Gammal och skör

Så fick jag då min första varning… Jag ÄR gammal och jag ÄR skör. Balansen är det illa ställt med också. Snart kommer även jag att belasta den redan nu resurskrävande äldreomsorgen.

Men inte riktigt än. Än fortsätter jag att inbilla mig själv att jag är yngre och kraftfullare än vad som kan förväntas av åldern. Än går jag inte till doktorn för varje krämpa som jag av och till noterar. Så länge det går tänker jag lura mig själv beträffande hur jag kan och bör leva mitt liv.

Vad har nu hänt? Jo, jag gav mig hurtigt iväg på skidor över de med hård skare täckta fälten ned mot Brånssjön. Av en outgrundlig anledning slängde jag mig efter ca 10 minuters åkning huvudstupa ner mot moder Jord och landade med den högre delen av bröstkorgen. Det gjorde ganska ont, men jag vägrade att återvända hem efter en så kort åkning. Utan större besvär fortsatte jag och när jag kom hem efter ca 1½ timmes åkning, var diagnosen ställd.

En revbensfraktur måste det vara och den tänker jag låta läka av sig själv utan inblandning från sjukvården. Jag kan ta djupa andetag och även hosta utan att det gör särskilt ont. Bara som en upplysning till de sjukvårdskunniga som läser detta. Var inte oroliga! Tyck bara jättemycket synd om mig.