Träffat en mycket trevlig doktor som fimpade all dramatik, som talade utan yviga gester och ständigt kisade mot mig ovanför glasögonen som hängde längst ner på nästippen. Överhuvudtaget är det trevlig personal som jobbar på strokemottagningen, strokecentrum och i hemteamet, de tycks blanda lugnande i morgonkaffet för alla är så avslappnade, medkännande och ställer absolut inte till med något drama. Sånt är skönt för en som blivit knackad i bakskallen av Guds kulhammare och sekunderna senare funnit sig själv helt utslagen på golvet. Fick en propp i lillhjärnan, en liten en. Sådant kan sätta sina spår, inte minst mentalt. Något jag känt av den senaste veckan då en tanke smugit sig på mig, trots alla framsteg jag gjort: ”Passa dig det kan hända igen!” Men den här doktorn satt där, framåtlutad, lite bredbent och förklarade hur naturligt det kan vara att bli rädd efter en sådan upplevelse. ”När du väl kommer ur tillståndet av skräck, så kommer du att vara starkare än någonsin”, sa han utan att försöka sig på att klämma fram ett överslätande leende. Sedan visade han mig provsvaren. På några få veckor hade jag fått ett perfekt blodtryck, blodsockret var fint, inga blodfetter. Balansen verkar helt återställd. Däremot lider jag av hjärntrötthet och måste vila ofta, men även den har blivit bättre vilket gjort att mina kognitiva förmågor förbättras: jag har börjat författa igen, kan börja sköta tidningsjobbet. Däremot måste min simultanförmåga fått sig en rejäl känga, för det kör lätt ihop sig om jag blir det minsta stressad. Även mitt arbetsminne har väl sett sina bättre dagar – men det ska visst förbättras med tiden.
- 30 000 per år drabbas av stroke (av dessa får 85 % en propp, 15 % en blödning).
- Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar i Sverige.
- Stroke i lillhjärnan drabbar balans, koordination och ger yrsel.
- Stroke i andra delar av hjärnan kan ge afasi, förlamningar, minnesproblem, humörsvängningar.
- Många funktionsnedsättningar syns inte på utsidan.
- Inte ovanligt med känslomässiga reaktioner efter en stroke: depression (30 %), oro, ångest. sömnproblem.
Innan det small till i bakskallen den 15 augusti, minuterna innan jag skulle gå på bröllop, kände jag en mycket stark lyckokänsla. Allt tycktes gå på räls, jag var verkligen på väg och var i form efter att under hela sommaren vandrat i solen, minst en timme per dag. Jag omgav mig med fina vänner, hade funnit in i en gemenskap vilket gjorde att jag som människa fanns mer än på mycket länge. Jag fanns i ett sammanhang. Just då, mitt i ett skratt, mitt i steget small det till. Medan jag försökte krypa fram, utan armar och ben, så sa jag gång på gång till mig själv: ”Fan, jag är ju bara 57 år! Jag har så mycket ogjort, jag vill inte dö nu!” Kanske hjälpte denna vädjan, men mer hjälpte det då jag blev urförbannad och väckte Grottmannen inom mig; han som ska slåss för mitt liv och även för andra ifall det skulle behövas.
Det är klart att en nära-döden-upplevelse väcker en massa existentiella frågor kring tillvarons mysterier och min roll i dessa – om livet och om döden. Det blir plötsligt viktigt att försöka besvara dessa frågor, eller i varje fall grunna över en del av svaren. Man blir som människa en aning mindre och under en del svaga ögonblick tvingas man erkänna att det förmodligen finns något som är större än jag själv. Samtidigt som jag rört mig i denna högre sfär av funderingar måste jag ruska av mig hotet om min egna bittra död och helt enkelt bara gå vidare – framåt, alltid framåt! Man måste släppa det som hänt, acceptera det nya och gå vidare. Livet måste få fortsätta. Hej världen, jag överlevde och nu ska jag fortsätta att leva!
För övrigt så berättade doktorn att det inte var någon fara med att ha ett fortsatt aktivt sexliv, att lyfta skrot och plåga sig uppför branta backar. Däremot varnade han mig för att kombinera heta bastubad med avslutande vinterbad i isvatten. Då kan blodtrycket på några sekunder skjuta upp från 100 till över 200. Inte bra för tidigare strokepatienter. Jag lovade honom att dylika aktiviter aldrig attraherat mig. Jag spelar däremot schack, sa jag. Det går bra, svarade han och skrattade.
Senaste kommentarerna