Snäll i solskenet

Fortsatt sol. Av gårdagens solstrålar känner jag en lätt irritation på armarna och uppe på flinten. Skulle ha burit keps, men glömde det. Men tänk vad lite värme kan göra med ens sinne. Tinade genast upp en aning. Det gällde även alla andra, för plötsligt gick det att möta folks blickar, bjuda på ett leende och få ett tillbaka. Kyla och regn kan verkligen göra folk allvarsamma. På samma sätt som solen och värmen kan göra människor glada, rent av uppsluppna.

Igår hyrde jag en bil för att kunna göra en fem dagar lång/kort turné till Västerbottens inland; till Baklandet med omnejd (Bäckmyran, Maltträsk, Arvträsk, Siksele). I vackra Siksele ska vi den 16 juli diskutera  berättar- och konstprojektet ”Bland ved, rabarbersaft och penseldrag”. Nu börjar min del i projektet att sitta på plats, en trettio minuter lång version av romanen ”Vedtjuven” som jag gav ut 2012. Har funnit en röd tråd och börjar känna mig trygg i mitt berättande – vilket gör att jag kan slappna av och släppa fram den humor som döljer sig i allvaret.Får höra vad mina kompanjoner (Linda och Ewa) tycker.

På torsdag är det dags för första träffen med den manliga bokklubben. Ryktet har spridit sig och två nya medlemmar har anslutet sig för att diskutera den plågsamma boken om Breivik ”En av oss”. Kul, spännande. Senaste jag var med i en bokcirkel var si så där 30 år sedan …

Ja, det blir nog en långpromenad även i dag. I går blev det nästan 11 000 steg, vilket känns i benen och syns på hälarna. Planen är att traska längs älven, in mot centrum och slå mig ner på ett fik, med en kopp kaffe, och skriva lite på ”Fisketuren”. Det är bra att i förväg lägga upp små planer om sådant som ska/borde göras,. Även i ”semestertider”. Personligen mår jag bra av struktur i tillvaron, mår absolut inte bra av att slungas mellan hopp och förtvivlan, eller få livet styrt av ständiga överraskningar.( Ps! Detta betyder inte jag är rigid eller tråkig.) Men jag får mer gjort om jag försöker att vara lite strukturerad. Det blir lätt att jag annars ”tänker” mig genom en dag, att jag ”fantiserar” om det som borde bli gjort – medan jag i själva verket ligger i soffan och glor på teven.

snäll

I övrigt ska jag försöka vara rysligt snäll den här sommaren. Det är väl en god plan? Det finns så många vinster med snällhet; en enkel handling som väldigt ofta ger en utdelning. Eftersom snällhet påverkar vårt belöningssystem, får dopaminet att pumpa, så upplever vi en njutning när vi utövar vår snällhet, samtidigt som en sådan handling ger en spridningseffekt. Yes! Alltså, den vi är snäll emot är i sin tur snäll emot en annan. Ja, det gäller kanske inte alla. I denna värld finns ju de som lider av emotionell lomhördhet, vilket innebär det som sägs, även det som är snällt, går in genom ena örat på dem och ut genom det andra. Ni vet de där typerna som istället för att lyssna in, står och stampar på stället medan de klurar på vad de ska säga när det blir deras tur att prata. Men var snäll mot dem ändå. Det kostar så lite.

Jo … Om ni nu tror att snälla människor är mesar, så har ni fel. För i begreppet snällhet ingår även modet att stå upp för det som är rätt, att säga emot när något är fel eller av ondo.

Go vänner, gå ut och möt världen och var snälla! Jo, rör er i solen, drick mycket vatten och köp en och annan Piggelin.

 

Etiketter: , , ,

2 kommentarer

  1. Maggan

    Har just avslutat din bok ”Vedtjuven”. Vilka härliga gubbar där i Bakvattnet.
    Man undrar hur mycket verklighetsbakgrund som ligger i botten när du skriver. Jag lånade den som e-bok på biblioteket. Ser fram emot din nästa.

  2. Kent Lundholm (inläggsförfattare)

    Kul att du gillade ”Vedtjuven”. Ja, vad är sant och vad är fantasier? En sak är klar, verkligheten övertrumfar ofta fantasin. I alla mina romaner finns verkliga förebilder och en del av det jag beskriver har faktiskt hänt på riktigt; som Isak och förbannelsen med hans skogskoja i ”All världens lycka”. I ”Konungarnas konung från Baklandet” så berättar jag om en man som verkligen har funnits, Valfrid Johansson från Bjurselefors. Storyn i ”Vedtjuven” bygger på en liten notis jag läste i en tidning, om en man som stoppade dynamit i ett vedträ för att hämnas på en vedtjuv. Sedan har jag ljugit en hel del – för det får man ju som författare. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.