Etikett: läkemedel

Pillerfria apotek

Av , , 1 kommentar 3

Stora pillerdagen. Då ska jag under en timmes tid fördela drygt tiotalet pillersorter i fyra dosetter för fem tidpunkter. Det är bara att be till Gud att jag har tillräckligt kvar av medicinerna, annars blir det ett besök på apoteket (och sen hoppas att de har medicinen i lager) Skulle jag dessutom ha slut på receptet, ja då blir det krångligt. Då måste en läkare kontaktas för nytt recept – och de flesta kliniker kräver fem arbetsdagar för att ordna nåt sådant. Vad sker då? Ja, i värsta fall får man vara utan medicin i fem dagar. Därför krävs planering.

Man kan ju alltid avreglera sig och bli en privatiserad enhet som går med vinst.

350px-Orgelpipan_7,_2012_07

2009 avskaffades apoteksmonopolet. Häpp! Allt som är privat är bra! Då försvann den lagstadgade skyldighet som gjorde att det statliga apoteket ansvarade för landets läkemedelsförsörjning. Det är inte många länder som har en helt avreglerad apoteksmarknad, men Sverige är ett av dem. Vi verkar ha en förkärlek av att som land avsäga oss kontrollen över viktiga verksamheter. Vi har kommit att bli avregleringarnas förlovade land. Ett återkommande argument för de avregleringar som gjorts, är att de ökat vår valfrihet och mångfalden. Vinstintresset har väl snarare gjort att utbudet i välfärdens verksamheter blivit snävare.

Generellt har de flesta medicinerna blivit dyrare samtidigt som att vissa läkemedel blivit svårare få tag i då apoteken inte har har råd med för stora lager. Som kund gäller det att vara framsynt, vilket kräver planering. Redan veckan innan man ska hämta ut ett ”udda” läkemedel ber man snällt att apoteket beställer hem det. Om nu lagren för medicinerna minskar, så verkar det finnas hur mycket plats som helst för salvor, deodoranter, fotfilar, ansiktskrämer, bantningspulver och gud vet vad. Men dessa produkter torde vara viktiga inkomstkällor för de privatiserade apoteken.

filitfotfilar-1

Om nu antalet restnoterade läkemedel har ökat sedan avregleringen, så måste det ses som ett hot mot patientsäkerheten. Jag har ju själv råkat för att vanliga mediciner plötsligt inte finns i deras lager och som inte går att beställa hem då det blivit ”stopp i produktionen”: det kan handla om antibiotika, blodtrycks­medicin, antidepressiva och smärtlindrande preparat. Är det en livsviktig medicin som fattas får man helt sonika åka runt mellan apoteken eller sätta sig och ringa. För några år sedan fick jag besöka fem apotek för att få tag i ett läkemedel mot min diabetes. Skulle tant Olga 81 år ha orkat göra detsamma?

Medan det dräller av apotek i en stad som Umeå, så sker det nedläggningar av apotek i glesbygden. Det bär sig inte att kränga piller på småorter. Det kan bli många mils bilkörning för att hämta ut den blodförtunnande medicinen. Säga vad man vill om det statliga apotekssystemet, men det försäkrade att människor i glesbygden hade en god tillgång på läkemedel.

terapi-istallet-for-piller

På den tiden då jag jobbade som sjuksköterska, före avregleringen 2009, så kunde man lätt lära sig namnet på ett femtiotal olika piller – bara genom att titta på dem. Numera kan man vid fyra uttagstillfällen få piller som skiljer sig i namn, förpackning och utseende. Apoteken är skyldiga att erbjuda ett byte till ett billigare men likvärdigt läkemedelsalternativ. Jag som trots allt är vårdutbildad, men multisjuk, har fullt upp med att hålla koll på de olika askarna och pillren. Just nu har jag tre olika askar och namn på en och samma medicin. Min gamla mor ringer ofta frågar ifall hon fått fel medicin då den tidigare runda vita tabletten nu blivit gul och avlång. ”Den gamla medicinen fungerade bättre”, kan hon säga för att pillerstorleken är mindre i det senare alternativet hon fått på apoteket.

Cirka 35 000 äldre människor läggs årligen in på sjukhus på grund av felaktig läkemedelsanvändning, något som kostar 10 miljarder kronor per år. 10 miljarder! Det är ju inte klokt. Nästan hälften av de äldre, har upplevt problem i samband med att deras läkemedel har bytts ut. Framförallt är det den förändrade formen och storleken på burkar och tabletter som skapar förvirring. Det är lätt att man förväxlar de olika förpackningarna med varandra. Jo, jag vet.

Det finns fördelar med dagens system, särskilt för oss som bor i städerna där det dräller av apotek. Dessutom har personalen med åren blivit både kunnigare och trevligare. Det jag vänder mig mot är att på sikt kommer apoteken att bli allt mer vinstdrivande (det ligger i riskkapitalisternas natur) och då kan det bli än knöligare att få tag i medicinerna. När jag besöker apoteket vill jag ha min sömnmedicin och inte istället komma hem med en fotfil. Eller går vi mot de pillerfria apoteken.

 

Livets stora gåtor

Av , , Bli först att kommentera 2

Sovit gott i natt och ända till kvart i sex. Det ser ut att vara grått. Regntunga skyar. Dagens bestyr blir att knata iväg till Coop på Grisbacka och handla mat som räcker över helgen, städa lite, sedan får jag besök mitt på dagen en bokköpare (och en god vän förstås) och på kvällssidan kommer Lena körande med sin lilla bil.

pillerask
På vilken sida ligger bipacksedeln med produktinformationen?

Härom veckan pratade jag och Peppe (även Karlsson var med på ett hörn) om ett av livets stora mysterier, nämligen hur det kommer sig att man nästan alltid lyckas öppna den sida på en ny läkemedelsask där bipacksedeln ligger och skräpar. Vi talar om askar utan pilar, utan texten ”Öppna här”; askarna som på ytan ser neutrala ut, utan något direkt synbart som ”tvingar” oss att öppna FEL sida först. Det måste vara något med layouten, med typsnitten, kanske något med färgsättning som får oss att öppna ”fel” sida gång efter annan. Nu är det väl läkemedelsbolagen ambition att vi ska läsa produktinformationen om just deras piller. Men hur bär de sig åt? Om man nu (som jag och Peppe) absolut inte vill läsa produktinformationen på fyra språk från en pappersbit som utvikt täcker hela köksbordet och istället direkt ta ett livsuppehållande piller, hur bär man sig då åt för att öppna den RÄTTA (ur konsumentvinkel) sidan först? Något att forska på!

Ko

Fast det finns andra livsmysterier att fördjupa sig i. Låt oss ta några exempel: Varför ligger det flytvästar under stolarna i flygplanen när det istället borde ligga fallskärmar där, kommer det mjölk ur näsborrarna på en ko som tokskrattar, hur de fått teflonet att fastna i själva pannan när det är sagt att ingenting kan fastna på teflon, varför är ordet förkortning så långt, varför hade kamikazepiloter hjälm, om man klonar en sjörövare får man då en piratkopia och hur vet man att en penna med osynligt bläck har tagit slut? För att inte tala de riktigt tunga frågorna: Var slutar rymden och varför finns jag? Usch, nu blev jag yr.

För övrigt lämnar jag nu grubblandet därhän. Vi får leva tillsammans med de stora gåtorna och inse att det finns något som är större än oss. Tids nog får vi svaren.