Etikett: julens ritualer

Reprisernas högtid

Av , , Bli först att kommentera 1

I den kristna traditionen, som är en del av vårt kulturarv, firar vi jul för att Jesus föddes (det gjorde man förr i tiden); då Gud blev människa, gestaltad i ett barn som föddes i ett stall (eller i en grotta, det är oklart var exakt han föddes.) Nåväl i Bibeln står där skrivet STALL. Enligt den symboliska berättelsen var detta barn så hopplöst hjälplös som bara en människa kan vara.

Följ stjärnan.

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. (Ja, nåt sånt) Då reste Maria och Josef till Betlehem.

Julfirandet i flesta andra länder sker på juldagen, medan vi Sverige fastnat för att fira högtiderna på aftnarna. Ta midsommaraftonen som ett annat exempel när vi slår klackarna i taket. Men hur började detta julfirande?

Det kan ha att göra med de galna romarnas firande av sin Solgud, vilket skedde vid vintersolståndet. Även vikingarna kan ha bidragit till detta med sin återkommande vinterfest.

Caspar, Melchior, och Balthazar hette de tre kloka stenrika männen som följt en klart lysande stjärna för att finna barnet som skulle bli Konungarnas konung. De gav Jesusbarnet mängder med fina julklappar? Nåt sånt. 

De tre vise männen

Det finns kopplingar med de tre vise männen och berättelsens tidsresa genom århundranden, fram till dagens julklappar. Men riktig fart tar inte historien om julklapparna förrän på 1600-talet. Traditionen med att ge varandra presenter i juletider, uppstod under 1600 talet – men då som ett skämt . Det gick ut på att man KLAPPADE på dörren och sedan kastade in en present i stugan. Klappen bestod av ett vedträ, en sten, en halmdocka och ibland djurdelar, en grisfot.

Det finns många jultraditioner vars ursprung går att spåra ett par tusen år bakåt i tiden – som tomten. I slutet av 200-talet fanns en givmild biskop, som efter sin död helgonförklarades med namnet SANKT NIKOLAUS vilket ju är snarlikt Santa Claus. I Sverige kryddas detta med allmogens tro på att små, grå tomtar bodde i fähusen.

Fler symboler …

Granarna var långt innan de blev vår tids julgranar, ett skydd mot onda makter. Kvistade granar med en granruska kvar i toppen, ställdes mot ytterdörren signalerade om att i den stugan rådde julefrid.

Adventsstjärnorna som hänger i var och vartannat fönster, är en påminnelse den stjärna som lyste över Betlehem, där Jesus föddes. Härstammar från Tyskland och nådde Sverige i början av 1900-talet.

Adventsljusstaken började användas i Sverige i slutet av 1800-talet. En ljusstake med sju ljus som veckans dagar under advent. Vid den tiden dök det upp en ljusstake med fyra ljus. Numera tänder somliga av oss ett ljus varje advent.

80 procent av Sveriges befolkning bänkar sig framför Kalle Ankas julrepris.

Julen, upprepningarnas och reprisernas högtid. Mellan klockan tre och fyra på julaftonen, blir Kalle Ankas och Musse piggs repristimme under julaftonen. Samma filmer har gått i repris så många så att TV-tittarna lärt sig replikerna utantill. Men jag håller med om att det finns vinster med att det präntas i ungarnas skallar, att det är viktigt med goda handlingar. I Kalles värld vinner alltid det goda. Det är tryggt med traditioner. Julafton är den dag då allt ska vara som förr, en afton då varenda minut är planlagd och totalt befriad från all slags spontanitet. Jo, en tradition kan vara skön och trygg att luta sig mot. – men …

Julen kommer att förlora sin innersta mening om vi börjar inbilla oss att det är livsviktigt att vi ständigt ska befinna oss i ett exakt NU. Det kan leda till en kollektiv glömska. Vi blir fångar i Nuet som leder till att vi slutar med våra tillbakablickar. Men om vi inte då och då kastar en blick över axeln, kommer vi inte att upptäcka vilka fel vi gjort. Förstår vi inte varför vi om kvällen måste ställa ut en gröttallrik, kommer denna okunskap att leda till en massdöd bland de små, grå hustomtarna.

Här har vi en man som mer än gärna vill skriva om historien.

Bakgrunden, orsakerna, förebilderna till julfirandet ligger bakom oss. Julen är bara ett exempel på vår tilltagande historielöshet, vilket öppnar dörren för de som vill sudda ut det som verkligen hänt och skriva en ny, osann historiebeskrivning som passar deras syften.

I framtidens historieböcker berättas följande:

2040 förbjuds julborden på grund av att köttätandet negativt påverkar klimatkrisen. En rad illegala julbordsligor säljer julmat i underjordiska matsalar. 2055: Kyrkan svär sig fri från alla bibliska symboler som har med julfirandet att göra och blir senare en del av underhållningsbranschen. 2065: Miljontals barn tappar håret och dör en för tidig död i vanliga förkylningar. Orsaken tros vara proteinbrist. Om tusen år kommer den tidens historiker att beskriva vår tid som BRÅDSKANS EPOK. Den tid då människorna aldrig vågade stanna upp, utan småsprang genom livet. Till slut fick de inte plats i sina egna liv. Många blev helt sonika överkörda, när de på fullt allvar ansåg sig INTE ha tid att titta upp när de korsade vägar och järnvägsspår.

Stortomten äter upp gröten för de små gråtomtarna.

Jag blir dödstrött då friska, välbärgade människors klagar på att det fattas tid. Inte ens några ynka extra sekunder skola dem givna vara. Tiden är både evig och rakt ingenting. ”Hosta upp ett tiotal miljoner och bygg om din gamla, rynkiga kropp”, kan ett  irriterat svar låta. ”Eller se på Kalle Anka och hans vänner, så begriper du meningslöst meningslöst det är att på det sättet ge bort en del av ditt liv. skänka bort en timme av sitt liv på en tecknad repris.” Vi är från början dömda att förlora den inbillade kampen. Drabbas man av en kroniskt sjukdom som förkortar livet, så är det förståeligt att  vilket gör oss allvarsamma och dränerade på all spontanitet.

Vi kommer att ständigt vara på fel plats vid fel tidpunkt. Dessutom är det fullt möjligt att meningen med livet är42.

De senaste jularna har vi firat jul under dödshot. Vi har tvingats välja bort de vi håller kära, för att inte bli för många i samma rum. 

Det är inte över. Lagom till julen slår nästa generation av dödliga virus. Corona har blivit ersatt av kusinen från landet, en elak jävel,  ett virus som ökat smittans hastighet, i samma takt som vi springer ihjäl oss inför julfirandet. Ett hungrigt virus söker sin kommande värd, en människa av kött och blod, skapelsens krona, den intelligenta, modiga. Men som är chanslös mot ett osynligt virus, som i sin tur är en mördarmaskin … utan hjärna. 

Lagom till att Kalle Anka hypnotiserat 80 procent av landets befolkning, knackar det på dörren. Vem kan det vara? Ja, det är inte Tomten. Mer än så kan jag inte säga.

Mitt namn är Omikron, jag kommer med fin julklapp till eder alla.