Solstånd och piller

Sommarsolståndet. Årets längsta dag och årets kortaste natt. Ljusare än så här kan det inte bli. Är det inte just sådana här dagar vi längtar till när vintersolståndet tar strupgrepp på oss i mitten på december, när det är snödrev dagarna i ända, kylan piskar våra kinder och när det är kolsvart dag som natt. Jo. Egentligen borde man skaffa ett stort tält, resa det på en blomsteräng nära älven, krypa omkring i det gröna och söka efter fyrklöver och suga åt sig allt detta livgivande ljus dygnet runt. Jo, det borde man – om det inte vore så besvärligt.

I dag, trots sommarsolståndet i all ära, är det grått därute, i varje fall här på Pig Hill. Uppe på himlen finns en grå hinna av moln som försöker hindra ljuset. Korta nätter eller inte, denna natt har jag sovit sju timmar, ett mindre rekord. Men jag känner mig inte utsövd, mer tung och otymplig. Men så bär jag också på en gigantisk sömnskuld. Snart midsommar. Smider planer.

Detta ständiga spring på apoteket. Uttag som går omlott, där en medicin får hämtas ut på måndag, nästa på onsdag … Måste ständigt hålla koll på när recepten måste förnyas, jaga läkare som glömmer att skriva ut medicinerna, ringa sekreterare, kontaktpersoner som får jaga läkare X. Kolla på apoteksappen för att se om recepten kommit, kolla öppettiderna på apoteken, och om medicinerna kommer in sent tvingas jag ta bussen upp på NUS där det är kvällsöppet. Jaga recept, läkare, mediciner. Blir jävligt stressad, blodtrycket går upp. Jo, jag har försökt få till stånd en samordning, men det går inte. Har gett upp. Var i går på apoteket. Hon i kassan hälsade glatt, stamkund som jag är. Nu på morgonen fattas lik förbannat en medicin. Mitt fel, jo jag vet. Glömde säga till om just de sömnpillren i  går. Så nu blir det ringa igen och sen blir det ytterligare en tur till apoteket – om nu berörd läkare hinner skriva ut receptet idag.

För övrigt är man sitt eget projekt, man är till och med projektledare för sitt eget liv. Det har i alla tider funnits de som överlämnat detta till andra, kanske av bekvämlighet, ren lathet eller för att man fattar tycke för någon stark ledare som helt enkelt får ta över ens tyckande, ens möjligheter till egna val, ens fria vilja. Det är bekvämt när någon tänker åt en och fattar alla jobbiga beslut. Då har man förlorat sin själ och andlighet.