Etikett: Kreativ

Stå på en stol!

Av , , Bli först att kommentera 3

Uppe i ottan. Sovit oroligt. Kanske saknas det andlighet som kan ge mig både spänning och trygghet? Ingen annan än jag kan formulera mitt livs mening; vem annars skulle göra det? Det finns ett kodord: INNERLIGHET. Det innebär att ta livet och dig själv på yttersta allvar. Då kan vi inte gå omkring och bära på hemligheter, eftersom hemligheter med tiden tvingar dig att börja ljuga, om litet och stort, och innan du hinner blinka så lever du i en livslögn. Vi tvingas sluta oss, när vi i själva verket borde vara öppna, nyfikna och ärliga. Glädjande är att alla människor är andliga – men det är upp till var och en att hitta andligheten och träna upp dess egenskaper.

morning-2243465_960_720

Andlighet är inte att tro på en helig skrift. Andlighet är när vi människor söker svar i upplevelser i det som existerar; ett inre fönster som öppnas och ger oss ett nytt perspektiv. Jag hade en gång i livet en klurig terapeut  som tog till ett knep var gång hon ansåg att jag ”kört fast” i mitt sätt att tänka. En dag sa hon att jag skulle ställa mig på en stol. Detta för att få nya perspektiv. Ja, det låter kanske flummigt, men det funkade. Uppe på stolen såg jag ett helt annat rum och jag upptäckte saker som jag inte sett då suttit på stolen och grubblat. Det var en andlig känsla, en upptäckt av något nytt i den miljö, i det rummet. Jag kände mig som en upptäcktsresande – och det gav mig lugn och en känsla av att jag fått ett medlemskap i ett kringresande sällskap: ”Vi som ser världen stående på en stol”. Efter den terapin åkte jag hem och stod på olika stolar i min trerummare och insåg sanningen om världen kan vara svår att hantera. Särskilt om man tror att det enda sättet att vistas i ett rum är att sitta på en stol. Punkt slut. Någon har skrivit: ”Andlighet är tron på människans samhörighet och kärleken.” Alltså: Hitta din kärlek, dela med dig av den.

IMG_20160813_182318_resized

Att vara kreativ eller att träna upp densamma, gör oss medvetna om våra erfarenheter och skapar en lust att veta mer om sig själv och världen. Att skriva sin berättelse kan emellanåt göra väldigt ont och då får man stålsätta sig och plocka fram sitt mod. Har man chansen så ska man skriva sin berättelse, även om man får vara beredd att känslorna kommer i svaj, att tankarna skenar och hjärtat försöker banka sig ut ur bröstkorgen. Ungefär så kändes det för mig när bestämde mig att skriva min berättelse; min självbiografi ”Spring Kent, spring!” Många gånger ville jag fly, men valde ofta nyfikenheten och modet. Fyra års arbete och ett flertal omskrivningar blev det innan förlaget tryckte den. Sedan har jag hållit ett tjugotal föreläsningar runt om i länet och stått inför publiken och blottat min sårbarhet – och enbart hört positiva reaktioner. Trots att jag under skrivandet och inför de första föreläsningarna, var övertygad om att vargarna skulle hugga tänderna i mig.

För övrigt finns det somliga som saknar förmågan se ett problem ur ett annat perspektiv än det egna. Orsaken bottnar ofta i en oförmåga att tänka självständigt. Då är steget inte långt till fanatismen. Väl där får de ett facit på hur livet, jorden och himlen är beskaffad och de som säger emot dem – är deras fiender och en samling oupplysta idioter.

En bipolär åker på turné

Av , , Bli först att kommentera 1

Den stora tröttheten. Igår slog den till. Somnade vid sjusnåret, vaknade vid tio, borstade tänderna och la mig igen. Sov till fem, drog mig till sju. Ja, ni som följer mig vet hur lite jag brukar sova i vanliga fall, ibland bara ett par-tre timmar. Men detta har hänt förr, då kroppen blir blytung och tvingar mig att sova. Fast ska vi vara korrekta är det hjärnan som tar kommandot. Jag ska ju efter min stroke sova ett par timmar även dagtid, för att jag ska bli styrd och begränsad av en en stressad hjärna. Det sker ju sedan tidigare en del underliga omkopplingar i min hjärna, som kommer från den bipolära sjukdomen – och inte minst min ADHD som lider brist på dopamin.

IMG_20160813_182318_resized

Idag börjar den ”stora” turnéveckan och ur den aspekten var det nog guds försyn att jag tvingades till sömn, inte minst för att jag i dagarna fyra ska köra hyrbilen genom snöfall och halka och sedan klara av sex framträdanden på fyra dagar. Ikväll 18.30 i Väven, Umeå, sen rivstart i morgon bitti med att vara med i P4 Västerbottens direktsändning 8.30, sedan in i bilen och upp till Moröbacke bibliotek 13.00, för att hämta andan inför besöket i Skellefteå bibliotek 18.00. På onsdag blir det långkörning till Malå för ett framträdande i biblioteket 18.00. Femton mil enkel väg … Min insats under psykeveckan i Västerbotten avslutas på torsdag i Norsjö bibliotek 18.00. Sedan får jag vila över helgen innan det på tisdag 15/11 tar ny fart i Hörnefors bibliotek 18.30. Väl på scen brukar det gå bra, då känns ingen nervositet och efter som jag äger temat, mina egna ord, så brukar föreläsningarna skilja sig från gång till gång. Genom att läsa av publiken får jag snabbt en bild av vad de vill veta och vad de absolut bör veta.

Jag är också ”expert” på de sjukdomar jag bär på. Men att jag vet en hel del om dessa är inte liktydigt med att jag ”lever som jag lär”. Det har nog en hel del att göra med sjukdomarnas karaktär och dess förmåga att styra ens känslor och påverka modet. Jag föddes med en genetisk sårbarhet, vilket gjorde att jag tog åt mig mycket lättare, att en ”skitgrej” kunde göra en rejäl repa i sårbarhetens hinna. Det var denna sårbarhet som gjorde att min bipolära sjukdom bröt ut i 19-årsåldern – den brukar bryta ut i den åldern och ofta på grund av en stark händelse, som att flytta hemifrån, bli arbetslös, ett förhållande tar slut, eller lumpen (som det var i mitt fall). Man föds inte bipolär, utan med en ”genetisk sårbarhet” med en ökad känslighet för bland annat stress.

bipolär

Bipolär sjukdom är en mycket allvarlig och kronisk hjärnsjukdom som kommer och går i skov – och då  drabbas man av snabba, tvära kast i humöret och känslomässigt, särskilt om man har B.S typ 1. Det finns ärftliga faktorer och är en av föräldrarna bipolär, ökar risken med 65 procent att även barnet får sjukdomen. ADHD föds man däremot med och det är rätt så vanligt att dessa tillstånd går armkrok genom livet. I det bipolära skovet svänger det från att vara uppe i det blå som hypoman eller manisk, för att sedan slungas ner i djupa depressiva faser. Det finns något som kallas för blandtillstånd och då kan det svänga flera gånger under dagen. Man kan vara manisk på morgonen och djupt, livsfarligt deprimerad på kvällskvisten. En normal, ”vanlig” depression brukar ta ett par månader på sig att utvecklas, medan en bipolär slår till på ett par-tre timmar. Jag lovar er – det fallet från manins topp, ner i depressionens källarhåla gör vansinnigt ont – och man blir rädd. Det är då som den bipolära sjukdomen blir livsfarlig, när självmorden sker. Vi med B.S har en förhöjd risk med 15-22 procent för att begå självmord.

Mellan skoven fungerar vi rätt så normalt. Det kan gå år mellan skoven. Vi börjar jobba igen, kanske pluggar vi, vi träffar en partner – men vi väntar. Vi väntar hela tiden på att det ska smälla till igen. I mitt fall blev detta väntandet på ett nytt skov en smärtsam mardröm, och inte blev det bättre av att jag inte fått någon diagnos. Mitt liv blev mystiskt och skrämmande. Under tiden självmedicinerade jag mig själv. Jag hann bli femtio år innan jag jag fick diagnosen och kunde börja medicineras – en livslång medicinering då B.S är en kronisk hjärnsjukdom. Jag var 54 år när jag fick diagnosen ADHD och därmed fick förklaringen till min traumatiska barndom. Bipolär sjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom. Så många som 70 procent av de bipolära får i början någon annan diagnos och 35 procent är obehandlade i tio år. Under den tiden hinner många duka undan i sjukdomen. Tar de inte sina liv, så hinner de självmedicinera sig så till den milda grad att de blir alkoholister.

kreativ man

Det finns faktiskt positiva sidor med bipolär sjukdom och ADHD. De har gett oss en ökad kreativitet, i varje fall är sjukdomen vanligare hos konstnärer, författare, skådespelare och vetenskapsmän. Utan oss med ADHD torde världen ha blivit grå och trist och många uppfinningar och romaner skulle aldrig sett dagens ljus. Vi med ADHD brukar vara intensiva, energiska och spontana, samtidigt som vi har en förmåga att vara charmiga och kärleksfulla. Vi har också en förmåga att utveckla en slags känslomässig lyhördhet som gör oss empatiska. Framför allt är vi visionärer och problemlösare. Hur skulle andra världskriget har slutat om inte Storbritannien blivit ledd av den visionäre och bipoläre Sir Winston Churchil?

För övrigt börjar det dra ihop sig till ett besök på apoteket.

 

Kreativ med dimsyn

Av , , Bli först att kommentera 2

Ett soligt AIK-land som utlovar en fin höstdag. Kämpade under hela gårdagen med biverkningarna av min nya medicin, men läkaren har sagt att jag måste stå ut med detta tills min hjärna vant sig vid de höga dopaminhalterna, vilka ger hjärtklappning, svettningar, magknip, muntorrhet, dimsyn och en jävla massa ångest. Under årens lopp har jag tvingats ta massor med mediciner som mer eller mindre gett mig otäcka biverkningar, som jag tvingats uthärda för att i andra änden få ta del av de positiva effekterna. Hoppas även denna gång att det positiva väger över. Jag är less på att vara tvungen att må dåligt. När jag gör det har jag en tendens att anta det sårade djurets taktik – springa och gömma mig. Vilket naturligtvis är jobbigt för mina nära och kära.

vincent-van-gogh

Tackar gud för min kreativitet och skaparglädje, för den ger mig en stark känsla av att vara närvarande och vid liv. I kreativiteten finns glädjen till livet och genom det kreativa har jag en möjlighet att tänka utanför boxen, på snedden, krokigt för att på det sättet ifrågasätta det som är fel både i mitt eget liv och i samhället. Samtidigt får jag ge avkall på tryggheten. Men så länge jag är älskad och sedd vågar jag ännu trampa upp nya stigar. Hellre det är än att springa över minfält.

För övrigt tar det åtta minuter för solens ljus att nå jorden. Därför kan vi inte, i detta NU, tvärsäkert säga att solen verkligen finns kvar. Svaret kommer om åtta minuter.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Kurs i skrivnade

Av , , Bli först att kommentera 2

Vakade vid fem med huvudvärk, men så hade jag också somnat på skinnsoffan med huvudet i en mycket underlig vinkel. Ett under att jag sovit överhuvudtaget i den ställningen.

Skriva_IS

Det blev en hel del jobb efter hemresan från Skellefteå, bland annat en affisch till ABF i Lycksele inför de stundande kursen i kreativt skrivande. Hoppas att folk anmäler sig och vill gå kursen som körs 14-16 oktober. För 1500 spänn får ni en tre dagar lång genomgång av det en författare bör veta – billigare får ni INTE ett sådan kurs för. Dessutom med mig som kursledare. ABF Mitt Lappland har följande telefon: 0950-380 80. Ta chansen!

Jag har också hunnit med att söka stipendier från Författarfonden och hoppas verkligen att jag får ett sådant, vilket skulle ge mig ett andrum i tillvaron. Trots att jag far runt som en skottspole i tillvaron och berättar om min bok, så blir det inte mycket kvar sedan jag växlat moms med staten, betalt 30 procent skatt och 32 procent i sociala avgifter. Ibland undrar jag om det är värt? År av skrivande – sedan ett stort intresse, i ett halvår. Sedan dör allt ut till nästa bok, som i mitt fall är kanske klar för utgivningen om ett par år. Frågan är och har alltid, hur ska en författare livnära sig under detta ”uppehåll”? Tidigare i livet har jag ju allt som ofta jobbat, ofta heltid, medan jag skrivit om nätterna. Men dylika äventyr orkar jag inte med längre.

Dagens uppdrag blir att ordna förnyelser av recept, hämta böcker på ICA Kvantum och sedan kura i soffan och korrekturläsa mitt manus. Borde även sitta en stund med bokföringen, men då kokar nog min hjärna. Får bli ett uppdrag senare i veckan. Sedan är väl OS över? Fyra år till nästa gång – och så fort tiden går så är det väl till veckan.

För övrigt tänker vi hela tiden, vare sig vi vill eller inte. Ibland kan man tro tänkandet är omättligt odjur som frossar i ens minnen.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , ,

Fin recension ger mod

Av , , Bli först att kommentera 0

Uppe i ottan och försöker bli vaken. Det fattas kaffe, svart kaffe. Ska ta fixa mig en kopp. Ska åka till Skellefteå idag, till Lena, och vid tvåtiden ska jag träffa Norrans kulturredaktör för en intervju. I morgon är det dags för en berättarföreställning tillsammans med Linda Marklund i Bodbysund utanför Burträsk. Det rullar på.

Såja, nu står det en kopp kaffe på skrivbordet. I går kväll kom ett mejl från min förläggare. ”Grattis Kent”, skrev han och skickade med en fil med recensionen från BTJ. En bra recension från BTJ kan leda till rätt så stora inköp av boken till landets bibliotek.

Citat ur recensionen: ”Språket är detaljerat, vackert och väl avvägt. […] Öppet, ocensurerat och oerhört angeläget innehåll som är mästerligt välskrivet.” / Katharina Jacobsson BTJ

20160315_163208

Beställ boken >>> Ord&visor förlag

Dagens utbildning. Okej, nu över till något annat, men något som knyter an till min självbiografi ”Spring Kent, spring!”  Texterna är hämtade ur en faktabok jag jobbar med.

hjärnan stroke

BIPOLÄR SJUKDOM är kronisk. Alltså, det inget som växer bort eller helas på något vidunderligt sätt, och den kräver precis som andra sjukdomar, exempelvis diabetes och hjärtsvikt, en livslång behandling. I mitt fall hann jag bli femtio år innan jag fick diagnosen BS – som bröt ut när jag var nitton år och gjorde lumpen på I 20 i Umeå. Redan då hade jag kunnat stryka med, men jag överlevde. Bipolär sjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom, vilket gör att det finns ett mörkertal för hur många som idag har sjukdomen, men som ännu inte fått diagnosen. Man räknar med att så många som 70 procent av de bipolära i början får en annan diagnos och att 35 procent är obehandlade i tio år. Det kan få många konsekvenser om man inte får rätt diagnos. Någonstans mellan två och fem procent av befolkningen drabbas av sjukdomen, och den är lika vanlig bland män som kvinnor. Vanligtvis bryter den ut i puberteten eller i tidig vuxenålder, fast även yngre barn finns beskrivna som bipolära. Det är vanligt att bipolär sjukdom och ADHD går armkrok, och ibland går symtomen i varandra. Det kan vara svårt att säga vad som är vad. Det är viktigt att få kontroll över sin ADHD, eftersom den har en förmåga att ”riva upp” nya skov i sjukdomen.

Många av oss med bipolär sjukdom har högpresterande yrken och det tycks finnas ett samband mellan sjukdomen och ökad kreativitet – i varje fall är sjukdomen vanligare hos konstnärer, författare och vetenskapsmän. Det har förmodligen sin orsak i sjukdomens hypomana fas som kan ”förlösa” tankar och känslor; vilket gör att förmågan att tänka ”brett och associationsrikt” ökar. Det är som om man får obegränsat med energi som man måste göra något av. Sova har man inte tid med. Däremot finns det inte mycket konstruktiv och bestående kreativitet när det slår över i manin eller när man fastnar i en djup bipolär depression.

I den bipolära sjukdomen finns starka inslag av ärftlighet och ofta finns det en familjehistoria där flera har insjuknat i sjukdomen. Om en förälder är bipolär, så ökar risken med 65 procent att barnet får sjukdomen, och om båda föräldrarna är bipolära, så är risken upp mot 75 procent. Däremot föds man inte bipolär, utan med en ”genetisk sårbarhet”, en ökad känslighet för exempelvis stress, som gör att man senare utvecklar sjukdomen. Det är inte helt  ovanligt att alkohol och andra droger blir en väg till självmedicinering. Därför är det viktigt med att få en diagnos. Men ofta går man bara till doktorn när man är deprimerad – knappast när man är hypoman då tankarna flyger lätt och då man har hundra idéer som ska genomföras. Då är man allt annat än ”sjuk”. Därför blir man ofta sedd som en person som lider av depression och blir behandlad som en sådan. Vilket kan få förödande konsekvenser. Risken är stor att vissa av de antideprimerande medicinerna startar ett hypomant/maniskt skov.

farligt

BS är en farlig sjukdom med hög dödlighet. Men tro nu inte att det beror enbart på självmord. Medellivslängden bland män i Sverige som har en kronisk psykisk sjukdom är 20 år kortare och 15 år bland kvinnor. Det betyder att dessa mäns medellivslängd är på samma nivå som på Haiti, medan kvinnornas nivå är jämförbar med Nepal. I ”det tysta” dör psykiskt sjuka femton-tjugo år förtidigt. Det är kanske lätt att tro att det är självmorden som ökat, men det är fel. Den främsta orsaken till för tidig död hos kroniskt psyksjuka människor är hjärt- och kärlsjukdomar. Detta sker i en tid då dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar bland befolkningen i stort halverats under de senaste 50 åren.Orsaken till dessa skrämmande siffror är att man på grund av passivitet och felaktig kost, går upp i vikt och får dålig kondition, som leder till högt blodtryck, höga blodfetter och i slutänden diabetes. Det är inte alltid så lätt att ge sig iväg till gymmet eller ut i joggingspåret när man är djupt deprimerad, psykotisk eller lider av panikattacker. Dessutom kan de mediciner som måste tas i sig leda till högt blodtryck och viktuppgång. De som lider av kroniska psykiska sjukdomar borde därför ha ett större behov av somatisk vård än andra grupper, men så ser inte verkligheten ut. Socialstyrelsen har kunnat visa att just den här patientgruppen har avsevärt mindre tillgång till den typen av vård. Sedan ska vi inte glömma den stressfaktor det är att som sjuk hamna utanför ett socialt sammanhang. Man kan bli av med jobbet, förlora familj och vänner och utan meningsfull sysselsättning så är det svårt att äta rätt och motionera.

Som sagt, många med BS är kreativa, skapande människor med ett starkt driv. För mellan skoven är vi ”normala”, sköter våra jobb, skriver våra böcker, sjunger våra sånger. Den här listan på bipolära personer hittade jag på Aftonbladets webb 2015.

peter-gabriel
Peter Gabriel f.d sångare i Genesis

  • Sinead O’connor
  • Robin Williams
  • Tracy Ullman
  • Peter Gabriel
  • Sting
  • Jean Claude Van Damme
  • Catherine Zeta-Jones
  • Ben Stiller
  • Carrie Fisher
  • Robert Downey Jr
  • Linda Hamilton
  • Jim Carrey

För övrigt är det svårt att säga: ”Jag är bipolär.” Man säger ju knappast ”Jag är cancer.” Det gäller att skilja på mitt jag, min personlighet och den sjukdom jag lider av.