Etikett: skilsmässa

Den farliga ensamheten

Av , , Bli först att kommentera 2

(Fortsättning från bloggen ”Vänskap mellan män” den 26/5)

Vi vet vad som kan hända med männen när äktenskapet tar slut. (Inte alla, som tur är). Men de män som råkar allra värst ut, är de som under äktenskapets gång, struntat i att odla sina sociala kontakter, vare sig privat som på jobbet, och som låtit åren gå utan att ha hört av sig till sina gamla vänner. Den forne vapenslagaren, bästkompisen, har blivit ett ansikte på ett bleknat fotografi.

När skilsmässan väl är ett faktum står männen ensamma utan någon att vända sig till. Han är inte längre den som ska skydda familjen mot vargens angrepp. I stället saknar han plötsligt ett socialt sammanhang; han tycks vara utraderad ur handlingen. Medan kvinnorna klokt odlat sina kontakter och har kvar många av sina vänner – och dessutom skaffat nya kontakter, så har mannen knappt en avlägsen jobbarkompis att ringa till. Faktum är att var femte man i Sverige saknar EN nära vän, vilket blir allt vanligare med stigande ålder.

despair-513529_960_720

De ensamma männen blir till slut frustrerade och bittra över sin situation och hamnar lätt i missbruk eller i politisk extremism. Ensamhet kan vara ett riktigt farligt tillstånd. Det kan ge såväl psykiska som fysiska symtom. Att som man hamna i social isolering är dubbelt så farligt som fetma, och lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag.

Ensamma män dör i förtid.

Har skrivit på en ”mall” för hur man ska få vänskapen att fungera. Känner att ämnet engagerar mig. Periodvis i livet har jag befunnit mig på de ensammas arena och fått uppleva hur förödande det är bli socialt isolerad. Utan manliga vänner började jag tvivla på mig själv man – kände mig bitvis som en halv man. I punktform har jag försökt beskriva vad som behövs för att hålla vänskapen levande. Det är inte alldeles så lätt få en vänskap att bestå, än svårare kan det vara att skapa en ny kontakt som leder till vänskap. Tyvärr, riktigt goda vänner växer inte på träd.

  1. Håll kontakten. Om du gifter dig eller att du flyttar i geografin ­­– glöm inte bort dina gamla vänner. En dag kan du behöva dem. Försök att hålla kontakten och om möjligt se till att träffas någon gång per år. Numera är det dessutom enkelt att kommunicera via sociala media. En kontakt är bättre än ingen alls.
  2. Gemensamma övningar. Vägen till manlig vänskap kan vara att tillsammans försöka förstå hur man spelar schack, hur man bär sig åt för att få omkull käglorna med hjälp av ett tungt klot. Den vänskapliga värmen uppstår när man gör något tillsammans (det är typiskt manligt): fiskar, spelar ett partischack, ser på FA-cupen eller när man delar en god middag. Knyt band!
  3. Vänskap ska odlas. Därför måste man både ge och ta. Man måste ha tålamod och låta ge motparten tid att växa och blomma ut. Det kan ta tid, kanske år. Många har inte det tålamodet, utan tror att människor i begynnelsen blev stöpta i en särskild form – men människor förändras, växter, ibland krymper.
    rose-3802424_960_720
  4. Förståelsen. Med tiden växer förståelsen mellan vännerna. Till slut kan det räcka med en tyst blick, för att båda ska veta vad det handlar om. Man förstår varandras plågor eftersom man i vänskapen utvecklar ett medlidande för varandra. Det är inte ovanligt att djup vänskap skapar likartad humor – det är först när man skrattar åt samma skämt som man förstår vad vänskapen innebär.
  5. Trofasthet. En vän ska man kunna luta sig mot i vått och torrt. Det som sagts i förtroende ska stanna vännerna emellan. Man får absolut inte bryta detta förtroende. Vänner sviker inte, vänner far inte fram med osanning, då är man rökt. Vem ska man då lita på … 
  6. Respekt för den andres åsikter och intressen. Om den ena bara läser Expressen och den andre dyrkar Aftonbladet, så börja inte pika varandra och påstå att den andre läser fel tidning. Vänner är två individer av kött och blod som kan mycket väl ha olika värdegrunder. Det kräver respekt för den andres integritet. I en vänskapsrelation ska man vara försiktiga med vad som sägs – särskilt det som kan träffa en svag punkt som djupt sårar motparten. Tänk på: Det som är sanning för den ene, kan vara lögn för den andre.
  7. Empati är förmågan att sätta sig in i andra människors känslor och tankar och känna medkänsla. Den som utvecklat sin empati kan därför se saker både ur sitt och andras perspektiv. Nu är empatin inget man föds med, utan är en egenskap vi dagligen måste träna på – livet ut.
  8. Fördomar. Syns två män alltför ofta tillsammans, om de verkar hemlighetsfulla och öppet delar skratt och gråt, så finns risken att fördomarna om dem båda börjar frodas (fördomar är lika delar rädsla och okunskap).
  9. Geografiskt avstånd. Underskatta aldrig geografin. Bor ni långt ifrån varandra, så kan resorna med tiden bli tröttsamma. De kan bli riktiga energislukare, som tar tid och är kostsamma. Det krävs en hel del kraft för att på sikt hålla samman i en sådan geografistyrd vänskapsrelation.
    redwood-national-park-1587301_960_720
  10. Kvinnlig vän? Ja, varför inte söka efter en kvinnlig kamrat (Obs! Enbart vän!). Personligen har jag under årens lopp haft många kvinnliga kompisar. Det som är skönt med tjejkompisar, är att man slipper tävla; något som vi män så ofta sysselsätter oss med. VARNING! Det som ovillkorligen krossar vänskapen mellan kill- och tjejkompisar, är att göra sexuella anspelningar och inbjuda in till lite sex mellan lakanen. Ofta slutar detta klavertramp med att mannen får återvända till sin smutsiga, luggslitna fåtölj – ensam.

Vänner som försvinner
Vänner ska vi inte ta för givet. Somliga av dem får vi bara behålla en liten stund. Det är ofta de bästa. De kommer och går. De dör.

religion-3491357_960_720

Andra flyttar utomlands, några enstaka bygger hyddor ute i skogen och drar sig undan. När man blir allvarligt sjuk, är det lätt att bli självupptagen och involverad i sjukdomen man lider av. Då är det mycket lätt att isolera sig. Jag vet.

För övrigt, så måste vi lik förbannat, trots alla regler och tips – slåss för att behålla vänskapen och för att få den.

 

© Kent Lundholm

Vänskap mellan män

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag känner en molande sorg över vännerna som gick före mig över bron – och försvann för alltid. Med några års mellanrum tackade några av mina bästa vänner för sig. Plötsligt fanns de inte mer. Först ut var Börje, sedan var det Christer tur och slutligen försvann Stefan. Mina tre vänner mötte döden med en gemensam nämnare: Cancern – som fått härja på tok för länge i deras kroppar. Det fanns inget att göra. Ingen av dem blev lastgammal, i snitt var de alla mellan 55 och 60 år.

Jag har funderat en hel del över manlig vänskap, vad som skiljer den åt den kvinnliga vänskapen? Manlig vänskap lär ska visst vara mer praktisk lagd och äger rum ”sida-vid-sida” (inte ansikte mot ansikte som är mer typisk kvinnlig vänskap). Men det är väl inte allt? Så enkelt är det väl inte? Om man rör sig skuldra vid skuldra eller hur man har ansiktet vridet.

ensamman

Ensamma män
När äktenskapet tar slut blir männen ofta ensamma. Medan kvinnorna blommar ut, flyttar, ändrar frisyr, målar läpparna knallröda, sitter männen i skitiga kortkalsonger och glor på sportnytt. Männen isolerar sig allt mer och börjar dricka grogg alla dagar i veckan. Ja, detta är naturligtvis en schablonmässig bild som naturligtvis inte gäller för  alla. Men faktum är att nästan var femte man i Sverige saknar EN nära vän, vilket blir allt vanligare med stigande ålder. Vi män tycks ha glömt hur man skaffar vänner. Istället blir vi bittra och introverta.

22 procent av de 45-åriga männen har inte blivit föräldrar och när det gäller männen med låg inkomst är siffran hela 41 procent. Tolkningen är att kvinnorna ratar männen som inte lyckas på arbetsmarknaden. Män som blir frustrerade (i kombination med alkohol) över sin situation löper risk att hamna i kriminalitet, missbruk eller politisk extremism. Ensamhet kan ge såväl psykiska som fysiska symtom. Att som man hamna i social isolering är dubbelt så farligt som fetma, och lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag. Risken ökar också för psykiska ohälsa.

hunting-261632__340

Ta sig av daga
Årligen i Sverige är det 1200 som tar sina liv. 70 procent av alla självmord begås av män eller pojkar. När män bestämt sig för att ta sitt liv väljer de oftast dödligare och våldsammare metoder än vad kvinnor gör. I Norrland använder män i stor utsträckning jaktgevär för att ta sina liv. Ska man ändå död, så ska det vara idiotsäkert – och rejält. Dessutom – män går inte till en psykolog. Bra karl reder sig. De berättar inte om sin hjärtesorg, om sin ensamhet. De skjuter sig och tar med sig sin förtvivlan ner i graven. De som dessutom råkar lida av bipolär sjukdom löper större risk att fullfölja självmordet.

Vänskap finnes
Djup och frodig vänskap finns verkligen mellan män, både som par och i grupp. Här i Umeå har vi bildat en bokcirkel där vi träffas och diskuterar spännande och aktuella böcker. Vi är alla i åldern kring 60 år. Det är underbart att få spegla sig i andra män, att få dela och att ta emot kommentarer. Dessutom är det gubbfika två dagar i veckan, där män i min ålder träffas för att snacka på gubbars vis – om sport, lite kort om dagens politiska händelser, om kvinnfolket och sedan finns det utrymme för de som lider av nån åkomma att klaga inför gubbhögen. Dock kan man inte vänta sig några sympatier.

20150813_201208

Schacksällskapet
Det finns ännu ett exempel på manlig vänskap. Vi var fem män i Umeå som regelbundet träffades för att spela schack och dricka vodka – och vi trivdes så bra ihop att vi lyckades hålla samman schacksällskapet under åren 1994-2008. Många usla partier blev det, men vi växte samman och fick våra roller. Det var tryggt. Detta märkliga schacksällskap är förebild i min kommande roman ”Män som spelar schack.”

Ytliga kontakter
Sedan har vi ju alla så kallade bekanta. De man träffar då och då, helt oregelbundet, som vi artigt hälsar på och frågar: ”Hur står det?” ”Jo tack. Och det regnar i dag.” Det är människor man känner sympati för, men som man av någon anledning aldrig har släppt in på livet – och detta är förstås ömsesidigt. Men varför växer inte vänskapen fram mellan mig och flera av de bekanta jag känner? Det är ju trevligt och intelligent folk. Var finns spärrarna? Men – det kan ju inte vara meningen att vi ska bli vänner med merparten av världen. I så fall lär det gå inflation i begreppet vänskap. På Facebook har jag 795 ”vänner”. Storhopen är ytliga kontakter som jag rakt inte känner alls, med där finns ett femtiotal bekanta och ett tiotal som tillhör kategorin: mina vänner.

20151012_192142

Glömsk författare på turné
Alla känner apan, apan känner ingen. Under de perioder jag är ute på turné för att lanserar mina böcker, kommer folk fram och hejar glatt: ”Men så roligt att få träffa dig igen. Det var inte igår”, säger en kvinna som torde vara i min ålder. ”Få se nu”, säger kvinnan och räknar på fingrarna.  ”Det är minst 30 år sedan vi stötte ihop”, fortsätter den frodiga kvinnan och ger mig plötsligt en hård kram. Där står jag och ser dum ut. Till saken hör är att jag är usel på att minnas namn, då mitt arbetsminne inte fungerar som det ska på grund av min ADHD. Men en ytlig kontakt måste väl vara bättre än ingen kontakt alls, tänker jag. Till och med om det är en kontakt med en kvinna som man inte kan namnet på …

© Kent Lundholm