Dalentankar – Om två lag med helt olika utgångslägen

Att vara supporter är på många sätt ett privilegium, att få känna starkt för sitt lag och vara en del av den gemenskapen är fantastiskt – för det mesta. I lägen som dessa – jag syftar så klart på herrlagets situation – är det dock en ständig klump i magen, mardrömmar och en naggande känsla av oro i bakhuvudet. Många kan inte relatera till den känslan. För vissa är sport bara ”vuxna människor som jagar en boll” eller så är det som en knapp folk slår av eller på – kul att följa laget när det går bra, men när det går dåligt stänger man av bara. Slutar gå på matcher, låter laget sköta sig själva tills det vänder igen. Jag har ingen sådan knapp och har aldrig varit en medgångssupporter. Jag firar våra framgångar och sörjer våra motgångar och jag följer med på resan ned till allsvenskan om det är dit vägen leder oss.

Jag har påbörjat ett antal inlägg, men inte kunnat skriva färdigt dem. Anledningen? Det svåra läget herrarna satt sig i inför säsongsavslutningen med en allt för äkta risk att det faktiskt kan bli utträde ur svenska superligan om det vill sig illa. Det har funnits och finns så mycket jag vill säga, men som är svårt att uttrycka. Ett frustrerat ”Varför har ni satt er själva i denna sits Dalen?”. Samtidigt är det inte så enkelt. Det har varit små marginaler som varit avgörande egentligen för hela säsongen och det är otroligt ledsamt att samla på uddamålsförluster, förlorade poäng vi skulle haft, stolpar ut osv. Faktum är dock att vi nu har kniven mot strupen – men, och det är ett stort men, vi har allt i egna händer. Med två omgångar kvar, två poängs ledning och en fördelaktig målskillnad som skiljer oss från Hagunda är det viss fördel Dalen – men det är fan inte läge att slappna av eller andas ut. Ingenting är färdigt ännu och det är nu om någonsin vi ska plocka fram våra bästa insatser för säsongen. Att nolla Storvreta borta tidigare under säsongen var bra – nu krävs samma helhjärtade hjälteinsats mot Växjö och Gävle! Dalen har en potential som man inte lyckas plocka fram tillräckligt ofta, men den måste fram nu i slutomgångarna!

Dalen har ett fåtal bärande spelare som har gjort vad de kunnat för ett sargat lag som förlorat allt för många nyckelspelare under allt för många säsonger i rad. Laget är under ombyggnation och har fått mycket kritik för att ha gjort för lite för att förbereda sig för detta. Åker man ur nu kommer den kritiken förstås förstärkas, klarar man sig kvar är det upp till bevis och läge att växla upp inför nästa säsong. Dalen har en del att bevisa, men jag tror på Dalen. Jag har själv inte mer än ungefär tio år som innebandynörd, men jag minns mycket väl att Dalen varit i den här situationen förut och återcementerade sig som ett slutspelslag trots att man nära åkte ut superligan och i princip levde på trion Alexander Bodén, Ketil Kronberg och Johan Eriksson som höll oss kvar. I dag är det bara Kronberg som är kvar från den trion och det är andra spelare som måste kliva fram och leda laget igenom motgångarna, knyta nävarna och säkra kontraktet. Vi har sådana spelare i laget – klarar de av uppgiften? Det återstår att se.

Ett lag i harmoni
Ett lag som har ett helt annat utgångsläge är vårt damlag som redan tagit hem allsvenskan norra och har gått som tåget hela säsongen. Det som slagit mig under säsongen och som jag tycker är uppenbart när Dalen spelar är att det här laget är sammansvetsat och hungrigt på ett sätt som ger mig en stark tro på att det kan nå långt – kanske hela vägen till SSL. Kvalet kommer inte att bli lätt och det finns motståndare där att se upp för – inte minst Kais Mora. Jag och Maria fick dock chansen att prata en stund med Dalens tränare Caroline Stattin tidigare i veckan och även om jag inte ska citera henne här var det väldigt intressant att höra hennes tankar om laget och det som är uppenbart är att det finns en otroligt stark sammanhållning i laget och en tro på vad de gör.

Något som också är återkommande uppenbart för mig när jag pratat med tränare och spelare i Dalen genom åren är hur seriösa Dalen är och hur väl de tar hand om sina representanter. Tränare ges tid och möjligheter att utvecklas och bygga upp något över lång tid. Det finns en trygghet, stöttning och tro på långsiktighet som känns väldigt seriöst. Jag själv tillskriver det en välmående och efterlevd värdegrund och i en värld där tränare får gå så snart motgångarna skymtas i horisonten blir jag ännu stoltare över Dalens hållning att sträva efter långsiktighet – att utveckla och behålla tränare hellre än använda dem som syndabockar.

På söndag spelar både damerna och herrarna hemmamatcher – passa på att göra en heldag av det med mig och Maria och häng på Umeå Energi Arena från kl. 13! Nu kör vi Dalen – mot säkrat kontrakt och kommande kvalspel! Kämpa Dalen!