Waldorf och Statle

Det gick bra hos tandläkaren. Noll hål. Fantastiskt! Inte ens nån gammal lagning som höll på att ramla loss. Ändå kom vi överens om tätare kontroller,då mina Parkinsonmediciner torkar ur munnen. Tungan känns dagtid som om den vore klädd i sandpapper och som hela tiden fastnar i gommen. Sugtabletter, munsköljmedel, suga på citronklyftor, äta isglass – jag har prövat allt. Visst, en tablett Läkerol får saliven att flöda – i 30 sekunder. Det är påfrestande. Det kan dessutom leda till tandlossning. Ser ni nån som är relativt ung och som tappat sina tänder. Inte är det för att denne slarvat med tandborstningen, utan beror vanligtvis på medicinbiverkan.

Waldorf och Statle satt idag inne på Mekonomen och spydde galla över allt och alla. Jo, Waldrof och Statle är förstås gubbarna på balkongen i TV-serien Mupparna. Två spydiga gnällspikar som häcklar allt och alla. I varje fall så påminde gubbarna i sofforna på Mekonomen om dessa två dockor. De verkade samspelta eftersom de sa en spydighet varannan gång, för att emellanåt hämta andan och säga: Jag håller med dig till fullo! Allt var åt helvete, särskilt landets samtliga politiker, till med de som representerade SD. De tjänade för mycket och borde straffas med att leva på en folkpension. (Skulle de bli bättre politiker då, tänkte jag säga, men lät bli).

För att inte tala om världens alla idrottsmän som tjänade mer på par timmar spelande, än vad deras två pensioner tillsamman drog in på ett år. (Undrar var de hämtar all statistik ifrån?) De höll på så en dryg kvart, då en av gnällspikarnas bil var klar att köras hem. ”Min kära fina bil”, sa gubben. Han var verkligen rörd och blev plötsligt ödmjuk vid tanken på bilen. Vad han körde? En gammal, rostig Ford. För det är bara ondskefulla kapitalister som kör omkring i nya bilar …

Suttit och förberett en lite märklig föreläsning, där jag ombetts att på ett lättsamt sätt prata halva tiden om psykisk ohälsa med utgångspunkt från min självbiografi ”Spring Kent, spring!”, och att under andra halvan berätta om min senaste roman, den tokroliga ”Män som spelar schack”. Svårt att finna balansen i en sådan föreläsning – men inget är omöjligt. Ser det  faktiskt som en utmaning. Bara jag inte blandar ihop böckerna …

För övrigt förstår jag kurdernas bitterhet mot Trumps beslut att överge dem och därmed ge Turkarna mandat att bomba kurderna sönder och samman. Kurderna som stred sida vid sida med amerikanarna i kriget mot terroristerna i IS.