Den viktiga marktäckningen

Av , , Bli först att kommentera 3

För att lyckas få en välskött rabatt är det viktigt att täcka jorden så att ogräsen inte kan få plats att gro. Både jord och växter mår bra om de får ett skyddande täcke av låga marktäckande växter eller annat täckande material. Fukten från marken stannar kvar, vilket är bra för maskar och mikroliv. Det hindrar också ogräs från att få fäste.

Det finns massa material att använda när man täcker marken. Det kan vara gräs, som jordförbättrar, gödslar och kvarhåller den fukt som finns i marken.

Man kan använda sten och grus som värmer jorden, kvarhåller markfukt, utjämnar dag och nattemperaturen samt syresätter rötterna när en del av materialet har sjunkit ner i rabatten

En markduk är bra att ha och håller marken fuktig och minimerar ogräsrensningen. Ett tips är att lägga tidningspapper under duken, så blir det svårare för det fleråriga ogräset att komma upp. Ogräs behöver ljus för att växa och om det är bra täckt så dör det mesta efter en säsong.
Gör en öppning i duken för växten. Täck sedan markduken med t ex bark, färgad flis, grus eller sten. Ogräs som kommer upp i planteringshålet får rensa bort så det inte hinner få fäste.
Om du ska använda täckbark på markduken, ska det läggas på minst 5 cm bark. Bark är ett användbart och vackert täckningsmaterial. Efter några år har täckbarken blivit jord och det är dags att förnya med ny bark.
Tidningspapper också bra att använda vi täckning. Jag lägger utvikta dagstidningar i mina rabatter och ovanpå det så lägger jag ett lager 5-10 cm ogräsfri ”lyxjord” och där planterar jag marktäckande växter. På ett par år har tidningen förmultnat och den marktäckande växten vuxit samman. Man kan prova sig fram hur tjockt tidningslager och vilka tidningar som funkar bäst. Dock tror jag innehållet i texten spelar mindre roll.

Mina senaste inköp till trädgården

Av , , 1 kommentar 3

Rosa rugosa ’Örtelius’

"Örträskrosen är en kraftigt växande buskros med tydliga vresrosdrag. Växtsättet är kraftigt, tätt och brett med upprätta eller svagt bågböjda grenar. Den blir 2-2,5 meter hög och lika bred. Den skjuter rikligt med rotskott. Tätt taggig, med både borst-, nål- och raka taggar. Bladen liknar vresrosens, men är ljusare gröna, tunnare och inte lika läderartade. Blommorna är medelstora, fyllda och skålformade. Färgen är rosa till mörkt rosa och bleknar något. De sitter ensamma eller i fåblommiga klasar. Doften är medelstark och frisk. Blomningen inleds efter midsommar, och efter huvudfloret fortsätter busken att blomma med enstaka blommor ända fram till frosten. Den får talrika nypon, stora och klotrunda eller plattrunda, och är enligt uppgift utmärkta till nyponsoppa.

Örträskrosen växte ursprungligen i Viktor Örtelius trädgård i Örträsk. Han var en mångsidig man; skräddare, brevbärare, apoteksombud och trädgårdsälskare. Hans hus och trädgård finns inte kvar idag, utan jämnades med marken för ett vägbygge. Men innan dess hade bybon Irma Öhrmans observanta ögon hittat den speciella rosen, och räddat den till sin egen trädgård. Irma skötte om kyrkogårdsplanteringarna och "De tröttas park" i Örträsk, och hon såg till att rosen spreds till andra trädgårdar i byn. Tack vare henne blev Örträskrosen också föremål för undersökningar av SLU på 90-talet.

Det kan tänkas att Örträskrosen är en korsning mellan en vresros och kanelrosen, Rosa majalis. Men vidare undersökningar av rosens ursprung kommer att genomföras.

Örträskrosen finns under namnet Rosa sp ’Örträsk’ och Rosa rugosa ’Örtelius’. Irma ansåg att rosen borde uppkallas efter Örtelius, så vi föredrar att använda det namnet."

 

http://www.ortrask.se/historia/2007/0728rosen.htm