AIK – Dalen (2-4): 500 poäng, backhandflippmål och Månster, samt matchen mot Mora och om spelare med pondus

Helgen bjöd på en ganska typisk innebandysöndag med hela tre matcher för Dalens lag, varav vi hade möjligheten att kika på två av dem, de båda SSL-matcherna. I dagens inlägg tänkte jag huvudsakligen bjuda på lite reflektioner kring Dalens matcher mot AIK respektive KAIS Mora, men jag har även viss anledning att kortfattat beröra IBF Dalens bortamatch mot Strängnäs i allsvenskan norra herr.

Före jag går in på dagens matcher vill jag dock börja med att gratulera Ketil Kronberg som genom sina två assist i matchen mot AIK nu har passerat 500 gjorda poäng i svenska superligan! #KungKetil

 

AIK – IBK Dalen (2-4) (Svenska superligan herr)

Med tre mestadels nya formationer i Dalen var det med spänd förväntan vi kikade på Dalens bortamatch mot AIK nere i Solnahallen.

Matchen började visserligen förvånande lugnt, bortsett från Simon Götz tidiga mål för AIK, tempot var ganska lågt från båda lagen. Dalen kändes inte riktigt med från start, men en spelare som inledde starkt var dock Dalens Johan Larsson som inte tvekade i kampen om bollen. För vissa andra tog det lite längre tid att vakna till, men visst gjorde de det och efter lite drygt halva perioden började chanserna också komma.

Marcus Berglund gjorde Dalens första mål, en boll som kändes som om den med nöd och näppe var inne och kort därefter fick Dalen möjligheten att spela power play. Då passade Patrik Rokka på att skjuta in Dalens andra mål när han dammade till med ett mycket fint avslut på en genomskärande passning från Ketil Kronberg.

Förutom målen var det mycket glädjande att se Jonas Svahn på planen, likväl som att Dalen stod för några riktigt fina kontringar, vilka dock inte resulterade i mål.

 

Period två

I den andra perioden gick AIK ut något starkare än Dalen inledningsvis, forecheckade högre än i första perioden och tempot i matchen höjdes märkbart. Precis som i första perioden tog det lite tid för Dalen att komma igång, men snart kändes det som om Dalen var helt med i matchen och skapade fina chanser.

Andreas Carlboms bjöd på en riktig godbit med nymalet kaffe när han på egen hand försökte göra mål genom att lura ut både försvarare och målvakt för att sedan så när lyckas peta in bollen köksvägen. Det var väldigt nära att lyckas och hade varit ett riktigt highlight-mål i sådana fall!

AIK var dock inte utan chanser och Dalen bör skicka ett stort tack till Måns Parsjö-Tegnér som visade upp sina fina reflexer när han gjorde ett flertal kvicka räddningar med händerna och sålunda motade bort AIK:s samtliga försök till att göra mål.

När AIK drog på sig ytterligare en utvisning var känslan att det mycket väl skulle kunna bli en utökning för Dalens del. Hemmalagets box play höll dock undan Dalen, men två sekunder efter att AIK lyckats döda av utvisningen och Dalens andra power play i matchen gjorde Sebastian Degeryd vad jag valt att benämna ett mycket snyggt ”backhandflippmål” på returen från Ketil Kronbergs skott.

 

Tredje perioden

Även i den tredje perioden började AIK starkare än Dalen och skapade flera lägen de första minuterna. Måns Parsjö-Tegnér fick svettas för att hålla Dalens ledning intakt, men lyckades och stod för mycket fina räddningar!

Noterade förresten att AIK:s Kevin Haglund gjorde sin första match sedan han ådrog sig en hjärtmuskelinflammation. En duktig målskytt och underhållande person, mycket roligt för SSL att den dansande målskytten är tillbaka! I första bytet var han även så när på att göra mål och fick även chansen minuterna senare, men Parsjö-Tegnér gick vinnande ur båda situationerna.

AIK stod idel för pressen i tredje perioden, medan Dalen kämpade hårt och tajt för att hålla AIK borta och gå på kvicka kontringar så fort tillfällena gavs. Det kändes både nervöst, svettigt och oroligt, men när Dalen till slut gick på en kontring som rentav osade mål lång väg blev det slutligen Henrik Sjöström som till vår stora lättnad fick skjuta in bollen för Umeålaget. Samtidigt som Henrik utstrålade enorm glädje på planen fick våra grannar sin beskärda del av vår glädje när vi skrikandes firade Dalens 1-4-mål här hemma!

AIK lyckades visserligen få in ett mål i jakten på reduceringar, men Dalen stod på sig och Måns var orubblig i Dalens målbur. Mycket, mycket trevligt! Matchens lirare? Vad sägs om Måns-Parsjö-Tegnér?

Före jag rundar av reflektionerna kring denna match vill jag dock även passa på att förmedla en liten sågning till SSLplay som upprepade gånger visade repriser i samband med att frislag precis spelades igång, vilket resulterade i att vi tittare gick miste om flera igångspelade bollar. Och som bekant går det fort i innebandy, ett läge kan vara över på några ynka sekunder.

 

IBK Dalen – KAIS Mora (1-6) (Svenska superligan dam)

Jag tänkte även skriva några rader om Dalens hemmamatch mot KAIS Mora i svenska superligan dam som spelades tidigare under dagen. Jag och Maria tog oss ner till Umeå Energi Arena Vatten, alltså Dalens gamla hemmaborg, där det var gott om folk som bevittnade en betydligt jämnare match än vad både resultat och skottstatistiken ger sken av.

Dalen höjde sig spelmässigt efter den första perioden, skapade både lägen och goda chanser att näta, men om det varit något som förföljt Dalen mycket den gångna säsongen så har det varit just svårigheterna att få till det där viktiga slutmomentet när chanserna presenterat sig. Dalen missade i princip öppet mål, sköt i stolpe, missade näppeligen en straff och hade ett antal fina kontringsmöjligheter som var nära, men inte riktigt räckte till.

När Dalen spelade spel sex mot fem under de närmare fem återstående minuterna av tredje perioden och fortsatte göra så trots att Mora gjorde mål i öppen kasse, var känslan att Dalen framför allt gick för att träna på spel sex mot fem och även hoppades på att få göra minst ett mål till.

Dalen stod trots uteblivna mål i spelformen ändå för stark press med den extra utespelaren på planen och skapade några riktigt fina chanser, inte minst när Frida Eriksson sköt bollen i stolpen var känslan att det låg i luften.

 

Matchens spelare och fokus framåt

Felicia Lilja utsågs, välförtjänt, till matchens spelare. Lilja som stod för Dalens enda mål i matchen, assisterad av Linnea Nylén, var utöver målet inblandad i ett flertal starka spelvändningar likväl som en viktig fysisk närvaro på planen i närkamperna, men likväl viktig i den tydliga viljekampen som utspelade sig på planen mellan de båda lagen. Jag och Maria pratade om just det, Liljas pondus på planen, en spelare som spänner upp sig och liksom utstrålar ”jag viker aldrig ner mig”. Det känns som en viktig kvalitet i ett lag som fått sin beskärda del av motgångar.

Slutligen konstaterar jag rent krasst att det inte är mot just Mora som Dalen bör räkna med att vinna sina poäng under andra halvan av säsongen. Det gäller nu för Dalen att ta med känslan av allt som de faktiskt gjorde bra under matchen, skaka av sig förlusten och fokusera på att ge allt i de kommande matcherna mot Jönköping och Warberg. Då kan poängen mycket väl börja komma!

 

Strängnäs – IBF Dalen (8-7) (Allsvenskan norra herr)

Jag såg som sagt dessvärre inte matchen, men följde den via iBIS. Jag noterade bland annat att Dalen var väldigt nära på att hämta upp matchen från ett mycket tungt underläge där hemmalaget ledde med hela 5-0, men dessvärre räckte det inte hela vägen.

Två glädjande saker värda att nämna är dock:

1. Fredrik Edholm är tillbaka i spel och stod för hela fem poäng (3+2) i hans comeback! Mycket starkt av Fredrik och glädjande förstås, trots förlusten.

2. Nyförvärvet Oskar Tafvelin dröjde inte med att hitta poängprotokollet i sitt nya lag och gjorde genom assisten i matchen mot Strängnäs sin första poäng i Dalens tröja. Det gillar vi!