Kenneth Bodin

Företagande, forskning och förströelse

Etikett: sverige

Mer innovation i Sverige med simulering (del 1)

Av , , Bli först att kommentera 1

AGX Cable Simulation

Nationens Agenda

Jag har fått i uppdrag att samordna framtagandet av den Nationella Agendan inom "Systemsimulering och simulatorer", vad gäller de små och medelstora företagen inom denna bransch. Agenda-arbetet görs initialt i samarbete Linköping-Umeå-Lund, men hela landet inbjuds att deltaga.

Nå, det lät då rätt så smalt och inte så viktigt tänker någon. Min syn på det är förstås en helt annan.

Simuleringar – vetenskapens tredje ben

Nobelpristagaren i fysik, Ken Wilson, gjorde viktiga insikter i hur universums olika skalor för tid och rum hänger ihop, och myntade begreppet om simuleringar och datorberäkningar som vetenskapens tredje ben:

-Together with theory and experimentation, computational science now constitutes the ‘third pillar’ of scientific inquiry, enabling researchers to build and test models of complex phenomena.

Ok, simuleringar har alltså en viktig roll i att utvidga det mänskliga vetandet om naturen och universum. Hyfsat viktigt.

Simuleringar som drivkraft för innovation och produktutveckling

Men jag nöjer mig inte där. Idag är det ytterst få produkter för den globala marknaden som inte modelleras och simuleras virtuellt innan de blir riktiga produkter. Simulering är idag också ett hjälpmedel för design, optimering, testning, konstruktion, tillverkning – och inte minst också ett verktyg för vår kreativitet. Med hjälp av simulering vågar vi idag göra större kreativa hopp till nya produkter. Det beror till stor del på att simulering kan korta tiden från idé till färdig produkt. Om den tiden är för lång kommer nämligen den ursprungliga idén att vara antik när väl produkten når marknaden! Simulering kan också höja kunskapsnivån tidigt i ett projekt och hjälpa oss till rätt beslut när det fortfarande finns tid att göra stora förändringar i design.
Med simulering kan vi också kommunicera våra idéer bättre med varandra, inte bara mellan specialister utan också så att designers, ingenjörer, kunder, finansiärer mfl både kan samarbeta bättre men också fatta snabbare gemensamma beslut, vilket i sig höjer innovationstakten och samarbetsförmågan.
Krasst ekonomiskt brukar man konstatera att det kostar mycket lite att rätta misstagen i en produkt tidigt i processen, och väldigt mycket om det görs sent i processen. Därför gör man lämpligen misstagen så tidigt som möjligt, och redan i den virtuella modell som man simulerar. Det här gäller för all del också icke-fysiska produkter. Den som vill ge sig på att utmana tex Facebook rekommenderas definitivt att försöka simulera människors beteenden för att på så sätt optimera sin produkt – åtminstone som ett av de verktyg som används.

Simulering är alltså helt centralt inte bara för mänsklighetens kunskapsutveckling, utan också för allt vi innoverar, designar och bygger. Övertygad nu då?

Simuleringar – en egen bransch

Vilka gör då detta möjligt? Jo, mycket av detta är förstås förpackat i programvarulösningar. Jag ska här begränsa mig till ett visst segment, nämligen de som utvecklar programvaruverktyg som stödjer fysisk produktutveckling och de som utvecklar simulatorer, tex fordons- och flygsimulatorer. En traditionell benämning på detta område är PLM som i product life management. Fast egentligen vore det bättre att använda innovation istället för management, så product life innovation, PLI, vore en bra benämning som också leder till lite eftertanke.

Den globala PLM-marknaden
Totalt sett finns det tusentals företag eller mera som utvecklar och säljer såna här verktyg i världen. De största har närmare 10.000 anställda vardera men deras verksamhet är ändå rätt okänd för allmänheten. Exempel bland de största är:

  • Dassault Systèmes, 9600 anställda, omsättning 15 miljarder kr, grundat 1981
  • Siemens PLM, 7600 anställda, omsättning 13 miljarder kr, grundat 1963 (Siemens 2007)
  • Parametric Technology Corporation, 5600 anställda, omsättning 7 miljarder kr, grundat 1985
  • Autodesk, 6500 anställda, omsättning 13 miljarder kr, grundat 1982
  • ANSYS, 2200 anställda, omsättning 4.6 miljarder kr, grundat 1970
  • MSC, 990 anställda, omsättning ca. 1.5 miljarder, grundat 1963
  • LMS, 1200 anställda, omsättning ca 2 miljarder, grundat 1980
  • Mathworks, 2400 anställda, omsättning ca. 4.7 miljarder, grundat 1984
  • Wolfram Research, 400+anställda, omsättning ca 900-1000 msek?, grundat 1987
  • Altair Engineering, 1500+ anställda, omsättning 2.5 miljarder kr, grundat 1985
  • CAE, 8000 anställda, omsättning 10.6 miljarder kr, grundat 1947

Det alltså hyfsat big business ute i vida världen och utan tvekan en helt egen bransch. Programvaror från dessa företag återfinns i all svensk industri och kostnaderna torde också gå att mäta tydligt i Sveriges handelsbalans.

Våra svenska hjältar

Bland de svenska företagen har vi exempel som,

  • COMSOL, omsättning 335 msek, 200+ anställda, grundat 1990.
  • Equa, omsättning 10 msek, 11 anställda, grundat 2001.
  • Dynasim, omsättning ca. 25 msek, ca 25 anställda, grundat 1992. Uppköpt av Dassault.
  • Mathcore, omsättning 15 msek , 17 anställda, grundat 2002. Uppköpt av Wolfram.
  • Modelon, omsättning 21 msek, 16 anställda, grundat 2004.
  • Oryx, omsättning ca 50 msek, ca 45 anställda, grundat 1998.
  • Algoryx, omsättning ca. 10 msek, ca 14 anställda, grundat 2007.

Möjligen med undantag av COMSOL så var ju det då inte fullt så imponerande siffror som ovan… Men liten kan bevisligen bli stor!

Simuleringsbranschen har vuxit med hjälp av industrin

De stora globala aktörerna har nästan uteslutande vuxit fram i mycket nära relation till fordonsindustri och flygindustri, tex med koppling till GM, Ford, McDonnell Douglas, Boeing. Och tänka sig, även Sverige har ju en helt fenomenal industrihistoria, med flyg-Saab, Saab, Volvo cars, Volvo CE, Volvo Trucks, Scania, Atlas Copco, Husqvarna, och många fler. Denna svenska industri har också bidragit till att vi har världsledande komponentutvecklare, tex SKF, Autoliv och Haldex för att ta tre exempel.  Det handlar om synergi! Men vi har nästan inget alls inom PLM-programvaror. Varför?

Som en jämförelse omsätter ABB Process Automation 55 miljarder kr och har 28400 anställda, och mycket av detta går att härleda till samarbeten mellan Asea och svensk process-industri under decennier, som sedan växlats ut mot världsmarknaden där denna del av ABB nu har 23% marknadsandel. Här har alltså tillväxtmekanismen faktiskt fungerat strålande.

Ett annat känt case är Ericssons historiska samarbete med Televerket, som hjälpt Ericsson till en global marknad som är magnituder större än den svenska marknaden.

Nå, självklart finns det också mycket PLM i Sverige. Våra största ingenjörskonsult, nyss sammanslagna ÅF/Epsilon har ca. 6800 anställda och omsätter 7.8 miljarder kr. En stor andel av dessa är civilingenjörer som använder PLM-verktyg dagligen. ÅF/Epsilon har strategiska avtal med många av de stora programvaruleverantörer jag redovisade ovan, men har själv en mycket begränsad utveckling av programvaruprodukter. Det anses oftast inte förenligt att kombinera konsultverksamhet med utveckling av programvaruprodukter.  Icke desto mindre är det dock så att många av de stora PLM-utvecklarna också har en relativt omfattande konsultverksamhet, och menar att det är nästan omöjligt att utveckla programvaror utan att också arbeta med dess användning.

Möjligheter med en stark simuleringsbransch i Sverige

Jag tror att vi också hade kunnat ha programvaruföretag inom PLM med 5000-10000 anställda eller fler i Sverige och med en rejält stor marknadsandel globalt.

Varför har vi inte det då? Och behöver vi det? Vad ger det för möjligheter? Och hur ska vi då få en sådan utveckling?

I del 2 av den här bloggen återkommer jag till en analys om varför vi inte har det, varför det är helt centralt att vi får det, och även varför Sverige har helt unika förutsättningar att bana nya vägar för att nå dit – och HUR vi ska göra!

Stay tuned!

 

Discalimer: Innehållet i denna blog är personligt och inte representativt för den nationella agendan, Umeå universitet eller Algoryx. Men det borde det vara 😉

Om du finner faktafel, eller tycker det saknas något (t.ex. exempel på svenska företag) så är du välkommen att höra av dig!

Bilderna tillhör Algoryx Simulation AB, respektive Oryx Simulation AB.