen idag heller. Tvättade mina illaluktande sommarfötter och ringde Mats klockan halv sex, som vi hade bestämt, men då höll han på med någon jättegaddning på någon annan och sa att jag antingen kunde komma sent ikväll eller efter hans semester. Jag valde att komma i augusti i stället. Tyckte synd om stackaren som skulle behöva jobba till sent ikväll, och det är ju faktiskt inget fel på min tatuering som den ser ut nu. Dessutom är det skönt att slippa gå och gegga från bröstet nu i sommarvärmen, tänker jag.

Hej, hej.

Det blev äntligen fredag, och direkt efter jobbet cyklade jag till Red Dragon och möttes av två mycket glada tatuerare. Mats, som skulle lägga till lite färg i min mor-tatuering, meddelade dock att han hade fullt upp under eftermiddagen, så därför fick jag en tid på tisdag i stället. Lika bra, för eftersom jag skulle grilla med brudarna ville jag gärna hinna hem och duscha av mig fredagssvetten, och det hade blivit stressigt om jag behövt hänga i en varm studio i en timme först.

Efter en timmes piffning brassade jag till Liljansberget där Ylva bor, och mötte upp med krullhåret själv samt Bibi, Betty och Emelie. Emelie skötte engångsgrillarna, och själv drack jag kall öl och agerade trevlig och rar grill-kompis. Vad de andra gjorde uppe i lägenheten vet jag inte. Hackade saker och lyssnade på dålig musik, kanske. Kring tio hade vi käkat och hunnit hänga ett tag, och då var det dags att klappra ner på stan och TC. Promenaden var dryg, och TC var värdelöst så nog sagt om det. Runt halv två gick jag, Ylva och Emelie därför för att käka på Järnvägstorget, och av en slump stod min plastbrorsa Alexander där och kunde erbjuda oss alla skjuts hem i sin BMW cabriolet. Det var glassigt, men fick håret att se ut som skit. Så fort vi dumpat av Emelie på Sofiehem åkte jag och Ylva hem till min stökiga och tokvarma lägenhet och tryckte i oss Subwaymackor och hade slumberparty.

Ja, ja. Bla, bla, bla.

Hej, hej.

Min och Evelinas första nöjespatrullskväll är avklarad, och nu ligger jag hemma i sängen med värkande fötter och ett sorgfritt sinne. Senast i torsdags när vi råkade på varandra utanför Myrorna beklagade vi oss lite över att vi båda ska jobba heltid under sommaren (hon på Västerbottningen, jag på Privatmarknad) plus skriva nöjesreportage varje helg, men idag var vi båda totalt överens om att sommaren kommer att bli helt fantastisk i alla fall. Det har verkligen gått så himla bra och varit så roligt under Wheels ikväll, och just eftersom jag och Evelina kommer så bra överens och jobbar sjukt bra ihop (det tycker åtminstone jag) så känns det inte längre det minsta jobbigt att varenda helg framöver är uppbokad. Jag känner mig bara glad och lycklig över att jag får jobba med det jag tycker är roligast i hela världen, och såklart över att det finns så många sköna människor på denna jord.

Nu ska jag skriva reportaget och sedan sova så att jag orkar stiga upp i tid och ta mig till stranden med Becker. Vill ni läsa om min och Evelinas kväll får ni nog vänta tills måndagstidningen dimper ner i brevlådan (har ni ingen prenumeration kan ni ringa 090-151000. Då får ni prata med mig, eftersom jag sitter i växeln hela nästa vecka, och jag lovar att koppla er rätt). Vi hann bland annat bli stoppade av snuten, åka i två tjusiga bilar, hänga med grabbar som skrek: ”Bröst, bröst, bröst! Vi vill se VK-bröst! VK-bröööööst!”, snacka med snygga, stylade brudar och beskåda en naken mansstjärt, så ni har, som ni förstår, mycket att se fram emot.

Hej, hej.

En strålande vacker och varm dag idag, och jag sitter med oknutna, öppna Converse som jag håller på att snubbla över hela tiden, bara för att jag inte vill lukta fotsvett i eftermiddag när jag ska tatuera mig. Då kanske jag inte får komma tillbaka något mer sedan och fortsätta med min högerarm, tänker jag.

Nyhetschef Everljung var just nere och meddelade att jag och Evelina ska åka en 700 pållars El Camino på lördag när vi ska bevaka Wheels. Det blir sommarens första Nöjespatrulls-reportage (vet att jag kallat det Sommarpatrullen i tidigare inlägg, men det är fan inte så lätt att hålla koll på VK:s alla patruller), och det ska faktiskt bli helt sjukt roligt. Skulle ni förresten se oss under Wheels-kvällen blir jag hemskt glad om ni hugger tag i oss och tar med oss på något roligt äventyr. Vi vill vara med om så många tokigheter som möjligt så att vi kan få ihop ett riktigt bra och festligt reportage. Har ni några tips redan nu på vad vi borde se eller göra kan ni maila mig på studs. [email protected] är adressen.

Så här såg det ut när Antsypants och hans lag förlorade. 11-0 blev det visst.

Hej, hej.

Är just hemkommen efter att ha varit vid Minerva och glott på när Antsypants Korpen-lag fick stryk med 11-0. Det var roligt men kallt, och dessutom verkade varenda mygga i hela stan vara sugen på mig. Under matchen ringde förresten Lammköttet från Göteborg medan Social Distortion lirade så att jag fick höra Ring of fire och lite av Reach for the sky. Det var trevligt, men fick samtidigt ångestklumpen att växa till dubbel storlek ungefär.

Eftermiddagen spenderade jag för övrigt genom att förnedras på olika sätt, men även genom att dra på Ersbodaturné med Blebban och Emelie. På turnén inhandlades bland annat mat till grillningen i morgon, men jag hann även köpa ett par löpare, ännu ett prickigt påslakanset (har alltså redan ett, men det kan ju ni omöjligt veta eftersom jag inte har berättat det och för att väldigt få av er, tack och lov, varit hemma hos mig) och lite smink och öl och sånt.

Förnedringen var förresten inte av sexuell karaktär. Jag råkade bara göra lite trattiga grejer när jag skulle tanka bilen. Först fick jag till exempel inte upp det bråkiga tanklocket och fick jaga rätt på min plastbrorsa, Alexander, så att han kunde hjälpa mig. Sedan var jag även tvungen att be om hjälp under själva proceduren, bara för att jag glömde bort att trycka på en jäkla knapp. Bibi fick gå in och be en snubbe på Statoil att hjälpa mig, och trots att jag faktiskt redan kommit på vad det var som jag gjort fel när han väl pallrade sig ut från macken, verkade han hata mig. Typ suckade så att det lät som att han hade en orkan i käften och sa: ”Du måste trycka på den magiska knappen. Där! Där sitter den magiska knappen!” Det var pinsamt, men gör samtidigt inte så mycket eftersom han uppenbarligen var ett rövhål. Förresten vet väl alla människor att den magiska knappen sitter någon helt annanstans?

Hej, hej.

Jaha, här var det ju ett tag sedan det uppdaterades? Kan inte riktigt förklara varför, men jag tror att det har att göra med att jag faktiskt varit lite upptagen. Dels med att jobba, men även med att flytta Becker från Mariehemsvägen till Istidsgatan, vara kär i killen som jobbar på OK/Q8, få mina ögonbryn noppade och färgade samt att läsa om mord inne på Flashback. Blir ohälsosamt intresserad av just mord på sommaren, utan att riktigt veta varför. Tänker förresten ohälsosamt mycket på döden över huvud taget nu för tiden, men det tror jag har att göra med att jag bokat och producerat rätt många dödsannonser på sistone. En fin vers i en annons och jag är nära att börja böla. "Vadan detta?" undrar ni. Och jag undrar faktiskt samma sak.

Det blir förresten inget Göteborg för mig, och jag går därför runt med en konstant klump i magen. Hade varit så jävla roligt att hänga med alla (Höken, Lovisa, Gustaf, Robert, Age och så vidare) igen och dricka öl och titta på Social Distortion, men jag hittade ingen lämplig resa hem så att jag hinner jobba på lördag, och därför var jag tvungen att ställa in mina planer. Social Distortion står överst på min lista över band som jag vill se innan jag dör, och nu känns det liksom som att jag aldrig kommer att få göra det. Därför suger det lite att vara Josefin Isaksson just nu.

Försöker tänka på annat i stället för på hur jag kommer missa en fantastisk spelning, med fantastiska kompisar i en fantastisk stad, men helt lätt är det inte. Ska ju i alla fall fylla i gaddningen på fredag, och på kvällen blir det grillning och öl med mina tjejer. Och i morgon kommer ju faktiskt min första feta lön sedan operationen och sjukskrivningen, så då ska jag återigen förvandlas till en vidrig konsument. Så helt värdelöst är det ju faktiskt inte att stanna hemma (eller jo, ganska, men skit samma).

Hej, hej.

Jag och Blebban var också där, och vi ville självklart också vara med på bild.

Mina snygga råttor, Emelie och Becker, på Blebbans balkong.

Hej, hej.

Jag satt förresten på soffan i två timmar iförd baddräkt och väntade på att Emelie skulle hämta mig och ta mig till havet (och göra mig till kung), men det gjorde hon aldrig. Bibi kom tillbaka från stranden och rapporterade om att det var mulet och kallt där, så i stället för att åka dit och frysa bestämde vi oss för att dra till Queens och trycka i oss hamburgare i stället. Jag, Bibi, Emelie och Becker. Efter svullandet knatade vi ner till kajen och låg där och lapade sol och hade roligt åt en mans fula byxor, och sedan åkte vi hem till Bibis föräldrar på good ol’ Carlshöjd och drack kaffe, käkade glass och snackade skit på balkongen. En alldeles fantastisk dag i härliga Umeå, med de härligaste brudjävlarna i hela världen.

Hej, hej.

Har varit med om ett jobbigt avsked ikväll. Arton timmar av krig, kärlek, samlag och vänskap har plöjts igenom, och nu lär det väl dröja minst ett år innan jag orkar göra samma sak igen. Älskade Nord och Syd och kära Patrick Swayze – tack för den här gången.