Hace unos pocos años explotó la burbuja inmobilaria en España por la especulación y la falta de previsión política y bancaria. Millones de personas quedaron atrapadas en ”negocios” que no eran más que humo sobre humo. Hoy en día, la economía real está hundida y el 57 % de los jóvenes (de 20 a 35) sin trabajo.
Umeâ está en efervescencia inmobiliaria y es fácil ver que en poco tiempo la juventud y los adultos visten y llevan un tren de vida por encima de las posibilidades reales y bajo la sombra de situaciones como las recién vividas en Volvo. Quién pagará los créditos de los coches de alta gama, de los viajes, de los restaurantes y de los precios de las viviendas?.
De igual manera hay que pensar que los 50 Millones de Sek que costará el mantener el centro cultural construido en la ciudad deben poder generarse para ser realistas y no entrar en 3 años en la banca rota. Las previsiones se desestabilizan cuando la ”happy life” empieza a convertirse en algo cotidiano. Vivir extraordinariamente bien no ha sido jamás algo normal, sino excepcional y como tal hay que contemplarlo.
Pensemos que dentro de poco puede estallar la burbuja y entonces, qué pasará al día siguiente?

Mucha gente se queja de la atención hospitalaria en Suecia. No es algo nuevo.  Médicos, personal sanitario, instituciones, políticos y sobre todo, los pacientes lo saben desde hace mucho tiempo.

Alguien toma medidas al respecto?. Pienso que no. Pasar un día a otro se ha convertido en una cruda y triste realidad. Cuando se habla se acude a decir que es ”el sistema” quién tiene la culpa. Y el sistema, somos todos nosotros…

Tan difícil es pensar que hay cosas que hay que arreglar con ”verdadera URGENCIA”???

No cabe duda que Vännäs es un pueblo sin ningún atractivo – estéticamente hablando-, pero hay que reflexionar sobre las posibilidades en que sea una fantástica opción para que muchas personas fijen su vivienda habitual y trabajen en Umeâ.
Es cierto que gran parte de la responsabilidad reside en los políticos que son los responsables de la política municipal, pero debemos entender que la responsabilidad en hacer que Vännäs sea un pueblo atractivo reside en todos y cada uno de nosotros. Querer es poder!.
Tenemos que cuidar de nuestras casas, de su estética, de sus jardines, del pintado de las fachadas, de decorar las casas con muchas flores en verano y en sugerir al Ayuntamiento todo aquello que estimemos bueno para el pueblo. Callarse y hablar en pequeños grupos no resuelve nada.

La cercanía con Umeâ, sus buenas comunicaciones, por tren, autobús y coche hacen que en unos 20/ 30 minutos estemos en el centro de la ciudad.
Sobre los precios de las casas, mucho más baratos. Mirémoslo así, en veinte minutos nuestros hijos llegan a la estación de Umeâ donde se ubica la mejor Universidad del norte de Suecia.
Por otro lado, Vännäs aporta cercanía entre los habitantes y la calma que todo sueco desea.
Vännäs Sí!

 I’m blogging again, from this wonderful place, Västerbotten!

But, something is changing, because something is happening.

Vännäs is not the same as one year ago. The quiet village (typical in Sweden), is suffering from burglaries in private homes and two days ago in Hotel Vännäs.

The thieves are looking for gold and money. Now it’s necessary to lock the houses, cars and to be careful. Today it happended to our neighbor and tomorrow us. What happens? Who are the thieves? Is it necessary to have more police control? We are waiting to recover our quiet and nice life. Now, we are losing a part of our happiness.

Now we start thinking in what way it’s necessary to take care of our houses, the safety and of our children when they are playing in the street or at home. This is quite new, and similar to living in Barcelona. This is not good and we can not be waiting long to find a solution. It will be nice to receive some solution as soon as it will be possible. Thanks.

Socialdemokraterna och Centern är kära politiskt. Livet har dessa underbara överraskningar.

Kommer bröllop så småningom eller kommer det bara vara en flört?, En julromans? En tillfällig affär? Tiden får utvisa, vi måste ha förtroende för det öde som finns i stjärnorna .

Samhörighet förenar, avvikelser mellan två parter splittrar, men i politiken är allt möjligt. Jag tänker att väljarna i olika partier kommer att bli besvikna och besvikelse är det dyraste för ett parti gällande den omedelbara politiska framtiden.

Förhoppningsvis kan slutligen intellektet vinna över särintressen. "Det är fråga om intelligens och ärlighet"- som de gamla grekerna sa.

Trots att vi nu år 2010 har färre och färre monarkier, så verkar kungliga nyheter alltid vara intressanta nyheter. Vissa menar att man måste skilja mellan det privata och det offentliga livet men andra menar att om man åtnjuter de privilegier som det innebär att vara kunglig, så har man förverkat rätten att kunna ha ett anonymt liv som andra "vanliga människor". 

Personligen är jag benägen att hålla med om det senare, man kan inte ha alla de fördelar som kungligheten medger utan någon som helst "nackdel". En kunglig person måste således vara ärlig, både vad gäller det ekonomiska och gentemot familjen och gällande sig själv. 

Tiden när kungarna var som gudar har som tur är passerat. Idag måste vi vara konsekventa och själva delaktiga i att respekten upprätthålls, genom att själva visa respekt och genom att respektera alla andra, på så vis kan även de kungliga möjligen nå respekt. 

Julgranen framför medborgarhuset i Vännäs är slående vacker. Men, visst är det lite få ljus i den? Och visst ser toppen ut som att den är kapad?

Jag tänker att man kan dra några slutsatser av detta. För det första att lamporna reflekterar glädje och hopp – det vill säga de lampor som är tända – men egentligen finns det många människor som lever tragedier och att hoppet är ett ord som inte existerar eller som försvinner i horisonten för dem – de lampor som saknas i julgranen är för dem.

Den andra slutsatsen, angående att toppen av trädet är tilltufsad, är att inget arbete, hur fint och behjärtansvärt det än är – aldrig är helt färdigt.

Kanske julgranen i Vännäs säger mer saker än vi föreställer oss den här julen. Och i toppen av den, så vill jag rita ett stort, varmt hjärta… speciellt tillägnat dem som har det svårt.

Politik är olika i varje land, men det finns alltid en gemensam nämnare: behovet av makt. Detta leder till pakter och allianser som ofta är onaturliga och kanske egentligen kan vara ett svek mot sina egna väljare. Väljarna – det vill säga var och en av oss, de som ska representeras, de som har utövat sin rösträtt – är de verkliga huvudrollsinnehavarna pâ den politiska scenen, men förskjuts ofta av en önskan om stärnglans frân de folkvalda representanterna.

Att respektera mandatet som ges vid valurnorna är vad de politiska företrädarna är skyldiga. Jag tror därför att en reflektion gällande den aktuella situationen i Vännäs kommunalpolitik är pâ sin plats. Att reflektera är det enda sättet att komma fram till bra slutsatser.

Den historiska orsaken till Vännäs beror på järnvägen. Kommunikation, särskilt passagerare och gods var i fokus för förbindelsen mellan norr och söder.
Idag med det sätt som Bottniabanan utvecklats så lämnas Vännäs utan sin huvudsakliga referenspunkt. Vad är anledningen? Hur kan medborgarna och i synnerhet dess politiska företrädare ha varit likgiltiga inför detta faktum? Att förlora delar av kärnan i en identitet, eller en viktig symbol för vår framgång lämnar kvar en slags fattigdom.

Det blir nu nödvändigt med en grundlig reflektion av alla, och det känns som en upprättelse måste till, – som måste ha politisk tyngd. De typiskt svenska idealen: resonemang, planering och utveckling borde ha lett till en annan utveckling, eller åtminstone en annan möjlig utveckling. Var har debatterna och protesterna funnits? Nu får vi hoppas på förändring. Låt oss hoppas att vad som verkar ha varit en tidigare tröghet kan ersättas av vitalitet och framtidsperspektiv. Och – vänta inte in "mañana". Mañana är alltid försent!  

Well, I prefer not to translate this "Word"…

Portugal, Italy, Greece and Spain. I’m from Spain, but, from Catalunya – some years ago more similar to the Swedish system, and nowadays with other ideas about how to build the society and the economy. I was saying in some articles several years ago when Spain was still living “the happy life”, that one day has to come when we find a big and red STOP-sign.

The worst is to permit the corruption and that "everybody" knew of it. And now, we have in the Spanish court some of the biggest corruption cases ever (Gurtel, Pretoria, Marbella…). But it’s too late.

If some people don’t have the best way or the right way of administrating the personal economy, one solution is to learn and to find the right way. But, when there are many, many cases of corruption and many thieves it’s necessary to stop the fire or all the forest will be burn down, and all to be left will be a desert.

In this PIGS group, we have come to this point. I can say openly because it’s the truth, concretely in Spain, and also in this amazing country; Greece, the first step of the Occidental culture. It seems that to lie to the EU has been the real music every day – we can reed it in all the newspapers.

The Euro is a great economical idea, but that is without thieves. Now it’s a little late for the PIGS countries to pay for the "fancy parties" that have been during this last years of irresponsibility.

Probably, we are living in a time when it’s necessary to use the right adjectives and to talk openly and seriously. It’s time to work –always we must work, don’t forget it, please. We also must take care of the money and of our social system (health, education, security…).

I’ts better to be a turtle than a rabbit…, sure, the best is to safely arrive to the harbour. No more, no less…