Intervju med Thorengruppens Adam Lidgren: ”Inte leva i någon fantasibild…” – Om förväntningar och målsättningen framåt

Av , , Bli först att kommentera 0

För att följa upp mitt senaste blogginlägg om Dalen och Thorengruppen ställde jag för ett tag sedan frågor till två spelare – delvis till Pär Forsman i Dalen (som ni kan läsa här) och delvis till Adam Lidgren i Thorengruppen som jag personligen tycker är en färgstark spelare och profil i Thorengruppen som bidrar mycket med fysiska närkamper och viljestyrka ute på planen. Eftersom Adam är en spelare som ofta visar sina känslor ganska tydligt utåt när han är på planen ville jag ställa några frågor till honom om hur han sett på förutsättningarna inför säsongen och även hur han upplever att säsongen gått hittills både för laget, men även för hans egen del.

I fet stil kan ni utläsa frågorna så som jag ställde dem och nedanför dessa finner ni Adams svar. Enjoy!

 

Hej Adam!

Efter föregående säsong där ni var väldigt nära på att ta en slutspelsplats pratades det inför denna säsong om att ni gjort en ganska bra silly season och många uttryckte att detta kan bli den säsong ni kniper en slutspelsplats. Man kan nog säga att ett visst favoritskap lades på er från olika håll medan det motsatta skulle kunna sägas om er lokalrival Dalen. Har detta favoritskap påverkat er som lag och hur ni förberett er inför säsongen? Har det påverkat er målsättning som grupp inför säsongen?
Jag håller med om att det pratades gott om oss inför säsongen, och många hade nog trott att vi skulle göra en bra säsong. Vi som lag har alltid trott på vår förmåga och kände inför denna säsongen att detta var ett år som vi kunde göra något bra av. Under försäsongen presterade vi flera personbästa resultat på fystester och det kom in nyförvärv med fin energi och glädje. Jag personligen är otroligt stolt över vad alla killar visade på försäsongen. Där tog vi stora kliv just i år.

Vi som lag har alltid trott och tror fortfarande att vi kan vara ett bra slutspelslag, sen är det små marginaler som som avgör om man hamnar i slutspel eller inte. Och om vi inte skulle nå dit detta år är jag säker på att Thoren kommer att vara ett slutspelslag och ett lag som är där för att utmana dom bästa.

Om bilden av oss som slutspelslag påverkat oss tycker jag är svårt att säga. Vi var ju nästan där förra året då vi missade med 1 poäng. Så att sätta målsättningen på något annat än slutspel i år hade varit märkligt. Vi som lag är väldigt unga och vi vill ju framåt varje år precis som hela föreningen vill framåt. Så självklart hade vi en målsättning som vi sedan inte riktigt levt upp till i skrivande stund. Men oavsett om vi nått upp till denna målsättning eller ej så har vi i laget aldrig tappat någon tro på att vi kan vara där. Eller att vi kan slåss mot dom bästa. Jag tycker även laget i sig aldrig känt någon panik över läget utan vi får acceptera att vi gjort ett sämre resultat än vad vi önskat men det enda vi kan påverka är det vi gör framöver. Och det är allt ifrån matcher, träningar, gymmet och tron på oss själva. Sen ska våra ledare Lingon och Peder ha cred när det kommer till säsongen också. Dom båda har gett oss ett lugn som grupp som vi behövde. De är två människor som är öppna, ärliga och väldigt skickliga på att leda ett lag på elitnivå.

Är det svårare eller lättare att slå från ett underläge eller med förväntningarna på sig eller är detta något man som spelare inte fäster så mycket vikt vid?
Det är klart att det är lättare att slå lite från underläge, när ingen förväntar sig att man ska vinna matcher. Jag vet inte hur detta ”favoritskap” har påverkat oss i våra egna prestationer men det är klart att det kan vara en negativ faktor om man bygger upp en bild av sig själv som man inte riktigt kan uppnå. Kan leda till nervositet eller en jobbig press som man ej behöver sätta på sig själv. Jag känner aldrig att vi som lag gått in i matcher med någon sorts hybris om att vi är bättre än motståndarna. Det handlar mer om bra och dåliga perioder i matcher. Vi har haft en del matcher när svackorna har varit för djupa. Och det är en faktor som vi försökt bli bättre på.

Hur har inledningen på säsongen gått för er som lag tycker du? (väldigt öppen fråga: du kan till exempel välja att lyfta positiva saker, negativa saker eller ge ett nyanserat svar)
Tycker vi blandat och gett. Det har varit en del nytt i sättet vi vill spela och kanske vad vår identitet ska vara. Tycker att vi tar steg i rätt riktning för varje vecka som går nu. Att vi börjar hitta ett spel som vi vill spela och som alla tror på. Tycker annars inledningen har varit rolig, vi har spelat en del tighta matcher där vi verkligen fått visa hur vi vill spela som lag.

Det har även varit kul att se spelare prestera på en väldigt hög nivå. Hampus och Axel tror jag ingen har missat de senaste åren, även Bertilsson har ju börjat sticka ut i hans fina sätt att spela på. Men finns många spelare inledningsvis som visat en hel del utanför bara målprotokollet. Måns höglin som tagit en stor ledarroll, Filip norman som kommit in i SSL-spelet nu och dominerar i vissa matcher, Alexander Nyman som fyller en väldigt stor och viktig roll, Crona som nyförvärv som stått för en fin inledning tillsammans med Ställ. Och även nyförvärven, Erol och Theorin från RIG som tagit en given plats i truppen. Vi har en väldigt fin grupp med spelare som gör det roligt att komma till träningar varje dag, spelare som kanske inte alltid syns och hörs mest men som också dom bör hyllas. Spelare som Elias Niclasson, Vidar Mårtensson, Gavatin, Bergfors tex.

Vad är er målsättning för säsongen? Undvika bottenstriden – ta en slutspelsplats – något annat?
Självklart kommer vi fortsätta gå för slutspelsplatsen så länge det är möjligt. Någon bottenstrid vill vi självklart undvika. Men om det blir vår verklighet så får vi ta den situationen och lösa den på bästa sätt. Mycket handlar om att förstå vart vi faktiskt är i nuet. Inte leva i någon fantasibild om vart vi bör vara eller inte. Just nu är verkligheten såhär och då gör vi det bästa möjliga av just det.

Om vi i stället tittar närmare på säsongen för dig – hur tycker du att det gått för egen del?
Min egna säsong har väl varit medelmåttig. Jag försöker ju alltid bidra med energi och pondus i sättet jag spelar. Jag själv hade önskat att jag kunde bidra med mer framåt och även en stabilare defensiv än det jag visat i år. Konkurrensen har varit stor i år på backplatsen och jag har varit medveten om att man måste leverera på ett bättre sätt än jag gjort om man vill känna sig given i dagens trupp.

Jag försöker som sagt bidra med det jag kan till laget och sen om jag spelar 30 minuter per match eller sitter på sidan så vill jag alltid bidra på ett bra sätt för att vi ska kunna vinna matcher. Det jag vill kasta lite ljus på som inte nämns allt för ofta i elitidrottens värld är ens egna välmående.

Jag vill lyfta fram Lingon och Peder som verkligen tagit hand om varje spelares behov och lyssnat på dom. Jag har själv haft tuffare perioder med mitt egna mående när det kommer till just idrott. Men just detta år har verkligen varit befriande på det sättet att jag faktiskt mår bra i idrotten just nu. Och där har tränarna varit till stor hjälp, jag vet att mitt värde inte endast sitter i om jag producerar på en innebandyplan utan att det också finns en människa utanför idrotten som dom vill ska må bra och det uppskattar jag enormt.

Hur ser din egna målsättning ut? När säsongen summeras – vad hoppas du själv kunna ta med dig från säsongen?
Min målsättning är att laget ska nå så bra resultat som möjligt. Att vi ska kunna känna oss stolta över det vi presterat. För egen del så är jag en säsong rikare i SSL och hoppas väl kunna ta mer kliv nästa säsong än det jag presterat under detta år. Jag har lärt mig mycket om mig själv som spelare och lagkamrat under detta år och ska försöka fortsätta utvecklas inom de flesta områden.

Jag måste även passa på att fråga om en sak som diskuterades i en tråd på twitter för en tid sedan om historiskt ”grisiga” spelare – något som många av oss kan uppskatta i rätt sammanhang: Är du den grisigaste spelaren i Thorengruppen eller finns det någon värre buse i ert lag?
Haha, jag hörde om den tråden. Jag spelar väl min bästa innebandy när jag får vara lite jobbig för motståndarna. Går ju in i en roll när det kommer till idrotten där jag verkligen är motsatt person jämfört mot det vardagliga livet. Och det är något jag behöver göra för att dels kunna prestera så bra som möjligt men också ge mig en distans från att just idrott är bara idrott. Och jag ska väl inte uttala mig själv om att jag är den grisigaste spelaren eller inte. Det jag kan säga är att vi är en handfull som är gjorda av samma skrot och korn på träningar i alla fall. Och det är bara roligt, det gör att man får lite känslor på träningarna också.

Foto: AC Kårhag (www.thoreninnebandy.se)

 

Vilken motståndare i SSL möter du helst och varför?
Martin Karlsson får det nog bli. Stor och starkt spelare som gillar att snacka en del också. Har stor respekt för honom och tycker alltid att det smäller på bra när vi möts.

Det brukar bli intressanta möten mellan er och lokalrivalen Dalen. Hur förbereder man sig mentalt för en sådan match och hur behåller ni lugnet när det hettar till som allra mest?
Matcherna mot Dalen är ju såklart säsongens roligaste matcher. Man försöker att se på det som vilken annan match som helst men självklart är det lättare sagt än gjort. Det mentala börjar redan under veckan med förberedelser mm. Desto närmare matchdag man kommer desto mer försöker man få goda mentala bilder i huvudet.

Det mentala är ju väldigt viktigt när det kommer till prestation och något jag tycker är väldigt underskattat. Om du kan vara väl förbered mentalt och att du jobbat mycket med att visualisera saker, t.ex. vinna närkamper, göra mål, slå någon fin passning osv. Men också att visualisera sig publik, hur det kommer att låta, hur det kommer att kännas när man kliver in på plan. Har man bra grepp om sina mentala förberedelser så har man kommit en god väg för att kunna lyckas när det väl gäller.

Intervju med Dalens Pär Forsman – om utmaningar och förväntningar

Av , , 1 kommentar 0

För att följa upp mitt senaste blogginlägg ställde jag för ett tag sedan frågor till två spelare – en i Dalen och en i Thorengruppen (som ni kommer få ta del av inom de närmaste dagarna) – och först ut i bloggen är Dalens Pär Forsman som jag vågar påstå har blivit en publikfavorit med sitt fysiska sätt att spela och sitt alltid hårda arbete på planen.

Det jag ville veta var hur Pär upplever att Dalen hanterat ännu en säsong av att laget tappat viktiga spelare – något som ställt allt större krav på de spelare som blivit kvar där han tydligt är en av de spelare som ska leda Dalen genom den kris laget mer eller mindre haft inför och under inledningen av säsongen. Jag ville även veta hur han ser på sin egen roll och målsättning och avslutade med lite frågor om favoritmotståndare.

I fet stil kan ni utläsa frågorna så som jag ställde dem. Enjoy!

Källa: www.ibkdalen.se

 

Hej Pär!

Inför säsongen tappade ni ett flertal skickliga spelare och värvningarna som gjordes har framför allt handlat om unga spelare som aldrig spelat i SSL tidigare. Hur har detta påverkat er som lag och har ni behövt anpassa ert sätt att spela och tänka där ute på planen? Har det påverkat er målsättning som grupp?
Ja men precis vi tappade många skickliga spelare men det är något vi som lag är rätt vana vid och självklart påverkar vårat spel. Jag tror inte det ändrat sättet vi spelar på men tror mest det påverkar genom att vi är många nya och det tar tid att lära sig ett nytt spelsystem. Sedan har det inte påverkat vår målsättning, vår målsättning är att ta poäng i varje match och det är fortfarande så.

 

Har förutsättningarna som nämndes i föregående fråga påverkat din roll i laget? Vi upplever dig som en av de bärande spelarna som ”ska göra det” och ”visa vägen för de unga spelarna”, något som är särskilt viktigt denna säsong – delar du denna uppfattning? Hur ser du på detta ansvar för dig och dina mer erfarna lagkamrater?
Självklart har det påverkat men det är något jag trivs med. Känner också att det är ett steg för min utveckling att få ännu mer ansvar och hjälpa att leda laget. Jag anser att i ett lag som oss så krävs självklart bärande spelare och vi måste gå i bräschen med snack, energi och visa vad som krävs men det krävs även ett stort ansvar på de nya spelarna att vara intresserade. Det går inte bara åka ryggsäck utan gäller att alla strävar åt samma håll!

 

Hur har inledningen på säsongen gått för er som lag tycker du? (väldigt öppen fråga: du kan till exempel välja att lyfta positiva saker, negativa saker eller ge ett nyanserat svar)
Svår fråga. Tycker att vi har haft en hög högsta nivå men har haft svårt att hålla en jämnhet. Där vi bara ibland kommer upp i den nivå som vi faktiskt besitter.
Så måste säga att jag har högre krav på oss än var vi placerar oss i tabellen samt hur många poäng vi dragit in.

 

Vad är er målsättning för säsongen? Undvika bottenstriden – ta en slutspelsplats – något annat?
Vår målsättning som jag berättade om tidigare är att ta poäng i alla matcher. Och gör vi det kan vi nå en slutspelsplats så det är självklart målet samtidigt så ska vi vara realistiska och då i dagsläget kanske vi ska ha först fokus att lämna bottenstriden helt innan vi tittar uppåt.

 

Om vi i stället tittar närmare på säsongen för dig – hur tycker du att det gått för egen del? Hur ser din egna målsättning ut? När säsongen summeras – vad hoppas du själv kunna ta med dig från säsongen?
Ja min säsong följer väl lite i lagets bana. Tycker jag började säsongen rätt knackigt där min timing var helt off. Jag sprang runt och var rätt frustrerad och det är inte något positivt! Men däromkring när vi spelade svenska cupen så släppte frustrationen och känns som man har kommit in på rätt spår igen.
Och nu de absolut senaste matcherna känns det som samspelet och självförtroende börjat växa också! Så förhoppningsvis kan man leverera ännu mer sista delen av säsongen.

 

Jag måste även passa på att fråga om en sak vi diskuterade på läktaren inför matchen mot Hagunda där det nästan kändes som om du ville bekräfta vår gissning med ditt fantastiska mål: Har du det hårdaste slagskottet i Dalen?
Haha ja det vågar jag nog säga att jag har. Är nog kanske Ahlbäck som kan utmana i slagskott men tror jag skulle vinna😎

(Länk till en video med Pärs slagskott mot Hagunda)

 

Vilken motståndare i SSL möter du helst och varför?
Helst så möter jag nog Thorén. Finns inget bättre än vinna över dom. (Kanske syntes förra matchen)😅 men utöver våra derbyn så är det nog Storvreta. Vet inte vad det är men är alltid extra taggad när vi spelar mot dem. (Min notering: observera att frågorna alltså ställdes till Pär som besvarade dessa innan Storvreta-matchen – oj så rätt han fick va? Bifogar ett utklipp för de som eventuellt har missat denna sensationella skrällseger och debuten för vår andremålvakt Alexander Ljungström som briljerade!)

Källa: www.expressen.se

 

Det brukar bli intressanta möten mellan er och lokalrivalen Thorengruppen. Hur förbereder man sig mentalt för en sådan match och hur behåller ni lugnet när det hettar till som allra mest?
Jag har inget speciellt sätt som jag förbereder mig på mentalt. Utan oftast är man nästan överladdad, man studsar som fram under dagen. Så för mig handlar det mycket om att lugna ner mig. Brukar jag göra genom ta några extra skott innan match sen brukar det räcka så.

Svårt att förklara hur man håller sig lugn när det hettar till men är man fokuserad så försöker man göra det som är bäst för laget. Brukar säga ”att man ska vara het i ben och kropp men ha kyla i skallen”

Besvikelser – själadödande artiklar och om två borträknade Umeå-lag

Av , , Bli först att kommentera 1

Det är alltid lite svårt att blogga med långa mellanrum eftersom frågan då alltid blir vad jag ska välja för ämne, vilket indirekt betyder att jag väljer bort en massa saker. Jag måste dock förlika mig med tanken på att jag inte har tiden eller orken att fånga upp allt och i stället får vara ett ställe för mig att bara skriva det jag känner för, när jag känner för det. Men för att stanna kvar kort i ämnet om alla de saker att välja mellan har det den senaste tiden definitivt funnits bra ämnen att välja mellan. Damernas övertygande framgångar i allsvenskan norra som kryddades med en riktigt härlig match i toppmötet mot Kais Mora eller kanske herrarnas otroliga bedrift att bortaslå Storvreta med 1-0 och Alexander Ljungströms SSL-debut där han alltså höll nollan mot ett av seriens bästa lag. Nej, det som fick mig att bestämma mig för att dra igång lite grann igen var när bägaren rann över lite för mig i insikten att det knappt skrivs något som lockar mig alls om innebandy längre.

Missförstå mig inte nu, det finns fortfarande en del kvalitativa artiklar som skrivs om innebandy, men de gömmer sig ofta bakom betalväggar på lokala tidningar och jag tycker att vi allt mer ser ett återhållsamt förhållningssätt till skrivande om innebandy i stort. Mer eller mindre varenda artikel som skrivs, med undantag från de artiklar jag inledningsvis nämnde, är uppenbart skrivna för utfyllnad eller för clickbaitande. Det är tråkigt för sporten, eller kanske är det bara tråkigt för mig som innebandynörd att det inte finns något större utbud (eller intresse?) för ett innehåll skrivet av människor som faktiskt följer sporten, tittar på matcherna som refereras och så vidare. Jag menar, för mig är det helt själadödande att läsa nyheter som är automatiskt genererade och formuleras på ett sätt som ska ge intrycket av levande text. Och det blir tyvärr inte mycket bättre om det visserligen finns en människa bakom en nyhet, men där denne uppenbart bara ögnat igenom ett matchprotokoll för att dra några halvhjärtade slutsatser såsom att ”spelare Y gjorde en bra insats med sina två mål och en assist”. Det finns redan en kraftig bias om att spelare som gör poäng är spelare värda namnet, men det är inte allt som gör spelaren, laget eller prestationen.

För att komma till poängen jag försöker göra är dock att problemet detta skapar är att ämnena som det skrivs om tenderar att bli platta och sakna analyser eller något större läsarvärde. Det är lätt att konstatera att Dalen har färre poäng denna säsong än föregående säsong, men också ett ganska ointressant ämne om innehållet slutar där. Jag vill ha analyser – värderingar – åsikter – tankar – något som ger lite jävla liv till artikeln och som skapar lite surr och intresse för sporten, laget, spelaren, serien eller vad som helst egentligen. Men de här döda vinklarna och avsaknaden av engagemang tar död på sidan hos mig som är den inneboende innebandynörden och jag har bara känt att jag måste säga det.

Ironiskt nog, men ganska typiskt för mig, är att jag faktiskt inte kom till poängen, eller åtminstone inte till ämnet för detta inlägg. Nå, upprinnelsen men knappast anledningen till min frustration var i alla fall att jag läste en artikel på innebandymagazinet där denna säsong jämfördes med förra säsong på herrsidan och där lyftes ”Umeå-lagen” (Dalen och Thorengruppen) fram som de största besvikelserna hittills på grund av sina dåliga tabellplaceringar och poängen de plockat. Både Dalen och Thorengruppen har tappat poäng jämfört med förra säsongen och i skrivande stund har det börjat pratas om huruvida de är borträknade ur slutspelsjakten och samtidigt har de båda dragits med risken för att hamna i bottenstriden under en tid.

Säsongen har kantats av förväntningar och snack inledningsvis om att Dalen skulle åka ur och det förekommer vanliga citat från spelare under sändningarna där man uttalar saker såsom att det är förvånande att Thorengruppen ligger där de ligger, med tanke på laget de har. Jag är benägen att hålla med dem i de uttalandena som rör Thorengruppen, men det som förvånat mig då är samtidigt att detta alltså inte är ett ämne värt att skriva något om eller följa upp? Varför ställs inte Dalen och Thorengruppen till svars för deras upp- och nedform, om förväntningarna de haft på sig (typ: ”Dalen åker ut – Thoren går till slutspel”) och hur känns det egentligen att bli borträknade så här tidigt? Visst fan kommer ni jaga Mullsjö och Linköping så länge chansen fortfarande finns? Har jag bara missat alla sådana artiklar eller varför frågar ingen Dalen som är en av SSL:s mest historiska klubbar hur det känns att ingen tror på dem och hur är det att leva med kniven mot strupen när lagen underifrån nafsar en i hälarna? Och hur känns det för Thoren att plötsligt ha favoritskapet och förväntningarna på sig, men inte riktigt lyckas leva upp till förväntningarna (ännu?)…?

Jag har inget storhetsvansinne och jag är verkligen långt ifrån den skickligaste skribenten och mina analyser har inte samma djup som många med mer och bättre erfarenhet än mig kan erbjuda och det blir tydligt i princip varenda gång jag pratar med inbitna innebandypersoner hur mycket jag faktiskt inte har någon aning om, men jag vill åtminstone försöka dra mitt strå till stacken för att bidra med innehåll som inte bara är omskrivna matchprotokoll eller ett överromantiserande av poängtabellen. Och mitt första steg i detta, förutom detta raljanta inlägg, kommer vara i form av två kommande inlägg där jag ställt frågor till en spelare i Dalen och en spelare i Thorengruppen för att försöka fånga upp deras känslor av säsongen, förväntningarna och på en del annat. Två profiler som jag vågar påstå sticker ut och gör intryck på alla som följer SSL-herr och som följer våra kära Umeålag.