Etikett: bada

Fuska i simning

Av , , Bli först att kommentera 2

Först vid femsnåret vågade vi oss ut i den kvalmiga hettan. Vi åkte till Nydalasjön och lade oss på det knastrande, soltorkade gräset. Temperaturen var endast tjugofem grader och det fläktade skönt från sjön. Jo, jag tog årets andra dopp – och det var underbart skönt och svalkande i vattnet. Skulle tippa på tjugotvå grader, drygt. Dagens plan är densamma. Stänga ute hettan på förmiddagen och sedan på eftermiddagen ta sikte på en badsjö.

toddler-1972493_960_720

Hemma i Bäckmyran fanns inga badsjöar. Endast bäckar och surmyrar. När vi gjort ett svettigt pass under slåttanna, brukade pappa köra oss ungar till Maltträsk för ett uppfriskande dopp. Även pappa brukade doppa sig, och brukade göra några tappra försök att simma några meter, innan han sjönk till botten. Fast han brukade fuska genom att sparka ifrån sig med fötterna mot botten. Det var svårt att tro honom när berättade att han tagit simborgarmärket i lumpen. Leende berättade han hur det gått till. Han hade hoppat i vattnet och snabbt gömt sig under bryggan, där han kurat till dess de övriga återvände efter att ha avverkat tvåhundra meter. Då kröp han fram, klättrade upp och låtsades vara rejält andfådd. Märket kastade han in i skogen.

När jag blivit tolv-tretton år brukade jag sommartid, dagligen cykla längs den backiga grusvägen till Maltträsk för att träffa mina tremänningar Peter och Anders. Vi brukade bada i timmar, ända till dess läpparna blev blåa och huden rynkig. Besöken i Maltträsk blev min första kontakt med omvärlden och fyllde mig med en frihetskänsla. Vi spelade fotboll, lekte röda och vita och lirade pingis. Vi var för evigt unga och det var alltid sommar.

För övrigt handlar livet om att välja.

 

Ett perfekt dyk

Av , , Bli först att kommentera 1

Det har varit rätt så varmt de senaste dagarna. I går, ute på balkongen, höll jag på att förgås. Jag stekte ett ägg uppe på flinten, fyllde naveln med vatten och kokade en kopp kaffe, samtidigt som jag tinade upp en vetelängd i armhålan. Och så såg jag bilder. Kröp fram genom ett ökenlandskap; långt därborta en karavan av kameler.

Insåg att jag illa kvickt var tvungen att doppa mig. Skynda, skynda …

Så jag slöt ögonen.

Står på bryggan. Under mig det svarta, svalkande vattnet. Några friska benböj, ett par djupa andetag. Koncentration, händerna ihop ovanför huvudet. En fokuserad kraftansamling.Med en ryslig spänst i benen skjuter jag iväg i en elegant båge, snett uppåt, sedan i en ursnygg vinkel ner mot vattnet. Klyver ytan med ett perfekt snitt, med kirurgisk precision. Det svala vattnet sluter sina mjuka händer kring min kropp, några simtag upp mot ljuset. Jag är uppe igen. Triumfen, den stora segern.

”Såg ni?”

Möts av arga ansikten, ser ett par hyttande nävar.
”Men var det nödvändigt att göra bomben när vi dukat upp maten på bryggan. Fan, du har ju skvätta ner precis allt?”
Längre bort hör jag: ”Jävla tjocksmock!”
Fast inne i huvudet var det ett snyggt, nästan perfekt dyk.

Vi ska vara rädda om våra inre bilder. Det är kanske på det viset att det är just dem som håller oss vid liv, som driver oss framåt. Som ursnygga simhopp från drömda badbryggor. Däremot ska vi göra oss av bilder där vi hoppar från skyskrapor och ensliga torrtallar. Dyk istället ner i en svalkande inlandssjö. De är näst intill ofarliga.

Idag ska jag hoppa höjdhopp, stöta kula och springa hundrameter på 11,5 sekunder.

Och dyka från en brygga.

Om inte – så får jag väl råna en bank så att jag åtminstone blir skuggad av polisen.