Hotet mot de små förlagen

En resa norrut genom ett kokande land.

Det är inte ofta som jag sover med öppna fönster och med flera fläktar surrande intill sängen, och ändå plågas av värmen. Vi anlände till i går till Skellefteå, efter ett besök hos Johansson ute i hans fina stuga i Getskär (Sikeå), där många berömda schackturneringar spelats (som delvis varit underlag för min förra roman ”Män som spelar schack.” Utmattad av värmen somnade jag tidigt – och vakande ett flertal gång av våldsamma ”senadrag”,  i vaderna. Obalans i kroppens vätskor.

Besökte i går min förläggare Göran Lundin på det lilla förlaget Ord&visor, som överlämnade ett par exemplar av andra upplagan av ”Älskade Ester”; denna gång tryckte i Sverige och i Danskt band, med halvmjuka pärmar. Böckerna blev riktigt fina.

 

Portot för var Esterbok höjs till 120 kr.

MEN … Det hänger ett stort, svart orosmoln över förlaget och alla andra mindre förlag i landet, som till stora delar säljer böcker till läsare, bibliotek, bokhandlare – antingen genom att vara ”postgubbar” eller lagra sin upplagor hos grossister som sköter om att skicka ut läsarnas beställningarna och leverera böcker till bokhandlare och bibliotek. Även om det är dyrt, så är det nödvändigt för Ord & visor som säljer så pass många titlar per år.

Nu kommer den stora chocken som hotar många mindre förlag: En chockhöjningen av portot som äter upp stora delar av vinsten.

Ta min roman ”Älskade Ester” som exempel, som väger ett 1,1 kg med sina 600 sidor, vars porto redan tidigare legat högt: 90 kr per bok. Med den nya portohöjningen ökar kostnaden för var bok till 120 kr (plus 30 kr per bok). Det blir en rejäl merkostnad för en roman vars första upplaga såldes slut efter 3 veckor! Med ett F-priset 160 kr (det pris som bokhandlare, bibliotek får köpa ett exemplar för), blev vinsten 35 kronor för förlaget och 35 kr till författaren.

Ökade portokostnader med 30 kr per bok.

Nu har portot för samma bok höjt till 120 kr per bok, leder till att med den andra upplagan sjunker vinsten rejält. Egentligen borde förlaget ta ut ett pris på över 300 kr/bok för att få en rimlig vinst per exemplar, men det når smärtgränsen för många läsare. Portohöjningen kan i vissa fall bli ett nollsummespel; Ingen vinst alls.

När förlaget sålde slut på 1:a upplagan på tre veckor, via förhandsbeställningar och genom vårt försäljningsställe i Lycksele (Skogsmuseet) så verkar folk tro att vi blivit smått rika på antal sålda exemplar. Icke. Redan tidigare portokostnader på 90 kr åt upp en hel del av vinsten – än värre blir det nu när portot ökar med 30 kr/bok. Det är en smärre katastrof.

Detta borde vara ett het ämne att skriva om.

Detta borde någon kulturjournalist skriva om. Ord & visor har bidragit till fatt berika den västerbottniska berättartraditionen. De har många gånger tagit hand om de författarskap som inte fått plats hos de stora förlagen – dessa Drakar som numera alltmer inriktar sig på ljudboksmarknaden. Det innebär på sikt även ett hot mot pappersböckerna. Färre pappersböcker kommer att ges ut, för att istället ta emot färdiga ljudboksmanus från en kader av nya ”författare”. En ljudbok som inte ”stör” lyssnarna med tillbaka blickar, märkliga ord, svåra namn på karaktärerna. Det ska vara lagom långa kapitel och en miljon cliffhangers. Man ska kunna med hörlurarna på, kunna lösa ett mord samtidigt som du joggar eller målar om huset. I det läget kommer de små förlagen att spela en viktig roll för att inte missa de berättelser som ”slaktas” till ljudböcker.

Ovan på detta: Chockhöjningen av portot.

Nu står hoppet till att jag lyckas sälja riktigt många av förlagets böcker under min höstturné (12 till antalet). Kanske kan jag motivera till stödköp från länets läsare. 100 sålda böcker skulle i varje fall täcka den senaste fakturan för det nya portopriset.

Under Esterdagen kom cirka 300 personer för att få sina böcker signerade.

Någon större hjälp av media är inget som jag hoppas på. Bra den lilla tidningen Lokaltidningen har visat intresse för det kulturfenomen som ”Älskade Ester” orsakat i Västerbottens inland – ”Esterfebern”.

På torsdag åker vi norrut. Ska överlämna ett beställt recensionsexemplar till NSD:s kulturredaktör som tycker att storyn om Ester verkar intressant – och ”Esterfebern” hos befolkningen i Lycksele med omnejd. Även andra tidningar och tidskrifter har hört av sig. Medan länets kulturredaktioner kniper käft.

Det är sorgligt.

Etiketter: , , , , , ,

5 kommentarer

  1. Irene Grundström

    Hej Kent! Nu har jag börjat läsa boken om Ester. Den är fantastisk! Det är nästan så att man börjar längta efter snålblåst och regn så att man fick ro att vara inne och läsa färdigt.
    Angående portot…Vi får lämna in ett medborgarförslag till Amanda Lind att hon ordnar så att det tillverkas en särskild påse för att skicka böcker där portot är lågt för att befrämja bokläsandet i landet.

    Trevlig sommar! / Din vän bakom skärmen.

    • Kent Lundholm (inläggsförfattare)

      Hej på dig!
      Du har överlevt solhettan, själv har jag tvingats hålla mig inne mitt på dagen. Kombinationen stroke, diabetes och Parkinson gör att man lever farligt i hög värme. Roligt att du gillar boken om Ester. Jo, det har haglat in tack-för-boken-hälsningar, så att jag blivit smått generad. Det är hundratals mejl, telefonsamtal, sms som strömmar mot mig. Jag satt på Gammplatsen i drygt två timmar och signerade 200 böcker – kände mig som en rockstjärna. Det kulturella skeendet i Lycksele, ja hela inlandet, är unikt – men tror du media bryr sig om det? Det är bara Lokaltidningen och Radio Västerbotten som fattat galoppen – medan övriga bojkottat både min roman och det stora folkliga intresset som uppkommit i samband med boksläppet. Efter tre veckor sålde vi slut första upplagan och igår kom den andra upplagan.

      God idé detta med medborgarförslag. Behövs det många namn? I så fall kan jag lägga upp en uppropssida på nätet (Har ju över tusen vänner på mina Facebook sidor). Vi kanske kunde få ihop 500-1000 namn? Jag skulle kunna be Göran Lundin att skriva inledande text, sen skickar vi alla Läsare av Esterboken (bara de är över tusen) och sen hur man gör vet jag inte, men det säkert printa ut listorna till en stor hög som vi kan kan gömma i ministerns hår? (he, he) Allvarligt, som jag skrev – nu är det skarpt läge och jag såg att en stjärna slocknat i denne kulturräddares ögon. Läggs förlaget ner – ja, då är vi väl ett 50-100 författare på Ord & visor som står utan förlag och då skrivs det inga fler böcker om eljest människor som den om Ester Duva … Låt oss avvakta Görans åsikter. Det kan vara möjligt att vi kan haka på ett 10-tal andra mindre förlag – då snackar vi 10 000-tals underskrifter. Soliga hälsningar Kent

      • Irene Grundström

        Men så perfekt! Vilken stjärna du är! Vi kör väl över länstidningarna och gör dig världsberömd så får de stå med svansen mellan benen och ångra sin tafatthet! Ska tipsa kvällstidningarna!

        • Kent Lundholm (inläggsförfattare)

          Lycka till. Tre av mina omnämnda böcker har skådisen Ulf Isenborg (Rikard i Varuhuset) knatat runt hos stortidninga, lämnat rec. ex, kopierade recensioner, en stor hög med reportage – ”Jo, Jo, honom ska vi skriva om” – icke. För fem år sedan slutade vi att ens skicka rec ex till stockholmarna. Jag bor norr om tullarna … Men gör du ett försök, du verkar var en kvinna med Go i! Kent

Lämna ett svar till Kent Lundholm Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.