Besvärliga patienter

Stel och styv. Vissa dagar tycks medicinen mot min Parkinson fungera sämre. Idag är en sådan dag. Under eftermiddagen väntar ett besök hos min läkare, där det stora samtalsämnet torde handla om min usla sömn. Att sova i snitt fyra timmar per natt, lär försämra min Parkinson och vara ett hot mot svängningar i min bipolära sjukdom. Om jag inte håller koll och talar för min sak, så blir inget gjort. Samtidigt riskerar jag att uppfattas som en besvärlig, grälsjuk patient.

despair-513529_960_720

 

Tyvärr blir ”de tysta” patienterna i mångt och mycket lämnade åt sitt eget öde. Tro jag det. Det råder en ständig brist på specialiserade läkare och man får vara glad åt att träffa en som går sin ST-tjänstgöring (läkare som ämnar att specialisera sig.) Inom psykiatrin har jag på sistone fått träffa en ST-läkare, medan det är ett ständigt byte av underläkare i den somatiska vård.

Jag börjar bli trött på att vid varje läkarbesök försöka sammanfatta mina åkommor och vilka mediciner som inte fungerar. Det är inte rimligt att 75 procent av besökstiden går åt till beskriva mina sjukdomar och de besvär jag haft under årens lopp. Vid samsjuklighet, som jag lider av, måste båda åkommorna behandlas samtidigt – inte lite av en psykdoktor och lite av en läkare inom somatiken. Det har med åren blivit allt mer tröttsamt att ständigt vara på tårna och vara en ”besvärlig” patient.

torgny
Torgny Lindgren på besök hos landshövding Georg Andersson.

När jag 1996 fick chansen att intervjua Torgny Lindgren, ställde jag några djupa frågor angående riskerna med att göra en bakåtpassning och om hur farlig en stubbrytare kan vara. På frågan om stubbrytaren svarade han: ”Den kan vara ohyggligt farlig. Ju starkare karl desto farligare blir den.” Klurade en stund på nästa fråga. ”Viket förhållande har du till Gud?” Då bolmade han så mycket med pipan att ansiktet försvann bakom röken. Allvarsamt svarade han: ”Det får du fråga honom om.”

sarabesok

Det var ett viktigt och trevligt arrangemang som landshövdingeparet Georg och Hjördis Andersson 1996 inledde med Folkbladet. Författare från länet bjöds in som sedan framträdde inför den publik som via lotten fick besöka residenset. Det var nog det roligaste uppdrag jag haft som journalist och kulturredaktör.

Danska-flaggan

 

I dag går danskarna till valurnorna. Det som hörs i rapporteringen är att danskarna (som ett slags föredöme) är flera år före Sverige med sina hårda tag i invandringspolitiken. I Danmark har socialdemokraterna kidnappat invandrarfrågorna av Dansk Folkeparti. Är det den utvecklingen som väntar i Sverige – att S vingklipper Sd genom att lansera deras hjärtefrågor? I det danska valet tappar Dansk Folkeparti då man nu även attackeras från det högerextrema och rasistiska partiet ”Stram kurs”: Mörkermänniskor som skyr ljuset. Vad kan vi lära av det? Jo, att stollar kan ersättas med än värre stollar; sådana som helt  ogenerat säger sig vara rasister och som vill stifta speciallagar där Vi och Dom skiljs åt – mellan bättre slags folk och farligt, annorlunda folk som ska kastas ut.

För övrigt leder rädsla till att vi stänger in, stoppar undan, glömmer, gömmer, söndrar och gör oss okunniga. Rädsla och okunskap skapar de fördomar som blir till ”sanningar”.

Etiketter: , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.