Andelen röstande i USA – igen

Andelen röstande i USA – igen

Snart är det val i USA, som inte kan ha undgått någon. EN intressant fråga för alla av intresse av USA och det kommande valet är valdeltagandet. Hur stor del av USA:s röstberättigade befolkning röstade och hur stor del av den är egentligen den ’majoritet’ som kommer att få den president de lagt sin röst på?

Om man skall få en uppfattning om det, måste man få klart för sig vad den kommande procentsiffran om valdeltagandet grundas på. Min förra fråga var därför om man utgår från alla röstberättigade eller bara från antalet som registrerat sig för att få rösta. Utan den vetskapen säger inte procenttalet om valdeltagandet inte särskilt mycket.

Min fundering var uppenbarligen av litet intresse för bloggläsarna, tänkte jag först. Nu inser jag dock att den inte är så lätt att besvara. Den insikten har jag fått, sedan jag med iver gav mig på att försöka ta reda på det på annat sätt.

Först efter ett tredje försök och ett tredje svar från www.us.gov fick jag en värdefull länk, som gav mig svar på mina fråga.

Den metod som används för att beskriva mätningen av valdeltagandet är den som beskrivs här:

**************************************************************************
’This is the standard methodology used by researchers in the electoral studies field to determine participation rate, and is known as Voting Age Participation (VAP). The VAP figure has its flaws in that it includes individuals who, while age eligible, are not eligible to vote for other reasons, e.g., non-citizens and those convicted of felonies. Nonetheless, the VAP renders a more reliable participation denominator than voter registration figures, making it more useful for analyzing trends.’
***************************************************************************
Som jag förstår det – rätta mig om jag har fel – så utgår man enligt VAP-metoden från det totala antalet individer som är 18 år och äldre, som alltså INTE alla är röstberättigade (och dessutom inte alla registrerar sig för att rösta). Felet (the flaw) med metoden är att underlaget för beräkning av valdeltagande alltså även inkluderar personer som inte får rösta då de inte är amerikanska medborgare. Många av dem får inte rösta, därför att de är dömda för vissa brott.

Efter att ha studerat detta närmare, förefaller det mig som om den president som väljs ändå inte kommer att ha så stor del av de röstberättigade bakom sig.

Här kan den intresserade hitta en tämligen uttömmande statistik från det förra valet 2004. Läs och begrunda och rätta mig, om jag missförstått det hela alltför grovt.

Under alla förhållanden ser jag fram emot vad Jan Nilsson kan få fram under sin stundande USA-resa.