DEL 4. Rasism och rasförädling.
Fortsätter att rota runt i vårt förskräckliga arv. Har följt de rasistiska idéer och vår rädsla för främlingar och de som är annorlunda, eljest. I DEL 1 (5/9 2020) skrev jag om hur illa behandlade de svarta i Afrika blivit genom århundraden. 15 miljoner slogs i järn och skeppades över Atlanten där ett liv i slaveri väntade. I DEL 2 (5/9 2020) fördjupade jag mig i rasismens historia och även då ur de svartas perspektiv. I DEL 3 (7/9 2020) var en resa av tusentals år av förföljelse av judarna, fram till Förintelsen då nazisterna mördade drygt 6 miljoner judar. Nu fortsätter jag med tattarna, resande folket och romerna.
Då var de vägarnas folk. De första romerna kom till Stockholm den 29 september 1512. De omskrevs då som tatare och zigeunar. I dag har romerna i mångt och mycket blivit gatornas folk. Tattarna och zigenarna ansågs tidigt i historien som att vara ett “lösdrivande, lättjefullt och onyttigt folk”. Ända sedan 1500-talet har de mötts av förföljelse, trakasserier och diskriminering. Under 1500–1600-talen utfärdade Sverige lagar riktade mot “tattare och zigenare”. Vid riksdagen 1617 beslutades att landets alla “tattare och zigenare” skulle utvisas. Den hårdaste lagen kom 1637. I den stod att alla män skulle hängas och alla kvinnor och barn skulle utvisas inom några månader. Trots sin grymma ton blev denna “zigenarstadga” inte särskilt uppföljd. Även kyrkan såg tattare som “ett problem” och vägrade både döpa och begrava dem.
Lösdriveri
Under 1600-talet livnärde många av de resande som häktmakare (tillverkare av häktor och hakar till kläder). Under tidigt 1700-tal var många av resandefolket kringresande försäljare. På 1800-talet ser man ofta resande som är valackare (hästkastrerare) och lumpsamlare. I Sverige var det länge ett brott att inte ha ordnad försörjning eller fast adress – man kunde då arresteras som lösdrivare. Alla var tvungna att ha pass eller prästbetyg att visa upp om de lämnade sin hemförsamling. Enligt 1885 års lösdriverilag var en lösdrivare en ”person som icke har fast bostad, fast anställning, medel till sitt uppehälle och som flyttar från ort till ort, försörjande sig med tillfälligt arbete, tiggeri och dylikt”. Efter 1885 dömdes lösdrivare till tvångsarbete i stället för till fängelse.
Buntades ihop
De romska familjer som kom till Sverige, och som reste omkring och bodde i tältläger eller husvagnar, kallades uteslutande för ”zigenare”. Tattare var vad man ofta kallade resandefolket. De som idag benämns resande anses vara ättlingar till de första romer som kom till Sverige på 1500-talet och vars ursprung är Indien.
Resandefolket, resande eller romani, var en grupp som i äldre tid stod utanför det etablerade samhället i Skandinavien. I slutet av 1800-talet kom romer från Ryssland och Frankrike. Det är först nu som man börjar skilja på orden ”tattare” och ”zigenare”. ”Tattarna” var det man kallade fattiga och kringresande, alltså Resandefolket och ansågs vara en del av det svenska folket, medan ”zigenarna” var invandrare.
Rashygien
1842 infördes allmän skolplikt i Sverige men inte förrän i mitten av 1960-talet för romer. Romerna fick bara stanna på en plats i tre-åtta veckor innan polisen kom och körde iväg dem. Myndigheterna sa då att eftersom de inte hade fast adress kunde de inte få gå i skolan. Många säger att romerna inte vill ha sina barn i skolan men det finns dokument som visar motsatsen. Under 1900-talet utsattes många romer i Sverige för diskriminering av olika slag. Mellan 1914 och 1954 var romer förbjudna att invandra till Sverige. Trots att de liksom judar var utsatta för förintelsen i koncentrationslägren. Under flera årtionden pågick tvångssteriliseringar av romer och Resandefolket, och tvångsomhändertaganden av romska barn. Många levde som om de vore statslösa. Utan folkbokföringsadress hade de varken rösträtt eller rätt att gå i skolan. Men eftersom de inte heller hade rätt att stanna på samma ställe mer än en kort tid, tvingades de flytta runt.
Hot mot arierna
Vi svenskar har historiskt (är väl det fortfarande) inte varit särskilt välkomnande mot främlingar, utan har uteslutande sett dem som ett hot. Det var ju inte särskilt många romer och resande som kom till landet, ändå ansågs den tidens zigenare vara ett hot mot den rådande samhällsordningen – och den “rena ariska rasen”. Det var vid den tiden då man i Sverige öppet diskuterade ”rasförädling genom föräldraurval” och att det var ”billigare och mer humant att sterilisera folk än att låsa in dem i kostbara fängelser.” För att kunna sterilisera fler än de sinnesslöa och sinnessjuka, nämns allt oftare ett lägga till ”arbetsovilliga och lösdrivare”. En bra lösning på tattarproblemet vore ”en human utrotning av tattarsläktet då där finns dåliga arvsanlag”.
De annorlunda
Rashygienen blev allt mer populär i Sverige. Då rasbiologiska institutet under 1930-talet började mäta skallar och peka ut de raser som hotade det rena och ariska hamnade romerna i skottgluggen. Den ariska renheten måste skyddas från rasblandning. Hotet ansågs komma från romer, samer, judar, finnar och andra avvikande minoriteter. 1934 får Sverige sin steriliseringslag, Tyskland var ett år före. Inledningsvis så riktar de båda länderna in sig på utvecklingsstörda. Tattarna, som man kallade Resandefolket för råkade illa ut vad gäller tvångssteriliseringarna. Dagens resande menar att i snitt så var det någon i var fjärde familj som tvångssteriliserades någon.
Olika grupper
Trots att Resandefolket år 2000 erkändes, inom gruppen romer, som nationell minoritet i Sverige så är inte alla nöjda med den definitionen. En stor grupp resande känner ingen samhörighet med romerna. De kan inte identifiera sig med romers klädstil och livsstil, den romska nationalhymnen eller den romska flaggan och de talar inte romernas varieteter av språket romani chib. Efter 500 år i Sverige har dessa resande utvecklats i en annan riktning med en specifik resandeidentitet och vill bli erkända som en helt egen nationell minoritet. Tattare då? Det var det namn som allmogen och gemene man kallade Resandefolket för.
Antal
Idag finns det cirka 20 000 romer i Sverige. Romerna är idag en av de erkända minoritetsgrupperna i Sverige. Det är svårare att beräkna hur många av Resandefolket som finns kvar, men jag har sett siffror mellan 10 000–20 000.
Kändisar
Sångerskan Christina Lindberg (”De sista ljuva åren”) har resandebakgrund liksom ståupparen Anna-Lena Brundin. Markoolio har romsk härkomst. Elvis mamma var rom och president Clinton härstammar från resande.
Senaste kommentarerna