Etikett: Raoul Wallenberg

Stollar förklädda till gudar

Av , , Bli först att kommentera 3

Suttit uppe sedan femsnåret och skrivit. Utanför mitt fönster skymtar jag en blekblå himmel. Det är ljust, men ännu syns inga solstrålar. Jag och Lena åkte under gårdagen till Biltema för att finna en ny antenn till hennes bil, men det var lättare sagt än gjort. Jo, Biltema hade flera sorters antenner, men den som satt på bilen såg ut att behöva svetsas bort. Det bidde ingen antenn. Däremot släpade jag hem 3000 A4-ark som såldes till reapris, dessutom passade jag på att fylla på med diskmedel och disktrasor. Biltema är ett ”varuhus” där man kan hitta det mesta. Det skulle inte förvåna mig om de inom nåt år även börjar sälja mat, för att bli den kompletta affären. Det är ju en trend att butiker struntar i specialisera på ett visst område, utan istället plattar till strukturen och säljer ”allt”. Som apoteken, som jag så ofta gnäller på. De har ju numera mer hårbalsam och parfym, än mediciner.

Florence_Foster_Jenkins

Vi tänker gå på bio idag – jag, Lena och dottern Hanna. Det är säkert ett år sedan jag var på bio senast – om inte längre. Vi ska se ”Florence Foster Jenkins”, som ska handla om den snuskigt rika kvinnan som under 40-talet fick för sig att uppträda på stora scener och sjunga riktigt usel opera. Folk fyllde lokalerna, men inte för att njuta av sången, utan för att få sig ett gott skratt. Jo, det har funnits och finns människor som inte förmår att inse sina begränsningar, som vägrar inse ”att detta klarar jag inte av.” Ofta kan det bero på att de omger sig av fega ja-sägare. Tänker osökt på TV-såpan Idol, där tusentals ungdomar ställer sig inför kamerorna och sjunger så jävla illa av hela världen stannar av. Man undrar ju: Finns där inga vuxna, typ föräldrar, som kan säga till sitt barn att det kan få negativa konsekvenser ifall de ställer framför en kamera, inför miljonpublik, och sjunger uselt. Spelar man stolle vid ett tillfälle, så kan man lätt få bära stämpeln stolle resten av livet.

Wallenberg Stamp 20121121

I dag är det Raoul Wallenberg-dagen. Under 2:a världskriget i Ungern räddade han tiotusentals judar undan nazisternas gaskamrar. Han försvann i januari 1945 och har sedan dess inte synts till. Han gjorde skillnad. Han gjorde goda handlingar i en tid då den tidens onda stollar härskade. Det var en av mänsklighetens absolut mörkaste perioder. Läste nyligen om hur nazisterna ganska snabbt efter maktövertagandet på 30-talet, började genomdriva den nya ”idealen” med att införa barmhärtighetsmord på sjukhuset. Missbildade barn fick helt sonika svälta ihjäl – drog det ut på tiden så gavs en stor (barmhärtig) dos morfin eller sömnmedel. Till slut blev det till en lag som tvingade läkarna att vara ”barmhärtiga”. Efter missbildade barn, så skulle även ”barmhärtigheten” gälla för psykiskt sjuka och efterblivna. Bort med dem bara! Rensa upp bland det ”fula”, så att det till slut bara finns kvar renrasiga, arier kvar. Sedan vet vi hur det gick för judarna och romerna i koncentrationslägren. Och tänk ändå – nu växer dessa stolliga idéer upp igen, runt om i Europa, antingen som ”förklädda gudar” i kavaj och slips, eller så helt öppet med rakade skallar på gator och torg. Nazismen har återvänt.

För övrigt kan vara på det viset att om vi ständigt väljer tryggheten så slutar vi växa. Därför ska vi inte låta oss skrämmas av det vi inte behärskar, utan då och våga slå följe med rädslan. Den kan peka ut riktningen åt det håll vi ska gå för att växa och bli modiga.