Nya möten …

I helgen ska jag få hjälp av L. att skapa struktur i min lägenhet. Eftersom jag varit så flitig att packa så bor jag i en röra av kartonger och soppåsar – en konsekvens av att mitt flyttande hela tiden skjuts upp. Nu ska sjukvården kalla till nåt som heter Sip-möte – ett möte mellan kommunens handläggare och sjukvårdens experter. Nån parkinsonläkare borde väl kunna förklara för byråkraterna på kommunen att det finns stora risker för en parkinsonpatient att bo i en lägenhet med branta trappor. Vi har en viss förmåga att plötsligt ramla.

Allt mer finlir med Ester-texten. Små strykningar, små tillägg. Men plötsligt ryker fyra fem sidor på raken, ett helt kapitel där upprepningarna smugit sig in. Ändå så blir det en tjock bok, trots att 100 hundra sidor rykte de senaste korrekturläsningarna,så är 480 sidor kvar.

Snart besök på apoteket och sen gubbficka på Ullas ute på Västerslätt. Som vanligt inleds fikat med en genomgång av var och ens sjukjournal.

För övrig säger jag som gubben hemma i Baklandet: ”Om hä int jer en stövar eller en gråhunn, va äre då för en jävla hund?”