Boklager i min tvåa
Har varit postgubbe under några dagar, då jag levererat beställda böcker till vänner och bekanta. Det blev några mil och några sålda exemplar av ”Älskade Ester”. Men det krävs många sålda exemplar innan förläggaren ska få igen det han lagt ut på tryckning, omslag, bindning, transporter. Även om många tror att att vi nu går omkring med buntar med sedlar, så är sanningen den att det lilla förlaget ligger ute med stora pengar. Känner mig ödmjuk att de verkligen tror på mig som författare och framförallt på den berättelse som jag skapat.
Även på Skogsmuseet säljer man böcker så att det står härliga till. Mer lär det bli när Esterdagen går av stapeln den 10 juni nere på Gammplatsen i Lycksele. Är vädret fint kan det komma många besökare.
Har böcker över i hela lägenheten och fler är på väg. Min lägenhet ska vara ett mellanlager som ska förse Lycksele med böcker. Har försökt bära de tunga lådorna, men stått på näsan. Tur att förläggarens som körde hit böckerna från Skellefteå
Har dåligt med ork, men mest bekymmersamt är att stresståligheten är lika med noll. Måste leva strukturerat, förberedda det som ska genomföras, inga överraskningar. Är jag lugn går jag hyggligt med käpp, vid stress blir det rollator.
Hur det ska gå när hundratals Lyckselebor vill ha sina böcker signerade den 10 juni vid Ruselegården, vet jag inte. Förtränger det. Jag får förlita mig på stämpeln jag köpt ifall händerna börjar skaka.
Inte bara förlaget och dess förläggare tror på mig, då jag med en månads mellanrum fått två stipendier.
Länge leve Författarfonden!
Senaste kommentarerna