Referat från Vännäs KF-sammanträde

Av , , Bli först att kommentera 0

Vännäsbloggaren, Jan Nilsson, var en av de få åhörarna vid Vännäs kommunfullmäktiges sammanträde i dag. Han var dessutom en mycket aktiv sådan, där han satt ivrigt skrivande på sin laptop.

Vad han tydligen gjorde vara att i rask takt leverera informativa blogginlägg allteftersom mötet fortskred. Jag kan varmt rekommendera läsarna med intresse av vad kommunens högst beslutande församling har för sig att läsa Jans inlägg.

Jag garanterar att ortstidningarna i morgon inte kommer att informera särskilt mycket, om ens något alls, från sammanträdet. Och gör de det, så torde det nog vara om några av de negativa saker framkom av revisorn Allan Anderssons föredragning.

Som sagt, läs Jan Nilssons olika blogginlägg från sammanträdet!

Bli först att kommentera

Kommunfullmäktige

Av , , Bli först att kommentera 0

Kommunfullmäktiges lista är lång i dag och innehåller några frågor som intresserar mig. Ett besök där som åhörare får ta en del av min dyra tid i anspråk i dag.

Jag tar med mig papper och penna. Min förhoppning är bl.a. att jag skall få höra något som kan ge mig tips till ett blogginlägg. Möjligen kan jag lämna en och annan tänkvärd reflektion över vad som avhandlas och hur det avhandlas i kommunens högsta beslutande församling.

En undran har jag redan nu och den är frågan om jag kanske borde anmäla min närvaro i förväg så att jag garanteras plats. Åtminstone borde det vara många av kommunens väljare och tillika skattebetalare som visar intresse av att närvara, med vilka jag alltså skall slåss om en bra plats.

Skämt åsido, som det berukar heta; jag får säkert en hel bänkrad för mig själv, om jag så skulle önska.

Bli först att kommentera

Irländskt i Brån

Av , , Bli först att kommentera 0

Söndagens höjpunkt blev timmarna med det övande irländska bandet, O’Grejdi. Jag tror att alla trivdes och alltså inte bara jag. Dessutom fick jag känslan av jag indirekt kunde bidra till deras övning genom att bl.a. vara ansvarig för förplägnaden.

Min själpåtagna uppgift blev att ta litet bilder. Filmen som finns här ovan blev dock inte så bra rent ljudmässigt. Min lilla digitalkamera Canon Ixus 90 IS gjorde så gott den kunde, men fixade inte ljudet bättre än så här. Möjligen befann sig kameran för nära de spelande.

Jag höll mig i alla fall väl sysselsatt vid datorn; hela tiden var jag ackompanjerad av musiken från en annan del av huset. En i det närmaste ny värld har öppnat sig för mig i och med Peggys musicerande. Inte hade jag för några år sedan kunnat tänka mig sjäv hantera ljudfiler och även hjälpligt redigera dem. På den tiden var också såväl irländsk musik som den typ av amerikansk musik som Peggy spelar i det närmaste helt obekant – och även ointressant – för mig. Och hur enkelt det än nu visar sig vara, så hade jag inte tagit en enda minut film på den tiden.

Det känns verkligen härligt att mitt liv tillförts så mycket nytt och intressant och som dessutom gett mig själv bevis för att man visst ’kan lära gamla hundar sitta’.

Jag gillar att utreda saker och ting, men så är jag ju också en f.d. utredningssekreterare. I går fick jag ett mindre utredningsuppdrag av bandet, som jag dessvärre gick bet på. Nu ber jag läsarna om hjälp med det.

Bandet spelar en låt som heter ’Andy the Jardis’. Man ville att jag skulle ta reda på vad ’Jardis’ betyder. Det klarade jag alltså inte. Det enda jag fick fram var att Jardis är ett irländsk efternamn. Mitt grävande i irländska onlineordböcker fick mig att inse, att risken är stor för fel, när irländska översätts till engelska. Jag har även lärt mig att irländska låtar (låtar – hittar inget bättre ord) ofta uppträder i så många olika namn. Nu måste jag forska vidare. Kanske heter låter också ’Andy OF the Jardis’?

Den som läst så här långt, kan inte vara helt ointresserad av irländsk musik och kanske också kunnig nog att hjälpa mig med mitt ’Jardisproblem’. Jag tackar på förhand för alla hjälpsamma kommentarer med lösningen på mitt problem.

Bli först att kommentera

Huset fyllt av irländsk musik

Av , , Bli först att kommentera 0

Just nu övar det irländskla bandet här hemma, eller snarar det svenska bandet som spelar irländsk musik. Jag ser fram emot fortsättningen av dage.

Bandet heter O’Grejdi och består av Per Lundholm, gitarr, Eric Anderberg, Cajón, och Peggy Sjöström, irländsk penny whistle, gitarr, tvärflöjt och hammered dulcimer. I dag är det generalreition inför spelningen på Källan i Norsjö den 28 februari.

Jag torde återkomma senare med ett prov på deras musik.

Bli först att kommentera

Åretruntbostad i Mavas

Av , , 1 kommentar 0

Arvid KaddikEn bloggande Sörforsbos blogginlägg från Gautosjö, fick mig att plocka fram några skokartonger bilder, som tillhört min svärfar, samediakonen Arvid Kaddik, Arjeplog.

Bilden jag sökte, hittade jag inte. Den jag visar är skannad från hans bok "Samediakonen berättar" från 1989. Det förklarar till en del den dåliga bildkvalitén. Bostaden fanns i Mavas i Arjeplogs fjällområde vid Piteälvens källflöde.

Jag citerar från boken:

"Bostadsfrågan kom ofta på tapeten. Sålunda fick vi vid ett tillfälle besök av den åttioåriga änkan Inga Steggo och hennes söner. Under samtalet framkom att deras stuga i Mavas var i sämsta tänkbara skick. Väggarna var uppruttnade och man hade måst stapla torv mot dem för att hålla kylan något så när utomhus. Golvet var också i mycket dåligt skick. Eftersom de ekonomiska resurserna var små måste man ändå finna sig i misären.

Jag tog kontakt med Missionssällskapet och andra organisationer som kunde tänkas lämna ekonomisk hjälp. På så vis kunde de frakta byggnadsmaterial till vägslutet i Stensudden och vidare med snöbil de åtta milen i obanad terräng fram till Mavas. Om våren kunde man börja uppföra en mänskovärdig bostad. Jag kan inte glömma hur rörda och tacksamma de blev över ett det hade gått att ordna. En av sönerna utbrast: Men Kaddik, men Kaddik, ett hjärtligt tack!"

Jag utgår från att Sörforsbornas sommarstuga vida skiljer sig från den åretruntbostad som bilden visar.

1 kommentar

Fore- och afterskin

Av , , Bli först att kommentera 0

En annons i dagens VK innehåller ett fint exempel på hur vårt svenska språk ’utvecklas’. Men den här gången är det litet svårt att förstå vad annonsören menar.

Annonsen säger med stora bokstäver: ’Bästa after skin’. Längst ner på annonsen får man viss hjälp att förstå, att man vill tala om att man på det här hotellet kan erbjuda en ’afterski’, som är bättre än någon annanstans. ’Afterski’, kort för afterskiing, accepteras nu som ett svenskt ord i Svenska akademins ordlista. Men det är oböjligt och finns alltså inte i bestämd form (after skin).

Med min aningen sjuka fantasi ser jag en klar poäng i att det inte var en aktivitet före (fore) skin, som man ville annonsera.

Bli först att kommentera

Ghost Riders in the Sky

Av , , Bli först att kommentera 0

… var en av de låtar, om nu ’låtar’ är rätt ord, som New Mountain Music spelade i går i Pub freja på Folkets hus i Umeå.

De flesta med några år på nacken torde känna igen den som signaturmelodin till en av de westernserier som sändes på svensk TV för ett antal år sedan.

Ljudkvalitén är inte den bästa och inte heller filmkvalitén. Men jag vill dock försäkra alla som tror sig förstå varför filmen är så skakig, att det inte hade någonting att göra med att det hela tilldrog sig i en pub med fullständiga rättigheter.

Den unge och talangfulle unge mannen med gitarr heter Amandus Norberg och son till Helén Norberg, som spelar bas. De övriga två på filmen är Thord Söderberg, banjo, och Peggy Sjöström, hammered dulcimer.

Bli först att kommentera

Umefolk 09

Av , , Bli först att kommentera 0

K-G SjöströmÄven fastän jag är helt utan musikaliska färdigheter, kommer jag att indirekt bidra till Umefolk09 i kväll.

Snart lastar jag familjebilen med Peggys olika instrument m.m. Hon åker direkt från jobbet på NUS till Folkets Hus. Där möts vi 18.00. Hon tar då hand om sina instrument. Jag åker vidare till Mariehem för att hämta de övriga två i bandet plus deras intrument. Kan ni tänka er att en stor basfiol går att stoppa in i vår Maza 6?

Sedan snabbt tillbaks till Folkets hus för att lämna av folk och instrument där. 18.40 har de s.k. sound check och 19.10 börjar deras uppträdande. För mig återstår nu att åka iväg till närmaste parkering och sedan gå tillbaks till Folkets Hus för att lyssna på deras uppträdande.

När allt är över återstår återtransport till Mariehem och sedan återigen till Folkets Hus för att hämta Peggy och hennes instrument för en slutlig bilresa hem till Brån. Puh… Det är ganska stressigt men allt uppvägs av allt det positiva som ligger i att få allt att klaffa till sist.

Det är många programpunkter som börjar vid 19-tiden och vi kan hoppas på att några ändå väljer att lyssna på New Mountain Music. Deras framträdande håller hög klass.

Bli först att kommentera

Dagboksanteckning

Av , , 3 kommentarer 0

Nu tänker jag informera ’världen’ om några viktiga saker om mitt liv i dag.

I dag har jag inte tagit någon promenad. Det var för kallt och dessutom har jag ont i en stortå, närmare bestämt den vänstra. Det är inte en rödvinstå och inte heller reumatoid arthrit. Inte heller det nageltrång eller en liktorn som smärtar. I stället är den en gammal skada som spökar.

Jag har inte gjort någon nytta alls i hemmet heller. Jo, förresten jag har varit och handlat, ost, mjölk, ägg och majonäs och litet till. Det gick jättebra. Jag hade med mig en begagnad plastpåse (ICA), som fungerade bra även för Konsumvaror. Jag tror att jag därmed sparade 1:50. Visserligen kom pensionen i dag, men… ändå. På Konsum träffade jag en bekant, som jag pratade med en stund. Det var mycket trevligt. Så tyckte då jag i alla fall.

Vad har hänt mer? Jo, jag fick ett trevligt e-brev från John och Nancy i Kalamzoo, Michigan, som jag svarade på direkt. De hade äntligen lyckats öppna och betitta den DVD, som jag skickade dem för en tid sedan. Den innehöll flera filmsnuttar från våra gemensamma aktiviteter med dem i USA samt några här från Sverige.

Nancy, en pensionerad psykologidoktor och John en pensionerad kemist från Pharmacia Upjohn är mycket fina människor, f.d. musikervänner till Peggy. De har fyra feta katter, Martin, Leif, Les och Bogart. Intressant att veta, eller hur?

Mitt högra öga har varit extra torrt och irriterat i dag. Gamla hundar brukar visst ha rinnande ögon, men det gäller inte mig. Tårsubstitut har bara en kortvarig lindrande verkan. Bara det blir mindre kallt, kommer mina ögon att bli bättre.

Läst min bok, VK, Svenska Dagbladet, några onlinetidningar samt löst korsord har jag också gjort – allt för att få tiden att gå i väntan på min kära Peggy, som i dag kom hem tidigare än vanligt, redan 17.00.

Före den gemensamma matlagningen lade vi oss ner på sängen och myste en stund medan vi berättade för varandra om vår dag.

3 kommentarer

Bekanta genom bloggen

Av , , 4 kommentarer 0

Det är märkligt hur lätt man blir alltmer och mer bekant med vissa av bloggarna bara genom att läsa deras inlägg. Graden av var och ens öppenhet och orädsla att lämna ut små brottstycken även från sin privata vardag är förstås avgörande i sammanhanget.

Jag kan i stort se fyra kategorier av bloggare. Fler skulle förstås kunna urskiljas. Några skriver bara om om stora och världsomspännande ting, eller åtminstone riksomfattande saker. De nämner inte ett ord från sitt privatliv.

Andra blandar dessa stora frågor med små från sin egen vardag och händelser eller minnen från sitt eget liv och bjuder även in till inblickar i sin sin allra närmaste och privata sfär.

Ytterligare en tämligen stor grupp, som mest tycks bestå av yngre flickor, är den som skriver nästan enbart om sina privata angelägenheter och vad det gjort eller gör ensamma eller tillsammans med sina vänner. Språket i deras inlägg är inte minst intressant för en person i min ålder.

Några ingår i politikergruppen. I deras blogginlägg läser man huvudsakligen bara om deras eget partis förträfflighet, som de får att framstå ännu förträffligare genom att samtidigt peka på de övriga partriernas bristande omdöme, fattningsförmåga, ansvarskänsla, kunskaper om rotsystemet hos björkar och deras möjligheter att överleva störningar underifrån m.m.

Vare sig det stämmer det eller ej, går det inte att undvika att för sitt inre bilda sig en personlig uppfattning om de medbloggare som man läser mera konsekvent. Ibland undrar jag hur ens egen bild av dem skulle behöva justeras åt endera hållet, om jag en dag skulle träffa dem ’face to face’ och ges tillfälle att bedöma dem utifrån deras talade ord.

Till sist – för att undvika eventuella misstolkningar av det här inlägget – alla sorters inlägg är berättigade och jag vill på intet sätt döma ut något av dem. Jag har förstås mina favoriter, men vilka de är behåller jag för mig själv.

4 kommentarer