Konsten att tappa en tårta

Apropå på att vara en tårtbit, som jag så underfundigt hittade på i min förra blogg, så kom ”straffet” idag. Den fina tårta som jag under stor möda gjort till kära Lenas födelsedag, tappade jag i golvet. Smack! Så var den sagan all. Jag skyllde allt på herr Parkinson. Jag sa att han knuffat till mig, så att jag tappat den fina tårtan till golvet.

God, fin tårta innan den föll i golvet.

Grattis Lena, men utan tårta.

Fint väder – i övrigt. Ute i solen.

Fler avsnitt finns att lyssna på min podd.

Parkinson stjäl mitt språk.