Kan man välja lycka
Go´vänner, det krävs en hel del mod för att våga vara modig. Ställ detta i kubik när allt här i världen tenderar att göra ont. Ju mer rädd en människa tenderar att vara desto mer mod krävs det. Detta är inte att underskatta. Skulle du själv vilja vara en rädd människa? Inför detta faktum prövas din ödmjukhet – något som är motsatsen till högmod.
Mycket ligger sålunda hos mig själv. Det verkar tydligen som att jag kan välja hur mitt liv ska te sig. Jag väljer om jag ska vara modig, om jag ska vara rädd och jag ska välja ödmjukhet före högmod – och jag ska välja att bli sårad eller förbannad. Det är kanske så att jag ska känna mig tacksam över att få möta mina fiender – och låta dem bli mina läromästare.
Väljer jag detta så finns en förutsättning att jag kan börja älska mig själv – och därmed kunna förlåta. Klart är att jag försvagas av att fördöma andra.
Jag lever igenom att göra egna val.
Jag väljer att var lycklig, stark och mindre rädd.
Klart är att jag är andlig. Ett magiskt förhånlingssätt till tillvaron. Det är först när vi ser vinden röra sig i löven som vi anar att vinden finns. Andlighet är också som med hjärnkiruren som under trettio år opererat massor hjärnig, men aldrig någonsin aldrig sett en enda hjärna.
Det är andlighet.
Har stött ihop med en lång rad atisiter som velat döda min andlighet. Men vad de gör är att de tror på något som inte finns. I det fallet är vi lika.
Senaste kommentarerna