Scandic Cup 2, finaldagen: Kvalrevanschen, volleymålet, effektiviteten och iskylan

Gissningsvis många som tittat på Finnkampen idag, själv har jag dock tagit mig hem i regnet för att försöka summera de båda matcherna jag och Maria valde att kika på: semifinalen mellan IBF Dalen och Örnsköldsvik, respektive finalmatchen mellan IBF Dalen och Skellefteå IBK.

I sedvanlig ordning tänkte jag behandla matcherna i kronologisk ordning, men vill dock inleda med att hylla alla som varit med och med sitt hårda slit gjorde Scandic Cup så fantastiskt underhållande som det blev!

Allt från trevligt bemötande i entré och kiosker, duktiga sekretariat och ni som rapporterat i sportswik, till spelare, ledare och domare och alla ni andra – tack för allt ert slit! Det har varit väldigt uppskattat hos oss i publiken!

Det fanns visserligen inte en chans att kunna uppleva och se allt som pågått under dessa båda veckorna, jag och Maria utifrån begränsad tid och möjlighet helt själviskt valt ut de matcher vi prioriterat och helst velat se – jag förutsätter dock att många gjort detsamma!

Sedan vill jag passa på att gratulera IBF Dalen till det välförtjänta guldet i Scandic Cup division 1! Det har varit väldigt underhållande att följa er från läktarplats och jag ser fram emot den kommande säsongen som väntar IBF Dalen i norra allsvenskan!

Nå, åter till dagens matcher. Som sagt.. kronologisk ordning, först ut semifinalen mellan IBF Dalen och Örnsköldsvik!

 

IBF Dalen – Örnsköldsvik (7-6 efter straffar) (semifinal, herr div. 1)

Relativt tidigt i morse (väldigt tidigt om ni frågar Maria) fick vi se revanschmatchen mellan IBF Dalen och Örnsköldsvik (Ö-vik), en match jag på förhand hoppats att vi skulle få se under Scandic Cup och listat på nr. 15 i min tidigare lista inför Scandic Cup del två! För den som eventuellt missade det var det efter vinst mot just Ö-vik som IBF Dalen knep platsen i norra allsvenskan föregående säsong.

Jag konstaterade ganska snart under matchen att jag kunde bocka av ännu fler punkter från min tidigare lista, bland annat nr. 7 om att Simon Sedin lär bjuda på fina mål (det gjorde han), samt nr. 11 att Tobias Svensson skulle bjuda på svettiga räddningar (det gjorde han).

Jag ska dock inte gå händelserna i förväg allt för mycket – det var en mestadels spännande och jämn match mellan två lag som definitivt ville knipa finalplatsen! Särskild nerv skapades tidigt i tredje perioden när Ö-vik drog gjorde både mål fem och mål sex, vilket satte gästerna i en tvåmålsledning, ställning 4-6.

När Ö-vik sedan märkbart drog ner på tempot verkade det ganska länge som om det skulle kunna lyckas, men det är dock tufft att spela av femton minuter innebandy. Inte för att Ö-vik ”parkerade bussen”, men det blev märkbart mindre svängigt spel och mer av en fråga om att få tiden att rulla. Dalen hade ganska länge lite svårt för att hantera det, med skott från backplats vilka enkelt motades bort. Att matchen sedermera avgjordes på straffar efter en mållös förlängning kändes bara roligt (för oss i publiken). Straffläggning skapar en speciell nerv, det går inte att förneka!

 

Örnsköldsvik

I rödklädda Ö-vik noterade jag nämnda Simon Sedin som är en spelare med ett bra avslut och som vet hur han ska göra poäng. Slagskottsmålet var inte trist!

Jag upplevde att gästande Ö-vik överlag var väldigt duktiga på att utnyttja stunder då hemmalaget Dalen tappade markeringar, gjorde luriga instick och högg framför målet. Isak Hall fick minst sagt flertalet chanser och kändes stundtals väldigt farlig sett med Dalenpartiska ögon!

Och på tal om lurighet, vad sägs om när nämnde Sedin i samband med frislag i offensivt sarghörn smög skyndsamt bakom målburen och lade in en diagonalpass helt fri vid bortre stolpen? Jag tror knappast att någon i publiken kunde undgå att se vad som skulle hända, men det gick fort och var väldigt smart spelat av Ö-vik!

Jag och Maria konstaterade även att målvakten i Ö-vik, Jens Göransson, var aggressiv i spelsättet på ett positivt sätt – jag menar inte att han slogs med spelare på planen, utan att han ägde sitt målområde och hade en imponerande närvaro. Han gjorde en riktigt fin insats i semifinalen!

 

IBF Dalen

I Dalen har jag noterat några spelare vilka jag särskilt vill nämna. Jag upplevde att både Andreas Berglund och Peter Grönroos gjorde sina respektive bästa matcher under Scandic Cup i just semifinalen mot Ö-vik. Grönroos imponerade både i spelet med bollen och hur han bidrog offensivt med välplacerade avslut från hans backplats och lade även en fin straff, medan nämnde Berglund kändes både stark och snabb i anfallsspelet och tog smarta löpningar, visade verkligen vägen för Dalen. Volleymålet Andreas gjorde i slutet av tredje perioden vilket innebar att Dalen kvitterade till 6-6 var dessutom riktigt snyggt!

Jag noterade Gustaf Hedström för hans styrka i defensiven, men jag har dock anledning att återkomma mer till honom längre ned och går inte närmare in på det här. En annan fysisk närvaro på planen var dock Fredrik Edholm som jag upplevde visade styrka och tog i extra när det verkligen behövdes. Edholm var en viktig motpol till den energi Ö-vik spelade på när de drog ifrån målmässigt medan Dalen febrilt kämpade för en upphämtning – och i ärlighetens namn var jag förvånad över att Edholm inte spelade när Dalen senare gick ner på folk.

Jag gillar förresten hur Linus Andersson sätter fart när han får bollen vissa gånger och skapar spänning i offensiv zon… Ville bara få det sagt!

Två spelare jag har skäl att återkomma till och därför bara nämner kort här var även Tobias Svensson som imponerade i målet och kändes väldigt trygg under straffläggningen, samt Jonathan Larsson som ännu en gång visade prov på skicklighet när han satte straffen och satte punkt för matchen – Dalen vidare! Härligt!

 

IBF Dalen – Skellefteå IBK (12-9) (final, herr div. 1)

Så vidare till finalmatchen mellan IBF Dalen och Skellefteå IBK. Inledningsvis vill jag hylla domarna vilka jag dessvärre inte kan namnet på, men som bjöd på bra surr och som inte tvekade att motivera sina domslut – bra och tydligt! Det gillas!

Vad gäller själva matchen kan jag tyvärr inte blunda för det: finalen blev på många sätt en något mindre spännande tillställning än semifinalen… Detta berodde delvis på att Dalen var otroligt effektiva i andra perioden då 3-1 slutligen blev till 10-4, men även delvis på att Skellefteå under en ganska stor del av matchen visade mycket frustration vilket ledde till både utvisningar och många frislag mot sig. Först i tredje perioden vändes frustrationen till något som liknade beslutsamhet.

På intet sätt sagt att Skellefteå saknade skickliga spelare, eller att det inte skapades nerv i matchen, men det kändes ändå lite för tryggt i tredje perioden av matchen även om slutresultatet blev 12-9 efter att Skellefteå gjorde en viss upphämtning.

Jag noterade huvudsakligen Dalen under matchen, men jag vill i vart fall nämna spelare nummer 12, Elias Karlsson, i Skellefteå IBK som jag upplevde rörde sig fint på planen och kändes lite som en smygare när han plötsligt fanns fri på bortre mer än en gång.

En annan spelare som måste nämnas var Johannes Övregård. Övregård stod för fina 2+3 i matchen och vann även sedermera poängligan i Scandic Cup division 1 herrar med hela 10+8! Mycket imponerande!

Jag kikade även lite extra på Erik Falkman, ni minns väl den otursförföljde spelaren som skulle börja i Dalen, men som fick säsongen spolierad av en fiskeolycka? Det var Falkman! Det kändes intressant att få se honom spela. Han kändes trygg med bollen och stod för två assist om jag räknade rätt.

Slutligen ska även nämnas att Skellefteå var ruggigt effektiva i power play! Minst sagt en viktig del att hålla sig undan utvisningsbänken mot lag som likt Skellefteå verkligen tar vara på chanserna direkt.

 

IBF Dalen

I Dalen noterade jag fyramålsskytten Gustaf Rönnholm som kortfattat uttryckt var grymt bra! Jag har vid mer än ett tillfälle sagt åt Maria att hålla utkik på Rönnholm under Scandic Cup och det kändes väldigt roligt att han var på hugget i finalen!

Jag noterade även Christoffer Dahl för det hårda slit han uppvisade på planen. En tanke som slagit mig mer än en gång är även att han under Scandic Cup tagit en del mogna och väl avvägda beslut i sådana där situationer och lägen där bollen antingen ska framåt – eller bakåt. Jag gillar det, det skadar knappast att ha några spelare som även förstår att hålla huvudet kallt när spelet böljar fram och tillbaka okontrollerat!

Tobias Svensson – stod för ännu en bra match i finalen och jag imponerades även stor över att han har helt galet pricksäkra utkast (wow!) – serverade ett friläge till bland annat Jonathan Larsson som helt iskallt gjorde mål på två utav två frilägen i finalmatchen. Vilken lirare, som bäst i de där högintensiva lägena när det gäller!

Jag måste även säga det – backparet med Gustaf Hedström och Alexander Berglund kändes riktigt, riktigt starka! Det provades runt lite olika kombinationer i Dalen där i tredje perioden, men jag måste uppriktigt säga att jag blev glad att se Hedström och Berglund återförenade mot slutet. Inget ont mot övriga backar vilka också gjorde det bra, jag vill dock passa på att hylla nämnda båda lite extra.

 

Några avslutande rader

Avslutningsvis vill jag bara nämna att det känns lite vemodigt att Scandic Cup lidit mot sitt slut, men det har varit väldigt underhållande, både att kika på alla matcher, men även att få chansen att småprata med diverse spelare, ledare och övriga innebandyentusiaster. Jag är om möjligt ännu mer laddad för den kommande säsongen och ser mycket fram emot att fortsätta blogga kring innebandy överlag och Dalen i synnerhet!

Jag hoppas att ni som följt mitt och Marias bloggande under Scandic Cup (och även i övrigt) har uppskattat våra tankar och reflektioner under cupen och att ni fortsätter leta er in hit och läser även framöver! För de av er som gör det vågar jag utlova sköna inlägg framöver – och hoppas även kunna bjuda på intressanta tankar och analyser från diverse spelare och ledare i Dalen… Med andra ord: håll utkik! 🙂