Jobbar hemifrån med en skoluppgift i dag som egentligen är världens lättaste och inte alls speciellt tråkig, och ändå känns den rätt så jobbig.

När jag jobbar ”på riktigt” och har ett kontor att ringa från och en tidning i ryggen tycker jag att allt (ja, typ!) är intressant och så kan jag i princip ringa till vem som helst, när som helst och fråga vad som helst utan att känna mig det minsta nervös innan. Att hitta en person att intervjua är aldrig ett problem. Men när jag gör ett jobb i egenskap av journaliststudent blir det plötsligt väldigt gruvsamt att ringa främmande människor och myndigheter. Vad fan beror detta på?

Ja, kanske beror det på att vissa man pratar med är väldigt trevliga och tillmötesgående när man presenterar sig som journaliststudent, medan andra behandlar en som om man vore dum i huvudet. Pratade nyss med en snorkig presskommunikatör som verkade tro att jag föddes ur röven (vad nu det betyder) och fick mig att känna mig väldigt liten. Är väldigt less just nu, men fick i alla fall svar på mina frågor så nu ska jag bara skriva och skicka in texten så är allt frid och fröjd sen.