Etikett: 60 år

Vackerola jag glömt

Av , , 1 kommentar 7

Förra natten, nån gång vid två-tre tiden, då man ska tänka som allra bäst, som mest logiskt, satt jag och skrev om Ester. Då klickade det till i skallen. Mycket av min oro bottnar i flytten den 28 mars Hade bara fått ihop tre flyttgubbar, varav en har ljumskbråck, den andre har ryggbesvär.

Jag förstod plötsligt hur det låg till. Förr i tin då jag flyttade, i parti och minut, kunde det dyka upp tio-femton friska kompisar – på den tid då vi var 30-40 unga.Nu har polarna fyllt 60 år. Folk är vinklippta med artroser, diskbråck, stroke, hjärtbesvär. Så jag vände mig till en flyttfirma. Jag kan inte dräpa mina få vänner jag har kvar. Så de får bära lätta bokkassar och flyttlådor. Medan jag dirigerar och ger order – och glada tillrop.

Ostvägen 151 på Ersboda. Dit drar  jag. Där ska jag leva och dö. Hoppas jag flyttar för sista gången. Detta blir 24:e gången jag flyttar. Det är bara folk med ADHD som flyttar så ofta – som på grund av långtråkighet flyr i geografin.

Coronaviruset … Vilken mardröm. Skulle det bli en pandemi så får många sätta livet till. Men för Trump är det väl en tidningsanka, en journalistisk fejknyhet.

 

Vackra dialektala ord som jag jobbar med i romanen om Ester. En del är så vackra. Ord jag har glömt men påminns om.

Tjälan, skaran, ogräse, sursnön, råkes, i lönnom, illun och Gu nåde dä!

Få jag sätt mä bredave dä? Jo sätt dä bredave mä. (Hör så vackert!)

Fjaskut, gapahals, svinut, kryp fyromfot och utbölinga.

För övrigt torde det vara så, att ju mer obegriplig världen tycks bli, desto mer måste vi läsa om den. Helt enkelt lära oss mer om den.