Etikett: En vandring i solen

Slas i mitt hjärta

Av , , Bli först att kommentera 5

KENTS BOKTIPS

En gång i månaden skriver jag om böcker, nyutkomna eller äldre. Förra gången i juli (haft sommarlov) skrev jag om Göran Lundin och Erland Segerstedts underbara reportagebok ”Konsten att färdas” (Ord & visor förlag). Denna gång skriver jag om Stig Slas Claesson, en av de största.

[…] Förra bloggen: Konsten att färdas […]

Slas i mitt hjärta

Stig Claesson, mest kallad Slas, avled 2008 i en ålder av 79 år. Ett författarskap som betytt oerhört mycket för mig. Älskar hans underfundiga, torra humor i kombination med livets allvar. Han är söderkisen som bäst av alla beskrivit den svenska landsbygdens enslighet och udda människor. Kännetecknade för hans romaner är att han lyckas berätta så mycket, trots ett sidantal som sällan överstiger 170 sidor.  Han var också en underbar konstnär och tecknare.

Slas

Skrev 88 böcker
88 böcker hann denne produktive författare lämna efter sig. Jag har läst 55 av hans romaner, vilket gör att jag utan att förhäva mig kan påstå att jag känner till Slas författarskap rätt så väl. 1978 slängde lumparpolaren Wik till mig en av hans romaner ”Flickor” (1967) och sa ”Läs den!” Sedan dess har jag haft Slas vid min sida. Jag var fångad, förlorad av hans avskalade språk och tillbakalutade lättsamma berättarstil. Vi som själva skrivit böcker vet hur förbaskat svårt det är att skriva enkelt, särskilt om livets allvar. Ett flertal av hans romaner har även filmatiserats, vem minns inte ”En vandring i solen” med Gösta Ekman i huvudrollen som Tore, en olycklig man som går in skor åt folk.

Klassiker
Ni som vill bekanta er med Slas, kan väl börja med just ”En vandring i solen” (1976) och som filmatiserades 1978. Huvudpersonen Tore Andersson är både norrlänning och stockholmare på en och samma gång – dessutom en man med litterära ambitioner. Dock vansinnigt olycklig.

Tore åker till Cypern i hopp att renas genom att dricka bergsvatten och äta druvor. Han går i oro och sorg. Folk ber honom gå in deras skor, vilket han gör. Då träffar han Marion. Först ber han henne flyga och fara, sen uppstår ljuv förälskelse. Han börjar läka … men så sker olyckan.

 

 

 

 

 


Underbar trilogi

Trilogin ”Vem älskar Yngve Frej”, ”På palmblad och rosor” och ”Henrietta ska du också glömma” är ett stort läsäventyr. Vid den här tiden är Slas som allra bäst i sitt författarskap. Underfundig humor blandas med djupaste förtvivlan. Sviten filmatiserades med en lysande Loffe Carlsson i huvudrollen i ett drama som utspelar sig i den ensliga landsbygden. I ”Yngve Frej” (1968) får en två gubbar en idé och gör en stenhög till ett fornminne för att locka dit turisterna.

I ”På palmblad och rosor” hittar en man en gammal, övergiven gumma, som ligger och halvsover i en bäddsoffa. Han beslutar sig för att dräpa henne – av barmhärtighet. I ”Henrietta ska du också glömma” (1977) Är Petterson ute på turné med sin porrshow men blir kvar ute i obygden på grund av en översvämning.

Serien filmatiserades mellan 1973 – 1983 med Loffe i huvudrollen.

I Öppet arkiv finns filmatiseringen av ”På palmblad och rosor”:

 

En pärla
En av hans senare romaner ”Vägen till brevlådan” (1993) är en riktig liten pärla. I den glesaste av glesbygd doftar det av svensk sommar. I badsjöarna finns stora gäddor. Där råder en trolsk stämning.

Dit kommer Anders som efter åren på mentalsjukhuset letar efter sin försvunna självtillit. Inte minst söker han modet att våga träffa folk. Ska han ens våga gå vägen till brevlådan?

Slas var även konstnär. En slastavla lär man sig snart att känna igen. Hans stil var enkel, precis som författarskapet.