Etikett: vi är större än Sd.

Nu börjar det

Av , , Bli först att kommentera 4

Gårdagens artistmanifestation i Globen i kombination med de tusentals ideellt arbetande runt om i landet, ger verkligen hopp om livet och om en framtid där det goda tar kommandot. Det är en knäpp på näsan åt de som ogillar det annorlunda och då i synnerhet de främlingar som flyr från krig och fattigdom för att söka efter ett bättre liv här i Sverige. Nog är väl visionen om den utsträckta handens taktik så mycket vackrare än den som SD har om att efterlikna det främlingsfientliga staketbyggarlandet Ungern. Nu återstår bara resten. Nu får vi inte släppa taget och slå oss till ro. Kampen mot rasismen måste ständigt fortgå i det stora och i det lilla – i fikarummet, vid middagsbordet, i klassrummet och på festen. Det är nu det börjar.

taggtråd

Brukar inte gilla att bli fotograferad, att le på kommando, sa allvarlig ut utan att vara det, men gårdagens bildsättning av min person var riktigt rolig. Mattias Hjalmarsson höll i kameran, vilket underlättade eftersom vi känner varandra ganska bra sedan tidigare. Kände tillit. Sedan resonerade vi oss fram till vilka typer av bilder som skulle passa till omslaget av min kommande bok. Såg resultatet på kamerans display och sedan har han skickat ett par per e-post – och de blev skitbra! Dessutom: jag känner igen mig i bilderna. Ibland när arrangemangen blir för ”skruvade” så kan ens identitet försvinna i det tillgjorda; det som är runt omkring döljer ens personlighet.

löv

Ser ut att bli en fin höstdag. Sådana dagar ska man vara rädd om och vårda ömt. Ska tassa fram på en bädd av fallna löv, knäpptyst och en aning allvarsam, för att inte störa en natur i omvandling.

För övrigt funderar jag på att köpa en resa till Mars och ta ett dopp i det vatten man har hittat där. Snacka om semestertripp!

Överbefolkade minnen

Av , , Bli först att kommentera 3

Sjukdomen tvingar oss att köra åt sidan och stanna till på en parkeringsplats. Ofta handlar det om åkommor som inte tar död på oss, men som lämnar tydliga signaler om att våra liv för tillfället styr åt fel håll. Sjukdomar tvingar oss till eftertanke..Märker att jag är överbefolkad av minnen och att det därför är dags att ställa ett av min fotoalbum åt sidan för att lämna plats åt nya bilder; nya möten. Det är dags att tanka mer energi som ger mig kraft att fortsätta. Inser att min kropp inte kan liknas med ett hus som jag kan sälja och flytta ifrån. Däremot kan jag måla om väggarna och sätta upp nya, blommiga tapeter.

Det har vuxit fram en stor folkrörelse i samband med flyktingkatastrofen. En stor,stark rörelse som breder ut sig i stora delar av Europa, en rörelse att räkna med, att ta på allvar. Denna rörelse är motsatsen till den bruna sörja som börjat breda ut sig. Det är denna rörelse som de svenska partierna ska vända sig till, lyssna på, flirta med – inte som vissa partier börjat göra, anpassa sig SD (och deras ständigt missnöjda väljare) som endast utgör cirka 15 procent av väljarkåren. Glöm det bruna tankesättet och lyssna på resten som tänker annorlunda, som tänker stort, som räcker fram handen istället för att sätta upp den till ett stopptecken. Ska bli intressant att se hur partiledarna agerar, låt säga om ett halvår då flyktingkatastrofen hamnat i en medieskugga. Men en sak är säker – denna rörelse är mångt mycket större och inflytelserik som den som SD förfogar över, Vår rörelser förfogar över de vackra färgerna – den bruna kan de gott ha få kvar. Vi ska inte bli ogina.

För övrigt finns det människor som saknar förmåga att inse och erkänna sin egen del i en konflikt. De vägrar erkänna sina brister och misstag, trots det faktum att varje sanningen har sin motsats. De gör sig istället till halvgudar, blir oförsonliga och farliga för andra människor – som de fortsätter att köra över och skada med sina ”sanningar” – de suger musten ur andra för att få näring till sin egna usla självkänsla. Utan sina offer blir de till skuggor.