Etikett: artros

Farliga tysta åskådare

Av , , Bli först att kommentera 3

Annandag påsk. Jesus går igen och visar sig för lärjungarna. I det lilla livet lyser solen över Grisbacka. Tidigt denna morgonen kände även jag mig som ett spöke; jag var stel och styv och av led av värk från axlar och ena höften. Artroser. Sen var det ett mindre helvete att få fart på fötterna som ville fastna i golvet. Tog min parkinsonmedicin. Någon timme senare gick jag obehindrat.

Livet är en kamp innan vi alla ska falla.

https://www.youtube.com/watch?v=8iNeeEDfRCg

soldiers-311384__340

Så fungerar vi. Vi ser och lär. Därför kan andras val och beteenden påverka oss. Om du ser din vän mumsa på en stor kanelbulle, så är troligt att även du sträcker dig mot fatet med begärliga bullar. Det värsta är att detta beteende även kan gälla med våld. Det kan förklara varför män i grupp kan bli till en farlig mobb. I mångt och mycket handlar det om vår rädsla för bli uteslutna ur den sociala gemenskapen; att flocken vänder oss ryggen. Kanske är det just detta fenomen som gör det så lätt att säga: ”Jag lydde bara order!”  Men det är ju så att ondskan förutsätter de ”passiva” åskådarna; de som bara lyder order. Kanske är det så att betraktarna är farligare än monstren. Utan ”vanliga” människor hade Hitler bara varit en skrikande, maktlös liten man i brun uniform.

racism-2779943__340

Rasismens grundläggande tes är att dela upp människor i VI och Dom. Då lyfter man fram en tydlig fiende; ett farligt hot. De som tillhör VI har en högre status än DOM – något man inte minst kan se på hudfärgen. Vita är av ett bättre slag än de som är bruna och svarta. Med falska myter och sotsvarta fördomar avhumaniserar vi de som är annorlunda. Rena rama lögner blir till sanningar.

Det händer igen.

För övrigt ökar våldet när orättvisorna och ojämlikheten ökar.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , , ,

Roman om inlandet

Av , , Bli först att kommentera 2

Nyss hemkommen från röntgenavdelningen. Tre bilder, ur olika vinklar, allt gjort på fem minuter. Nu ska röntgenplåtarna analyseras av experter, sedan skickas svaret till min läkare på Tegs HC. Att det rör sig om en höftartros råder inga tvivel, men i första hand handlar det om styrketräning och att tänja ut de förkortade musklerna. Har ju inte konstant värk, utan artrosen yttrar sig mest som plötsliga hugg i ljumsken och att vänsterbenet blivit stelt och orörligt. Men tiden går, så vad det lider blir det sämre och då blir det operation med såg, hammare och tång. Som tur är har de flesta ortopeder femma i träslöjd, så det brukar bli bra. Ja detta på temat hur min kropp börjat krångla på alla fronter. Men vad gäller den nya behandlingen av min diabetes kan jag meddela att sockervärdena ligger okej (kring 8-9 mot att de tidigare låg på drygt 25) och att hormonsprutan gjort att jag gått ner 6 kilo på en månad.

55 sidor har jag korrekturläst ur min kommande roman. Det dräller av vilsna män i romanen, de söker sin identitet men är så hopplöst malplacerade att de inte orkar. Skriver om männen som blivit kvar i Västerbottens inland. Kvinnorna har dragit till storstäderna för att utbilda sig, trötta på skoterkörning, flugfiske och älgjakt.

Vävenspet17

Ovanligt få beställningar av min och Linda Marklunds berättarföreställning ”Mitt ibland oss”, trots att det är det bästa vi gjort och som har ett högaktuellt tema: Rätten att vara annorlunda och var tog alla original vägen? Om nån arrangör ute i bygderna som vill se oss, ta kontakt med ABF på orten och boka.

För övrigt lär döden göra oss till filosofer. Eller nervvrak.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,